Sök
Stäng denna sökruta.

Fri rörlighet i EU för patienter ska bli enkelt när läkemedelsrecept och patientjournal kan följa med på resan

En effekt på EU-samarbetet som covidpandemin har gett, är att samarbetet på hälso- och sjukvårdsområdet går lättare än det gjorde före pandemin. Eftersom hälso- och sjukvård egentligen är ett strikt nationellt ansvarsområde har tidigare EU-insatser på området mest liknat spridda skurar.

Dit hör att EU-länderna har genomfört likalydande kampanjer för en bättre livsstil och hur man motarbetar cancer. EU har vidare en gemensam läkemedelsmyndighet (EMA i Amsterdam) som testar och godkänner läkemedel för hela EU-marknaden vilket gör det billigare och snabbare att släppa ny medicin liksom att dra in ett läkemedel när det kan behövas.

För EU-medborgare är en fördel att man alltid kan räkna med att få akut sjukvård om man blir plötsligt sjuk eller skadar sig på en resa. Har man med sig och visar upp ett europeiskt hälsokort slipper man betala kostnaden för vården, utöver den eventuella patientavgift som landets medborgare själva erlägger.

Men det går faktiskt att få planerad vård utförd i annat EU-land också, om sjukvårdskön börjat bli väldigt lång hemma. Försäkringskassan tar kostnaden så länge det finns en diagnos och det handlar om en behandling som ges i Sverige också (men vill att man anmäler i förväg). Detta är en EU-reform som tillkom en smula ofrivilligt sedan EU-domstolen i ett utslag 1998 meddelade att EU:s fria rörlighet för tjänster också måste gälla sjukvårdstjänster. Den reformen ledde inte till en större resecirkus bland sjuka människor som flera länder fruktade. För svensk del handlar det till exempel om färre än 1 500 tillfällen årligen och då utgörs en stor del av Haparanda-bor som vänder sig till tandläkare på den finska sidan gränsen.

Kanske detta har hjälpt för nu är EU-länderna öppna för att göra resandet ännu enklare för den som har hälsobesvär av något slag. EU-kommissionen har föreslagit att elektroniska patientjournaler ska finnas tillgängliga i en EU-databas för att kunna ge sjukvårdspersonal i ett annat EU-land tillgång till journalen – om patienten ger sitt tillstånd till det. Patienter skulle samtidigt få rätten att själva alltid ha tillgång till sin sjukjournal. Att samla europeiska hälsodata i en databas öppnar också stora möjligheter för forskningen liksom samhällsplanerare att hämta in betydelsefull information (fast då anonymiserad).

I sjukvård liksom friskvård kan man behöva få ut mer av sin medicin under resa. EU-medborgare har rätten att hämta läkemedel på sina recept i andra EU-länder, även när det är utskrivet av en läkare i hemlandet. Däremot finns ännu inte möjligheten att gå den lite enklare vägen om elektroniska recept, utom än så länge i form av ett frivilligt samarbete mellan ett tiotal EU-länder. Tills vidare är det därför tryggast för patienter att bära med sig pappers-receptet utomlands.

Det nya förslaget

Kommissionens förslag från maj 2022 handlar om att skapa en säker elektronisk sfär för hälsouppgifter, EHDS. Dels ska patienter kunna få tillgång till sina egna patientdata men också sjukvårdspersonal i andra länder med patientens tillstånd, dels ska uppgifter anonymiseras och kunna användas i forskning och av samhällsplanerare. Detta ska ske under högsta datasäkerhet.

Sveriges inställning

Regeringen var positiv till förslaget som ansågs kunna stärka patientsäkerheten och ge både samhället och forskningen tillgång till uppgifter som kan förenkla och förbättra vården.

Formalia kring beslutet

Förslaget bygger på artikel 16 (personers dataskydd) och artikel 114 (inre marknaden) i EU-fördraget. Beslut tas därför med den ordinarie proceduren där det krävs en majoritet i Europaparlamentet samt en kvalificerad majoritet i rådet. Ecosoc ska konsulteras.

Vad händer nu?

Ministerrådet tog sin position den 6 december 2023. Europaparlamentet blev klar med sin position den 13 december 2023 vilken innehöll vissa skärpningar, t ex att uppgifterna aldrig får användas i kommersiella syften. Patienter ska alltid få kännedom när deras uppgifter konsulteras och ska ha rätt att korrigera felaktiga uppgifter i deras journal. Patienter ska ges möjligheten att välja bort att just deras uppgifter används i t ex forskning. Skärpningarna accepterades i stort sett i den gemensamma position som rådet och parlamentet tog i mars 2024. Förordningen trädde i kraft i april 2024 men pga behov av tid för tekniska förberedelser gäller datumet maj 2026 för implementering.

Fler frågor

Läs mer…

Rätten att få reparerat – för jordklotets skull

Att den amerikanska tidskriften och mode-ikonen Vogue uppmärksammar småländska skogsägare är ovanligt. Men smarta klimatlösningar intresserar många och Södra Skogsägarna har just en sådan: En process för att återvinna textilier så att de kan bli modeplagg på nytt.

Rädda snuset – igen

Sista helgen i november landade ett privatjet på Arlanda med delar av tobakskoncernen Philip Morris´ ledning ombord. De hade kommit för att ta ett nyförvärv i besittning – Swedish Match. De möttes av svarta kvällstidningsrubriker om att snuset var hotat av EU.

Sommartiden inte förbi

”För sista gången!,” lovade en kvällstidningsrubrik i slutet av oktober 2020 medan en annan höll sig till ”Kanske för sista gången”.
Men något EU-beslut om att ge upp sommartiden finns inte. Bara ett förslag som ligger i en byrålåda.

När EU skulle köpa ammunition

Det var lätt för EU-ledarna i våras att lova Ukraina 1 miljon artillerigranater. Det verkar betydligt svårare att faktiskt leverera.