Meny
Brexit – den faktiska, inte bara den formella – närmar sig. Miljoner människor och hundratusentals företag kommer påverkas men ännu kan ingen säga hur. Total osäkerhet om framtiden är något som plötsligt måste hanteras av en mängd människor av en mängd olika skäl. Här finns många historier värda att berätta. Vi ger dig tips var du hittar brexit-drabbade i din region.
Vid midnatt den 31 januari 2020 stannade klockan för Storbritanniens EU-medlemskap. Fram till december 2020 gäller dock en övergångsperiod där det mesta är sig likt – EU och Storbritannien utnyttjar den till att förhandla om framtida villkor.
Så osäkerheten kvarstår tyvärr. Ingen vad som händer vid årsskiftet, ingen vet vad man egentligen borde förbereda sig på.
Det enda som är helt säkert, är att osäkerheten kommer att bestå länge än.
För alla som gör affärer med Storbritannien är osäkerheten skrämmande.
Reaktionerna på brexit från företagen är olika. Stora företag försöker ofta upprätta en brexitplan. Små företag tenderar att fortsätta som förut och hoppas på det bästa. Statistiken avslöjar att en hel del svenska företag på senare år bestämt sig för att droppa Storbritannien för att leta nya kunder eller nya leverantörer.
Är svenska företag förberedda på brexit? Tullverket kan ha en uppfattning, man vädjade nyligen till små- och medelstora företag att skaffa kontroll på det kommande pappersarbetet. Kommerskollegium svarar dagligen på frågor från företag och kan ha en uppfattning om hur redo det svenska näringslivet egentligen är.
Den lokala handelskammaren brukar veta ganska väl vilka företag i deras region som handlar med t ex Storbritannien och vet hur snacket går. Småföretagens riksförbund har likaså daglig direktkontakt med de mindre företagen.
Näringslivets olika branschförbund försöker hålla koll på brexit, vet vilka företag som är oroade och känner till om brexit slår på oväntade sätt. Livsmedelsbranschens förbund kan t ex berätta att 56 procent av deras medlemsföretag inte förberett sig alls.
Yrkesfiskarna varnar för ett fiskekrig om inga tydliga avtal görs före brexit. Den svenska västkustens fiskeflotta tar upp mycket av sin fiskefångst från vatten utanför de brittiska öarna och saknar alla besked om vad som väntar dem.
Kommerskollegium gjorde 2018 en genomgång av vilka svenska branscher och vilka produkter som antas drabbas allra hårdast av brexit. Bilindustrin nämns inte överraskande först. Svenska företag som är underleverantörer till bilindustrin är många, inte minst på västkusten och i Småland. Andra varor som i Kommerskollegiums rapport sägs beröras särskilt: Papper (särskilt tidningspaper), blöjor, cider, gaffeltruckar, silver, trävirke av barrträ, luftpumpar, osv.
Samtidigt är det långtifrån bara tillverkare som berörs, logistik- och transportföretag kämpar redan idag med effekter av det stundande brexit. Båthamnar runtom i Sverige försöker stå beredda. Även flygplatser måste ställa om.
Svenska tjänsteföretag befinner sig lika mycket i beråd, bland annat därför att den fria rörligheten och rätten att jobba i Storbritannien kortare eller längre tid lär påverkas. Detta drabbar alla branscher lika men blir värre för en snabbt växande bransch som svenska dataspel (nu med 8 000 jobb i Sverige på många orter i Sverige och med mångmiljardinvesteringar världen över), där en flaskhals just är problemet att hitta rätt kompetens. I sektorn finns många britter och brittiska dotterbolag som kanske i fortsättningen behöver sorteras bort.
Tjänsteföretag är ofta beroende av regler om immaterialrätt, att de förblir överskådliga, helst förblir desamma. Det gäller förstås för dataspel och musik men lika mycket för branscher som läkemedel eller lantbrukets och handelsträdgårdars leverantörer av utsäde och fröer.
Svenska företag genomför traditionellt en hel del av sina finansiella affärer i Storbritannien. Många svenska finansaktörer har därför etablerat sig här. Vad som gäller för finansmarknaden efter ett brexit är förstås också oklart. Finansinspektionen har utrett troliga konsekvenser och ser att t ex 90 procent av den svenska räntederivatsmarknaden hamnar utanför EU, att ett bekymmer är att redan ingångna kontrakt kanske inte längre gäller.
Detaljhandeln påverkas både i butik och på nätet. Ikea har t ex höjt sina priser i Storbritannien på grund av brexit, Hennes & Mauritz med sina många brittiska butiker har tappat i försäljning och inställt nya butiksöppnanden. Att handla böcker från Amazon har varit lättare från Storbritannien än USA (hög tullavgift tillkommer) men det är förstås i farozonen. Att köpa läkemedel online är en utbredd vana i Sverige – men från ett icke-EU-land får läkemedel inte föras in av en privatperson.
I brittisk debatt har många gånger framförts kritik mot EU:s krav om samma nivå för arbetsmarknadsvillkor – arbetstid, vila, sociala villkor, arbetsskydd, osv. Frågan har blivit aktuell apropå brexit där tongivande tory-politiker anser att Storbritannien-efter-brexit ska släppa på reglerna för att bättre kunna konkurrera på världsmarknaden.
Det här är en källa till oro för näringslivet i Sverige och Europa men även för fackförbunden som fruktar en press neråt på löner och andra anställningsvillkor, om Storbritannien väljer att gå denna väg.
Svenska fackförbund som LO och TCO följer frågan.
Att inte veta vad som gäller för ens privatliv eller yrkesliv om en månad, tre månader, ett år fram i tiden är tungt. Som EU-medborgare har man hittills tryggt vetat att det är en rättighet att bo och arbeta i ett annat EU-land om man kan försörja sig. Med brexit är villkoren inte tydliga längre och det påverkar ens liv på oväntade sätt: Ska man tacka ja till jobberbjudandet? Gifta sig för att få stanna fast man inte känner sig redo? Skriva in sig på utbildningen? Är det värt att köpa en större lägenhet nu när bebisen kommit? Ställa barnet i dagiskö?
Till de närmast berörda hör förstås svenskar som bor och arbetar i Storbritannien. De tros vara cirka 100 000 personer. Brittiska myndigheter varnade i oktober 2019 att de kan utvisas omedelbart om de inte sökt nya bosättningstillstånd i tid. Brittiska media berättar om européer i Storbritannien som kämpar med att förstå hur de ska ansöka, som har nekats tillståndet, ibland gamla människor som tillbringat större delen av sitt liv i landet.
Till direkt berörda hör också britter bosatta i Sverige (vilka den brittiska ambassaden vet mer om). Svenska myndigheter har inte garanterat deras fortsatta rätt att stanna kvar. De kommer dock som ett minimum beviljas en period på tolv månader efter brexit när många villkor förblir desamma.
Men inte alla villkor. ”The Local” har uppmärksammat en del saker som faller mellan stolarna, som t ex att den engelsman som vill byta sitt brittiska körkort mot ett svenskt kan t ex få problem. Att köpa hus, söka lån eller köpa på kredit kan också bli knepigt.
Många britter väljer att söka svenskt medborgarskap för att slippa leva i osäkerhet vilket Migrationsverket har statistik om.
Efter den brittiska folkomröstningen sommaren 2016 har svenska forskare och universitet börjat sålla på ett nytt sätt när man ska leta partners till europeiska forskningssamarbeten. Är det någon idé att ta med britter som man tidigare har samarbetat med? Kommer deras andel av projektet alls bli finansierat om EU-pengarna faller bort?
Svenska studenter läser gärna minst en termin utomlands och Erasmusprogrammet är det vanligaste sättet att finansiera det. Men brittiska universitet har på senare tid fått betydligt färre utländska studenter eftersom osäkerheten finns om hur länge stipendiet gäller för Storbritannien. Och om man som student väljer att ta sin universitetsexamen i Storbritannien, kan man alls räkna med att den i framtiden betraktas som jämförbar på samma sätt som andra europeiska examen?
Svenska tävlingsryttare och deras hästar ligger långt framme internationellt. Storbritannien är något av ett centrum för hästuppfödning och kapplöpningsindustrin. Många svenskar tränar eller tävlar här. Men brexits osäkerhet kring tull- och införselregler är ett mörkt moln som numera hänger över all planering för hela denna sektor.
Borde svenska fotbollsspelare välja bort Storbritannien? Fotbollen har länge lockat både spelare och tränare till Storbritannien. De brittiska lagen hyser fler svenska proffsspelare än något annat land (utom Norge). Men vad kommer att gälla efter brexit för utländska spelare och tränare? Förutom byråkratiska problem med visum och arbetstillstånd sägs lönsamheten i hela Premier League hotas när ”värdet” på spelarna sjunker och TV- och annonsintäkter väntas följa efter vilket kan göra brittiska lag till ett osmart val.
Trädgårdsentusiaster går inte fria från brexit. De stora frö- och trädgårdsföretagen sammanställer i höst vårkatalogen som ska gå ut till alla svenska trädgårdsamatörer. Men när urvalet fröer ska göras hänger brexitoron över arbetet. Sorterna som säljs måste finnas på en godkänd EU-lista. Förbjuds brittiska sorter omedelbart vid brexit? Nya villkor kommer hur som helst att gälla för köp av fröer och utsäde när Storbritannien lämnar och om åtminstone en del potatissorter, chilipeppar eller tomatvarianter som försvinner kan Jordbruksverket berätta.
Whisky- och ölprovning är populärt i Sverige och varorna handlas ofta antingen på nätet eller tas in av en liten importör. Många entusiastiska amatörklubbar har roat sig med detta som hittills varit enkelt och billigt att göra det från Storbritannien. Även här ändrar brexit alla villkor.
EU-kollen är en del av ett projekt som drivs av Medieinstitutet Fojo och som finansieras av Regeringskansliet. Förutom sajten, som uppdateras regelbundet med nya frågor och svar, arrangerar vi inom projektet kurser med resor inom EU och seminarier runt om i Sverige. Alla aktuella Fojo-kurser kan du hitta här.
EU-kollen lyfter fram aktuella frågor och redovisar både EU:s linje och Sveriges inställning. Här får journalister en kortfattad och tydlig överblick av frågeställningen och tips på vidare läsning.