Nya importregler klubbade av EU våren 2023, skulle ha trätt i kraft vid årsskiftet. De hade betytt att varor av sju kategorier inte får säljas i EU ifall deras tillverkning har vållat skogsförstörelse. Det gäller trä, nötboskap, kaffe, kakao, palmolja, gummi, soja liksom produkter därav.
Palmolja är t ex så populärt att det odlas på en yta lika stort som Nya Zeeland men levererar enorma kalhyggen där biologisk mångfald blir ett minne blott. Samma gäller kaffe. Varje kaffekopp ger med moderna odlingsmetoder ännu ett stycke nedhuggen regnskog. Vi européer är ungefär 5 procent av jordens befolkning men vår höga konsumtion gör oss till ansvariga för 15 procent av global avskogning.
EU-reglerna är inget mindre än en världspremiär – här införs en noga reglerad konsumentbojkott. Alla som vill sälja varor till EU ur de sju varugrupperna måste säkra att det inte döljer sig skogsförstörelse i varans tillkomst. Intyg ska visas upp, kompletta med geografiska koordinater för ursprungsmaterialet.
Redan där anar man att det kan bli invecklat. Mölnlycke köper t ex pappersmassa för att tillverka toalettpapper från många leverantörer. Är man säker på ursprunget i varje rulle? Från omvärlden blev protesterna också högljudda – från Australien, USA, Brasilien och Kanada kom invändningar från säljare och producenter.
Tre månader innan reglerna skulle träda i kraft, föreslog EU-kommissionen att ge alla inblandade ett extra år för att anpassa sig.
Ett svar på de många protesterna? Säkert men faktum är att EU-kommissionen inte själv var redo att lansera den komplexa lagstiftningen. Helt nödvändiga instruktioner om hur rapportering skulle göras, meddelades inte förrän i mitten av november 2024. Ännu värre, EUs datasystem var inte anpassat för att hantera inkommande uppgifter.
Då gick det partipolitik i frågan. I Europaparlamentet röstade man ja till förslaget om uppskjutande men la till ett nytt inslag – en ny kategori måste införas för länder där risken för avskogning är noll. Detta var inte något som EU-regeringarna hade tänkt sig.
EU:s premiär för en lagreglerad konsumentbojkott har därmed hamnat i trubbel. Ändringens formulering leder till misstanken att just EU-länder klassas som noll risk vilket våra handelspartners antagligen skulle se som en avsiktlig diskriminering av. Det var redan en balansakt för EU att hamna på rätt sida om världshandelsreglerna (förbud mot diskriminering) men detta kan knuffa förbudet över till fel sida om vad WTO godtar.
Överlag sänder det samtidigt en olycklig signal till världen att EU inför klimatregler och sedan ändrar sig. Det kan ge intryck att vi inte är så klimataktiva (längre) som vi hävdar i t ex FN-förhandlingar. Det skapar dessutom ny osäkerhet i näringslivet som redan hade en tuff uppgift att anpassa sig.
