”Det får inte bli någon negativ påverkan på ekosystem och marin havsmiljö,” meddelade strängt den holländske ledamoten Peter van Dalen i Europaparlamentet.
I juli 2021 fick han fick nästan alla Europaparlamentariker med sig på att bromsa in utbyggnadsplanerna för vindkraft till havs, med 667 ja-röster mot bara 11 nej.
För EU-kommissionen är den starka reaktionen en ovälkommen nyhet. EU har åtagit sig att bli klimatneutralt till år 2050 vilket kräver stora förändringar. Men alla reformidéer möter protester från någon part.
Vindkraft är normalt populärt, en fossilfri energikälla som råkar vara väldigt billig. Nackdelen är att det visar sig svårt att hitta platser där vindkraftverken kan ställas upp utan att lokalbefolkningen gör invändningar.
Vindkraft till havs ter sig som en perfekt lösning. De hamnar utom synhåll för de allra flesta. Ett extra plus är att vinden blåser så mycket starkare till havs. EU-kommissionen har därför avsatt av en miljardbudget för att pressa upp vindproduktionen från dagens kapacitet på 12 GW till minst 300 GW år 2050. Kort sagt, Europas hundratals vindkraftverk till havs med totalt över 5 000 vindmöllor ska mångdubblas på ganska kort tid.

Det är här som EU-parlamentarikern Peter van Dalen kommer in. I hans hemland Nederländerna har fiskarna protesterat kraftigt mot det slags planer. Från att ha tagit mindre än en procent av deras vanliga fiskevatten, kommer utbyggnaden av vindkraft till havs stjäla en fjärdedel minst av deras fiskevatten, anklagar de, och hävdar att kraftverken dessutom orsakar fiskedöd omkring sig.
I Frankrike demonstrerar samtidigt fiskarna vid Atlantkusten i vattnen runt bygget av ett nytt vindkraftverk som de dessförinnan förgäves försökt att stoppa via domstol. Att protesterna kommer just här beror på att 85 procent av offshore-vinden finns just i Europas norra fiskevatten.
För såväl en snabbt växande europeisk vindkraftsindustri med globala ambitioner, liksom för EUs klimatplaner, är protesterna en missräkning. Men värre ändå vore om Europaparlamentet bestämde sig för att gå emot planerna på att satsa stort till havs, en av EUs två lagstiftare. Då kan det bli mycket besvärligt att genomföra satsningen. Det räcker nämligen inte med att göra dagens mängd el fossilfri. EU-länderna förväntas använda minst 50 procent extra el år 2050.
Vad Europaparlamentet krävde i sin resolution från juli 2021, är garantier att det inte uppstår skador på den marina miljön av kraftverksbyggen. Det är svårt i sig. Vindkraftverk beräknas hålla mellan 25 och 30 år. När de ska tas ner får inte heller miljöskador uppstå, enligt resolutionen.
Dessutom måste yrkesfiskarna fortsatt erbjudas samma tillgång till fiskevatten. Varje EU-land bör enligt parlamentarikerna hålla områden som kan kallas för traditionella fiskevatten fria från kraftverken.