Meny
Sedan 2001 har EU en offentlighetsprincip. Alla medborgare kan alltså begära ut dokument som är allmänna handlingar från EU:s institutioner.
De tre stora institutionerna har ett elektroniskt register och formulär för att söka efter specifika dokument:
Notera att även om man inte vet vad slags dokument man söker, finns formulär för att söka ganska brett.
Ovanligt för svenska journalister är också att arbetsdokument räknas som allmän handling i EU och kan begäras ut.
Institutionerna har 15 arbetsdagar på sig att svara – med möjlighet att förlänga 15 dagar till – så det kan ta längre tid än i Sverige.
Institutionerna har rätt att avslå en begäran om insyn utifrån en rad skäl, t ex om det undergräver skyddet i försvars- eller säkerhetspolitiskt hänseende, ekonomiska intressen, innehåller affärshemligheter eller avslöjar en inspektion och så vidare (art 3.2 i förordning 1049/2001).
Avslaget ska vara skriftligt så att det går att överklaga.
Blir det krångligt att räkna ut var det dokument som är intressant kan finnas – gå via Ask the EU – en medborgarrättsorganisation som hjälper till och gör det lite enklare.
Protokoll från många EU-möten är faktiskt offentliga och går att läsa direkt på nätet. Det gäller t ex EU-kommissionens veckomöten.
På kommissionens hemsida kan man också se vem/vilken aktör som EU-kommissionärerna eller deras kabinettschefer eller generaldirektörer har träffat på sista tiden. Det är ett sätt att hålla reda på vilka lobbyister som ges störst tillgång till makthavarna.
Man hittar infon på varje enskild kommissionärs hemsida, under rubriken ”öppenhet och insyn”
Även här finns en medborgarrättsorganisation som följer detta noga och på sin hemsida erbjuder en lite enklare överblick, Integritywatch.eu.
Kommissionärernas mötes- och reseprogram finns här.
Ministerrådet lägger ut dagordningen för sina möten, slutresultat och sammanfattande pressrelease efter avslutat möte.
EU-kommissionen delegerar många tekniska eller specialiserade beslut till kommittéer. Ibland hamnar politiskt kontroversiella frågor här, som till exempel om en genmodifierad gröda ska tillåtas eller utsläppskontroller för dieselbilar skärpas.
I kommittéerna sitter som regel medlemsländernas myndigheter (t ex Transportstyrelsens eller Jordbruksverkets utsände) och de avgör genom omröstning.
Information om dessa – emellanåt överraskande mäktiga – kommittéer, deras möten och hur de röstat går att leta sig fram till på EU-kommissionens hemsida, här.
Länderna röstar inte ofta i EU:s ministerråd, de brukar istället prata sig fram till enighet. Därför syns det sällan hur det ena eller andra landet har ställt sig.
Efter ministermöten hålls ofta en presskonferens, dessa streamas och kan ses i efterhand på rådets hemsida. Vid toppmöten hittar man videos över ankomsten och mediaträffar med de flesta stats- och regeringschefer utlagda här.
Dagordning med en specifik svensk vinkel inför EU:s ministermöte kan man för övrigt ofta hitta i de kallelser som går ut till riksdagens EU-nämnd inför de samråd med riksdagsmännen som regeringen håller före EU:s ministermöten.
Europaparlamentets utskottsmöten är offentliga och webbstreamas dessutom när parlamentet tror att det finns ett intresse (hela plenumsamlingen en vecka i månaden webbsänds också).
Hur varje enskild parlamentariker har röstat i en fråga går att se på nätet i röstningsprotokollen. Dessa är sorterade efter datum när ärendet klubbades.
EU-kollen är en del av ett projekt som drivs av Medieinstitutet Fojo och som finansieras av Regeringskansliet. Förutom sajten, som uppdateras regelbundet med nya frågor och svar, arrangerar vi inom projektet kurser med resor inom EU och seminarier runt om i Sverige. Alla aktuella Fojo-kurser kan du hitta här.
EU-kollen lyfter fram aktuella frågor och redovisar både EU:s linje och Sveriges inställning. Här får journalister en kortfattad och tydlig överblick av frågeställningen och tips på vidare läsning.