Beslut om budgeten tas på högsta nivå, av EU:s stats- och regeringschefer. Alla måste vara eniga. Europaparlamentet ska godkänna resultatet och har sedan vetorätt när den årliga budgeten klubbas mer i detalj (varje höst).
Parlamentet brukar använda sitt veto till att kräva att anslagen omfördelas men har inte makt att begära mer pengar totalt till EU.
Förhandlingsspelet blir alltid mycket intrikat. Medlemsländernas avgifter baserar sig visserligen på landets välstånd (mätt i BNI) men hur det egentligen går för t ex Sverige avgörs av mycket annat, t ex hur stor den samlade EU-budgeten blev, hur mycket bidrag som ett land kan räkna hem eller hur rabatterna fördelas.
För t ex Nederländerna med EUs största hamn i Rotterdam är det viktigt hur stor del av tullavgiften som går till medlemslandet medan Ungern blir den stora vinnaren om regionalstödet ökar och Tyskland sneglar extra mycket på vad som avsätts till forskning, osv.
Rabatter är något som stammar från 1985 när Storbritannien pratade till sig en rejäl rabatt på deras EU-avgift. 1999 krävde andra bland de rikare länderna – Danmark, Sverige, Nederländerna, Tyskland och Österrike – en rabatt på deras andel av den brittiska rabatten (25 procent).
Senare har Sverige skaffat sig två andra rabatter, en på momsavgiften och en på BNI-avgiften.
Sveriges avgift år för 2023 beräknades till 45,9 miljarder kronor.
Sverige beräknades få tillbaka år 2023 i olika EU-bidrag 35,4 miljarder kronor.
För åren 2021-2027 bör svensk rabatt hamna på cirka 11 mdr kronor om året.
…utgörs av summan av bruttonationalprodukten (BNP) och nettofaktorinkomster från utlandet (eng: GNI).
Diskussionen handlar förstås inte bara om pengar utan också om politik. Hur mycket pengar EU ska spendera på ett visst samhällsområde är ju ett politiskt val.
Debatten om kommande sjuårsperiod inleddes överraskande med att 24 EU-länder förklarade sig villiga att öka sin EU-avgift för att ge EU mer pengar att använda på gemensamma åtgärder inom försvaret, gränser och antiterrorism.
Den svenska regeringen förklarade dock att huvudmålet för Sverige i dessa budgetförhandlingar var att slippa få höjd EU-avgift. Tre nettobetalade länder anslöt sig till den svenska positionen (Danmark, Nederländerna och Österrike).
Mitt i budgetförhandlingarna inträffade så covidpandemin. För att klara den ekonomiska krisen som måste följa beslöt EU-länderna att gå ihop om att låna upp 750 miljarder euro till en återhämtningsfond för att rädda jobben och industriiutvecklingen.
Återbetalningen startar från år 2028.
I EU-toppmötets överenskommelse om den kommande sjuårsbudgeten några månader senare, ökades anslagen trots allt.
Nytt var att minst 30 procent ska vikas till klimatrelaterade åtgärder. 20 procent ska gå till AI och digital utveckling. Området hälsa fick höjda anslag för att bygga en ökad europeisk krisberedskap. Försvar och säkerhet stärktes.
Jordbruk var länge den största EU-utgiften men anslagen har krympt, sedan slagits samman med landsbygdsutveckling för att sedan paras med miljö.
Men för åren 2021-2027 ser en ungefärlig fördelning ut så här:
Störst budgetpost är regionalpolitik (trots något minskade anslag), cirka 36 procent av totalen. Dessa går främst till Öst- och Centraleuropa vars regioner är fattigast.
Jordbruk och miljö är nu näst störst post i EUs budget med cirka 33 procent.
Tredje störst är inre marknaden med cirka 12,5 procen (här ingår t ex forskning).
Grannländer och bistånd får cirka 9 procent.
EU-administration cirka 7 procent.
Migration och gränskontroll drygt 2 procent.
Säkerhet och försvar kring 1,3 procent.
(Observera att klimat alltså inte är en utbruten budgetpost utan ingår i alla sektorer.)
Totalt landade sjuårsbudgeten på nära 1 100 miljarder euro. Nytt är att utbetalning av EU-bidragen ska kopplas till att mottagande land respekterar rättsstaten.
Den här gången hade dock EU-kassan börjat sina halvvägs genom sjuårsperioden. Covid och Ukraina-stödet hade lämnat stora hål.
EU-kommissionen föreslog då att öka intäkterna med 66 miljarder euro, dels från medlemsländerna, dels på några andra sätt.
Inkomsterna från EUs utsläppshandel kunde gå i större grad till EU-kassan (från 25 procent till 30 procent).
År 2027 börjar EU ta ut en importavgift på tung industri med stora CO2-utsläpp. 75 procent av dessa intäkter kunde gå till EU-kassan.
En tredje idé är att 0,5 procent av stora bolags vinstskatt kunde gå till EU-kassan och intäkterna användas för att betala tillbaka EUs covidlån.
Sjuårsbudgeten anger alltså ramar och övergripande belopp för olika politikområden.
För varje enskilt år läggs sedan detaljerade budgetar.
Det går till så att EU-kommissionen lägger ett budgetförslag senast den 1 september, byggd på förslag från rådet och parlamentet.
Senast oktober ska rådet ha enats om sin åsikt varpå parlamentet har 42 dagar på sig att föreslå ändringar. Före årets slut ska man ha enats om kommande års budget.
Några tumregler om EUs budget är att;
En natt i början av september 2022 smög en varg in i en inhägnad i norra Tyskland och rev ihjäl den 30-åriga gamla ponnyn Dolly. Vargen ifråga fick snart en dödsdom utfärdad via en tysk domstol. Men händelsen skulle få fler efterräkningar än så, för ponnyn råkade tillhöra Ursula von der Leyen, EU:s kommissionsordförande.
En effekt på EU-samarbetet som covidpandemin har gett, är att samarbetet på hälso- och sjukvårdsområdet går lättare än det gjorde före pandemin. Eftersom hälso- och sjukvård egentligen är ett strikt nationellt ansvarsområde har tidigare EU-insatser på området mest liknat spridda skurar.
En ursäkt, krävde statsminister Ulf Kristersson efter TV4s avslöjande om Sverigedemokraternas trollfabrik. Från EU väntar betydligt hårdare tag.
”Du snackar skit,” avbröt en av motorentusiasterna i publiken en pressträff för Folklistan i maj. EU-kandidaten Jan Emanuel hade talat om hot som vilade över raggarkulturen och veteranbilar med nya EU-regler men han mötte invändningar direkt.
Nu ska det sopsorteras på bred front i Europa. Matavfallet måste gå till återvinning – men löven är det egentligen inte så farligt med.
En trafikfarlig förare fick sitt körkort indraget i Sverige men köpte ett nytt i Rumänien att fortsätta köra med på svenska vägar. Nya körkortsregler från EU kan sätta stopp för det.
EU-kollen är en del av ett projekt som drivs av Medieinstitutet Fojo och som finansieras av Regeringskansliet. Förutom sajten, som uppdateras regelbundet med nya frågor och svar, arrangerar vi inom projektet kurser med resor inom EU och seminarier runt om i Sverige. Alla aktuella Fojo-kurser kan du hitta här.
EU-kollen lyfter fram aktuella frågor och redovisar både EU:s linje och Sveriges inställning. Här får journalister en kortfattad och tydlig överblick av frågeställningen och tips på vidare läsning.