EU-BUDGETEN

En EU-budget löper på sju år och brukar bli föremål för ilskna förhandlingar. Den nuvarande budgeten ger EU cirka 1 100 miljarder euro att hantera fram till 2027.

Beslut om budgeten tas på högsta nivå, av EU:s stats- och regeringschefer. Alla måste vara eniga. Europaparlamentet ska godkänna resultatet och har sedan vetorätt när den årliga budgeten klubbas mer i detalj (varje höst). Parlamentet brukar använda sitt veto till att kräva att anslagen omfördelas men har inte makt att begära mer pengar totalt till EU.

Förhandlingsspelet blir alltid mycket intrikat. Medlemsländernas avgifter baserar sig visserligen på landets välstånd (mätt i BNI) men hur det egentligen går för t ex Sverige avgörs av mycket annat, t ex hur stor den samlade EU-budgeten blev, hur mycket bidrag som ett land kan räkna hem eller hur rabatterna fördelas. För t ex Nederländerna med EUs största hamn i Rotterdam är det viktigt hur stor del av tullavgiften som går till medlemslandet medan Ungern blir den stora vinnaren om regionalstödet ökar och Tyskland sneglar extra mycket på vad som avsätts till forskning, osv.

Rabatter på ens avgift är något som stammar från 1985 när Storbritannien pratade till sig en rabatt om 66 procent av mellanskillnaden mellan deras EU-avgift och deras EU-bidrag. Danmark, Sverige, Nederländerna, Tyskland och Österrike pratade sig i sin tur 1999 till en rabatt på deras andel av den brittiska rabatten (25 procent). Senare har Sverige skaffat sig två andra rabatter, en på momsavgiften och en på BNI-avgiften.
För åren 2021-2027 bör svensk rabatt hamna på cirka 11 mdr kronor om året.

Diskussionen handlar förstås inte bara om pengar utan också om politik. Hur mycket pengar EU ska spendera på ett visst samhällsområde är ju ett politiskt val.

Debatten om kommande sjuårsperiod inleddes överraskande med att 24 EU-länder förklarade sig villiga att öka sin EU-avgift för att ge EU mer pengar att använda. Framförallt önskade länderna se mer gemensamma åtgärder inom försvaret, för gränser och antiterrorism. Extra pengar var särskilt välkomna eftersom Storbritannien vars medlemsavgift stod för 10-12 procent av EUs intäkter lämnade EU 2020.
Den svenska regeringen förklarade direkt att huvudmålet för Sverige i dessa budgetförhandlingar var att slippa få höjd EU-avgift. Tre nettobetalade länder anslöt sig till den svenska positionen (Danmark, Nederländerna och Österrike) medan Tyskland, som tidigare förespråkat ett minskad EU-budget, den här gången hade bytt fot.

Mitt i budgetförhandlingarna inträffade dock corona-pandemin. För att klara den ekonomiska krisen som måste följa beslöt EU-länderna att gå ihop om att låna upp 750 miljarder euro till en återhämtningsfond. Vad detta kan kosta var och en är oklart men räntorna låg i januari 2021 (innan lånen började tas upp) kring noll eller på minus. Återbetalningen ska starta tidigast 2028.

I EU-toppmötets överenskommelse om den kommande sjuårsbudgeten några månader senare, ökades anslagen trots allt.
Nytt var att minst 30 procent ska vikas till klimatrelaterade åtgärder. Ambitionen är att styra cirka 20 procent till AI och digital utveckling. Hälsa fick höjda anslag för att bygga en ökad europeisk krisberedskap. Försvar och säkerhet stärktes.

Att jämföra är aldrig enkelt eftersom EU för varje sjuårsperiod samlar budgetposter under delvis olika tak. Jordbruk var t ex länge den största budgetposten men anslagen har år efter år krympt, sedan slagits samman med landsbygsutveckling för att i den senaste budgeten paras med miljö. I slutänden ger då de flesta jämförelser en stadig andel på 33 procent för jordbruk… vilket alltså inte är helt sant.
Men för åren 2021-2027 ser en ungefärlig fördelning ut så här:
Störst budgetpost för åren 20121–2027 är nu regionalpolitik (trots något minskade anslag) med cirka 36 procent av anslagen. Det går främst till Öst- och centraleuropa.
Jordbruk och miljö är nu  näst störst post i EUs budget med cirka 33 procent av anslagen.
Tredje störst är inre marknaden med cirka 12,5 procent av anslagen (här ingår t ex forskning).
Grannländer och bistånd får cirka 9 procent.
EU-administration cirka 7 procent.
Migration och gränskontroll drygt 2 procent.
Säkerhet och försvar kring 1,3 procent.

Observera att klimat alltså inte är en utbruten budgetpost utan ingår i alla sektorer. Totalt landade sjuårsbudgeten på nära 1 100 miljarder euro.

Nytt för sjuårsbudgeten är att utbetalning av EU-bidragen ska kopplas till att mottagande land respekterar rättsstaten.
En kommande nyhet är planer på att EU ska få skaffa sig andra intäkter än enbart medlemsländernas avgifter. En plastavgift är redan beslutad (straffavgift för plast som inte återvinns). På förslag finns dessutom att pengar som kommer in från EUs utsläppshandel kan gå till EU-kassan (idag går pengarna till respektive medlemsland). Ett tredje förslag är en CO2-avgift på importvaror. En fjärde idé är att en andel av bolagsskatten skulle gå till EU-kassan och intäkterna användas för att betala tillbaka EUs coronalån.
Dessa nya uppslag kommer att förhandlas under de närmaste åren.

Sjuårsbudgeten anger alltså ramar och övergripande belopp för olika politikområden. Därefter görs en detaljerad budget för varje enskilt år. Det går till så att EU-kommissionen lägger ett budgetförslag senast den 1 september varje år, byggd på förslag från rådet och parlamentet. Senast oktober ska rådet ha enats om sin åsikt varpå parlamentet har 42 dagar på sig att föreslå ändringar. Före årets slut ska man ha enats om kommande års budget.

Några tumregler om EUs budget är att;

  • EU får inte gå med minus
  • Varje sjuårsbudget kommer med ett tak – mellan 2021 och 2027 får budgeten inte överstiga 1,46 procent av EU-länderna samlade BNI
  • Om EU-länderna inte lyckas enas om sin budget så fortsätter förra årets budget att gälla. EU kan alltså aldrig få en ”shut down” som amerikansk statsförvaltning ibland råkar ut för