EU-BUDGETEN

En EU-budget löper på sju år och är alltid föremål för besvärliga förhandlingar Den kommande budgeten på cirka 1 100 miljarder euro täcker åren 2021 till 2027.

Beslut om budgeten tas på högsta nivå, av EU:s stats- och regeringschefer. Alla måste bli eniga. Europaparlamentet ska godkänna resultatet och har sedan vetorätt när den årliga budgeten klubbas mer i detalj (varje höst). Parlamentet brukar använda sitt veto till att kräva att anslagen omfördelas men har inte makt att begära mer pengar totalt till EU.

Förhandlingsspelet blir alltid mycket intrikat. Även om medlemsländernas avgifter baserar sig på landets välstånd, så beror slutsiffran alltid på hur stor den samlade EU-budgeten blev, hur mycket bidrag som ett land kan räkna hem (i t ex jordbruksstöd eller forskningsanslag) och hur rabatterna fördelas.

Det sistnämnda, rabatter, stammar från 1985 när Storbritannien pratade till sig en rabatt om 66 procent av mellanskillnaden mellan deras EU-avgift och deras EU-bidrag. Danmark, Sverige, Nederländerna, Tyskland och Österrike pratade sig i sin tur 1999 till en rabatt på deras andel av den brittiska rabatten (25 procent). Senare har Sverige skaffat sig två andra rabatter, en på momsavgiften och en på BNI-avgiften. För åren 2021-2027 bör svensk rabatt hamna på cirka 11 mdr kronor om året.

Diskussionen handlar förstås inte bara om pengar utan också om politik. Hur mycket pengar EU ska spendera på ett visst samhällsområde är ju ett politiskt val.

Debatten om kommande sjuårsperiod inleddes överraskande med att 24 EU-länder förklarade sig villiga att öka sin EU-avgift för att ge EU mer pengar att använda. Framförallt önskade länderna se mer gemensamma åtgärder inom försvaret, för gränser och antiterrorism. Extra pengar var särskilt välkomna eftersom Storbritannien lämnar EU vars medlemsavgift stod för 10-12 procent av EUs intäkter.

Den svenska regeringen förklarade direkt att huvudmålet för Sverige i dessa budgetförhandlingar inte är mer EU-åtgärder utan att slippa få höjd EU-avgift. Tre nettobetalade länder anslöt sig till den svenska positionen (Danmark, Nederländerna och Österrike) medan Tyskland som tidigare förespråkat ett minskad EU-budget, den här gången hade bytt fot.

I EU-toppmötets överenskommelse från juli 2020, ökas anslagen i nästa budget framförallt till klimat samt till AI och digital utveckling. Hälsa (efter corona) får höjda anslag för ökad krisberedskap. Försvar och säkerhet stärks. Jordbruk och regionalpolitik fick däremot minskade bidrag. Totalt landar sjuårsbudgeten på nära 1 100 miljarder euro. Till det kommer också en engångs-upplåning på 750 miljarder euro som ska användas för att hantera den ekonomiska kris som följt på corona-pandemin.

Nytt för sjuårsbudgeten 20202-2027, är att 30 procent av pengarna ska vikas åt klimatrelaterade utgifter. Nytt är också att utbetalning av EU-bidragen ska kopplas till att mottagande land respekterar rättsstaten.
Dessutom finns planer på att EU ska skaffa sig andra intäkter utöver medlemsländernas avgifter. En plastavgift är beslutad (straffavgift för plast som inte återvinns). På förslag dessutom, finns att pengar som kommer in från EUs utsläppshandel kan gå till EU-kassan (idag går pengarna till respektive medlemsland). Ett tredje förslag är att en andel av bolagsskatten skulle gå till EU-kassan. Idén är att intäkterna kan användas för att betala tillbaka EU-lånen som tas för att möta corona-krisen.

Sjuårsbudgeten anger alltså ramar och övergripande belopp för olika politikområden. Därefter tas en mer detaljerad budget för varje enskilt år. Det går till så att EU-kommissionen lägger ett budgetförslag senast den 1 september varje år, byggd på förslag från rådet och parlamentet. Senast oktober ska rådet ha enats om sin åsikt varpå parlamentet har 42 dagar på sig att föreslå ändringar. Före årets slut ska man ha enats om kommande års budget.

Några tumregler om EUs budget är att;

  • EU får inte gå med minus.
  • Varje sjuårsbudget kommer med ett tak – mellan 2021 och 2027 får budgeten inte överstiga 1,46 procent av EU-länderna samlade BNI.
  • Om EU-länderna inte lyckas enas om sin budget så fortsätter förra årets budget att gälla. EU kan alltså aldrig få en ”shut down” som amerikansk statsförvaltning ibland råkar ut för.