Själva valprocessen skiljer sig från land till land. Alla EU-länder går nämligen till val på liknande sätt som när de röstar till sitt nationella parlament. Det betyder att sådant som tröskel för att få in ett parti eller lägsta ålder på kandidater kan variera mellan länderna.
I Sverige anmäler politiska partier som vanligt till valmyndigheten om de vill ställa upp (ska ske senast 30 dagar före valet) och gör upp sina egna listor med kandidater.
Europaval tycks göra väljarna lite mer äventyrliga än annars så det har alltid utgjort ett utmärkt tillfälle för nya eller små partier att få representation i en folkvald församling. 2004 kom till exempel Junilistan in med tre ledamöter, år 2009 fick Piratpartiet in två ledamöter och år 2014 placerade Feministiskt Initiativ en ledamot i Europaparlamentet. Varken Junilistan eller Piratpartiet fick däremot in någon ledamot i efterföljande val och på samma sätt blev FIs ledamot bara kvar en mandatperiod.
Sverige har 21 ledamöter i Europaparlamentet, en extra stol blev ledig genom att britterna lämnade EU under mandatperioden.
Totalt valdes 751 ledamöter in i maj 2019 men vid Storbritanniens formella utträde ett halvår senare, gick parlamentet som tidigare avtalat ner till 705 ledamöter.
Antal platser för varje land avgörs av hur stor befolkning man har. Fördelningen ger till exempel folktäta Tyskland flest ledamöter (96), den ger Frankrike 79, Polen 52, Danmark och Finland 14 vardera och lilla Luxemburg 6 ledamöter.
Valdeltagandet är alltid av stort intresse – mest för att brukar vara lågt. I Europavalet 2019 nåddes ändå högsta deltagande hittills: 50,66 procent av medborgarna i EUs 28 länder.
Lägst valdeltagande hade tre östeuropeiska länder där Slovakien bara fick 22,7 procent att gå till valurnorna. Högst låg Malta med 72,7 procent, slaget faktiskt av Belgien och Luxemburg men dessa bägge länder har obligatorisk röstning. I Sverige röstade 55,27 procent (upp från drygt 51 procent i förra EU-valet).
Väl invalda organiserar sig ledamöterna i politiska grupper för att få större tyngd och inflytande. För att få bilda en politisk grupp krävs minst 25 ledamöter och de ska komma från minst en fjärdedel av EU:s länder. Dessutom måste de dela grundläggande hållningar. Europaparlamentet fick efter valet 2019 sju politiska grupper.
Den största gruppen är sedan länge borgerliga EPP (med svenska moderater och kristdemokrater). Näst störst, också sedan länge, är socialister och socialdemokrater i gruppen S&D. Liberalerna i gruppen Renew blev i senaste valet återigen tredje störst (med svenska liberalerna och centern). Högergruppen Identitet & Demokrati blev fjärde störst grupp (med bl a italienska Lega och franska Rassemblement National). De Gröna blev femte största grupp (med svenska miljöpartiet).
Därefter följer Europas konservativa och reformister i gruppen ECR (med polska Lag&Rättvisa, Sverigedemokraterna och belgiska Vlaamse Alliantie) samt slutligen vänstern samlad i gruppen GUE/NGL (med vänsterpartiet).
I dessa grupper sitter de svenska EU-parlamentarikerna >>
Den EU- och invandringskritiska högern gjorde ett starkt val 2019 men har inte kunnat enas om att sitta i samma grupp vilket gör det svårare att utöva inflytande. Italienska 5 Stjärnor (14 ledamöter) har dessutom gått till de grupplösa.
Därefter fördelas platserna i parlamentets 22 fackutskott. Störst politisk grupp väljer först och mindre politiska grupper kan bli hänvisade till utskott utan större inflytande.
Bland svenskarna blev det populäraste utskottet ENVI (miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet) dit fem av dem sökt sig samt FEMM (kvinnors rättigheter och jämställdhet) där fyra svenska ledamöter finns.
Mer fakta, kontaktpersoner, bakgrund om valet och om vad parlamentet har gjort under tidigare period finns förpackade i en pressportfölj för journalister, från Europaparlamentet.
”Bevisa att ni är med oss. Bevisa att ni är européer och då kan livet vinna över döden och ljuset över mörkret. Slava Ukraini!”
EU-beslutet följde inte strikt den europeiska processen. Men ibland trumfar politiken reglerna.
I mars 2022 dök det upp en ny arbetsuppgift för det europeiska polissamarbetet: Att hjälpa Ukraina. Nu har det arbetet fått första prioritet.
En morgon upptäckte historiedoktoranden Victor Pressfeldt att hans twitterkonto var avstängt. Allt han kunde se var ett meddelande från Twitter att han var avstängd permanent eftersom de ”efter noggrann granskning” kommit fram till att han ”brutit mot Twitters regler.”
Spontant kunde man kanske tro att en insats mot låga kvinnolöner skulle väcka svenskt jubel men så är inte alltid fallet.
Flygskammen har gjort det möjligt att sälja klimatkompensation till passagerare med dåligt samvete. Nästa bud kan bli att köpa kol-inlagring från närmaste bonde för att minska sitt fotavtryck.
Föreställ er att EU skulle reglera var vi bygger bostadsområden eller vägar… Detta är faktiskt nästa klimatinsats som EU-kommissionen förväntar sig av oss – att skydda orörd mark för klimatet och ekosystemens skull.
EU-kollen är en del av ett projekt som drivs av Medieinstitutet Fojo och som finansieras av Regeringskansliet. Förutom sajten, som uppdateras regelbundet med nya frågor och svar, arrangerar vi inom projektet kurser med resor inom EU och seminarier runt om i Sverige. Alla aktuella Fojo-kurser kan du hitta här.
EU-kollen lyfter fram aktuella frågor och redovisar både EU:s linje och Sveriges inställning. Här får journalister en kortfattad och tydlig överblick av frågeställningen och tips på vidare läsning.