Får man elda löv i trädgården?
Nu ska det sopsorteras på bred front i Europa. Matavfallet måste gå till återvinning – men löven är det egentligen inte så farligt med.
Meny
När valet till Europaparlamentet går av stapeln skiljer sig valprocessen från land till land. EU-länderna går till väga som när de röstar till sitt nationella parlament.
Det innebär att sådant som tröskeln för att få ett parti invalt eller lägsta ålder på kandidater kan variera mellan länderna.
I Sverige anmäler politiska partier som vanligt till valmyndigheten om de vill ställa upp senast 30 dagar före valet och gör upp sina egna listor med kandidater.
Europaval tycks göra väljarna lite mer äventyrliga än annars så det har blivit ett utmärkt tillfälle för nya eller små partier att få representation i en folkvald församling. 2004 kom till exempel Junilistan in med tre ledamöter, år 2009 fick Piratpartiet in två ledamöter och år 2014 placerade Feministiskt Initiativ en ledamot i Europaparlamentet. Ingen av de tre fick däremot in någon ledamot i efterföljande val.
Det totala antalet europaparlamentariker har ökat varje gång EU fått nya medlemsländer men sjönk när Storbritannien lämnade. Ett tak har satts till max 751 ledamöter vilket är tänkt ge plats för fler länder att ansluta i framtiden. För valet år 2024 finns emellertid 720 stolar att besätta varav 21 är vikta för Sverige.
Antal ledamöter avgörs av hur stor befolkning landet har. Fördelningen ger till exempel folktäta Tyskland flest ledamöter (96), den ger Frankrike 81, Polen 53, Danmark och Finland 15 vardera och lilla Luxemburg 6 ledamöter.
Valdeltagandet är alltid av stort intresse – mest för att brukar vara lågt. I Europavalet 2019 nåddes högsta deltagande hittills: 50,66 procent av medborgarna i EUs 28 länder.
Lägst valdeltagande hade tre östeuropeiska länder. Slovakien fick t ex bara 22,7 procent att gå till valurnorna. Högst låg Malta med 72,7 procent, visserligen slaget av Belgien och Luxemburg men i dessa bägge länder är det plikt och inte frivilligt att rösta.
I Sverige röstade 55,27 procent (upp från drygt 51 procent i EU-valet 2014).
Väl invalda organiserar sig ledamöterna i politiska grupper för att få större tyngd och inflytande. För att få bilda en politisk grupp måste man dela grundläggande hållningar, ha minst 23 ledamöter från minst en fjärdedel av EU:s länder. Europaparlamentet fick efter valet 2019 sju politiska grupper.
Den största gruppen är sedan länge borgerliga EPP (med svenska moderater och kristdemokrater). Näst störst, också sedan länge, är socialister och socialdemokrater i gruppen S&D. Liberalerna i gruppen Renew blev i senaste valet återigen tredje störst (med svenska liberalerna och centern). Högergruppen Identitet & Demokrati blev fjärde störst grupp (med bl a italienska Lega och franska Rassemblement National). De Gröna blev femte största grupp (med svenska miljöpartiet).
Därefter följer Europas konservativa och reformister i gruppen ECR (med polska Lag&Rättvisa, Sverigedemokraterna och belgiska Vlaamse Alliantie) samt slutligen vänstern samlad i gruppen GUE/NGL (med vänsterpartiet).
I dessa grupper sitter de svenska EU-parlamentarikerna
Den EU- och invandringskritiska högern gjorde ett starkt val 2019 men har inte kunnat enas om att sitta i samma grupp vilket gör det svårare för dem att utöva inflytande.
Därefter fördelas platserna i parlamentets 22 fackutskott. Störst politisk grupp väljer först och mindre politiska grupper kan bli hänvisade till utskott utan större inflytande.
Bland svenskarna blev det populäraste utskottet ENVI (miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet) dit fem av dem sökt sig samt FEMM (kvinnors rättigheter och jämställdhet) där fyra svenska ledamöter finns.
Mer fakta, kontaktpersoner i Europaparlamentet och bakgrund om valet här
Nu ska det sopsorteras på bred front i Europa. Matavfallet måste gå till återvinning – men löven är det egentligen inte så farligt med.
En trafikfarlig förare fick sitt körkort indraget i Sverige men köpte ett nytt i Rumänien att fortsätta köra med på svenska vägar. Nya körkortsregler från EU kan sätta stopp för det.
I februari 2020 blev svenska H&M utpekad som medskyldig till tvångsarbete och förtryck i Kina. Företaget bryter därför allt samarbete med Huafsu Fashion och passar på att uttrycka sin oro för drabbade arbetare. Nu har de smugit sig tillbaka på den kinesiska marknaden. Läs mer i vår senaste artikel på EU-kollen.
Om frukt i marmelad och socker i apelsinjuicen borde det vara enkelt att enas. Men det visar sig lätt bli en blandad kompott.
Det var lätt för EU-ledarna i våras att lova Ukraina 1 miljon artillerigranater. Det verkar betydligt svårare att faktiskt leverera.
Hjälp, nu vill EU få oss att renovera våra hus och spara energi. Jättedyrt!, varnar kritiker. Men det sänker elräkningen.
EU-kollen är en del av ett projekt som drivs av Medieinstitutet Fojo och som finansieras av Regeringskansliet. Förutom sajten, som uppdateras regelbundet med nya frågor och svar, arrangerar vi inom projektet kurser med resor inom EU och seminarier runt om i Sverige. Alla aktuella Fojo-kurser kan du hitta här.
EU-kollen lyfter fram aktuella frågor och redovisar både EU:s linje och Sveriges inställning. Här får journalister en kortfattad och tydlig överblick av frågeställningen och tips på vidare läsning.