EUROPAVALET

Vart femte år röstar medborgarna i EUs länder in sina ledamöter till Europaparlamentet. Den här gången hålls valet mellan den 23 och den 26 maj – i Sverige söndag den 26 maj. Valresultatet tar normalt ett par dagar att få ihop men en preliminär bild av hur det har gått brukar annonseras redan på söndagkvällen.

Valprocessen bestäms i varje enskilt land. Alla EU-länder går nämligen till val på liknande sätt som när de röstar till sitt nationella parlament. Det betyder att sådant som tröskel för att få in ett parti eller lägsta ålder på kandidater kan variera mellan länderna.

I Sverige anmäler politiska partier som vanligt till valmyndigheten att de vill ställa upp (ska ske senast 30 dagar före valet) och gör upp sina egna listor med kandidater.

Europaval tycks göra väljarna lite mer äventyrliga än annars så det har alltid utgjort ett utmärkt tillfälle för nya eller små partier att få representation i en folkvald församling. 2004 kom till exempel Junilistan in med tre ledamöter, år 2009 fick Piratpartiet in två ledamöter och år 2014 placerade Feministiskt Initiativ en ledamot i Europaparlamentet. Varken Junilistan eller Piratpartiet fick in någon ledamot i efterföljande val.

Sverige har haft 20 ledamöter i Europaparlamentet men får från och med 2019 års val en extra stol. Den har blivit ledig genom att britterna lämnar EU.

Totalt ska 705 ledamöter väljas in och fördelningen mellan länderna avgörs av hur stor befolkning man har. (Vid Storbritanniens utträde väljer man att gå ner från tidigare 751 ledamöter.)

Fördelningen ger till exempel folktäta Tyskland flest ledamöter (96), Frankrike 79, Polen 52, Danmark och Finland 14 var och lilla Luxemburg 6 ledamöter.

Valdeltagandet är alltid av stort intresse – mest för att brukar vara väldigt lågt. I Europavalet 2014 röstade bara 42,61 procent av medborgarna i EUs 28 länder.
Lägst valdeltagande hade Storbritannien och de östeuropeiska länderna. Högst låg Malta med 74,8 procent, slaget faktiskt av Belgien och Luxemburg men dessa bägge länder har obligatorisk röstning. I Sverige röstade 51,07 procent.

Väl invalda kommer ledamöterna organisera sig i politiska grupper för att få större tyngd. Det krävs minst 25 ledamöter från en fjärdedel av EU:s länder som delar grudläggande hållningar, för att få bilda en grupp.

Den största gruppen har länge varit borgerliga EPP (med svenska moderater och kristdemokrater, näst störst har länge socialister och socialdemokrater varit medan liberala Alde länge var tredje störst (med svenska liberalerna och centern). Vidare har de Gröna en stor grupp medan vänstern har samlats i GUE/NGL.

I dessa grupper sitter de svenska EU-parlamentarikerna >>

Under den senaste perioden har tre grupper suttit längst till höger. Dessa är ECR som är tredje störst grupp i parlamentet (brittiska Tories, polska PiS och från hösten 2018 även Sverigedemokraterna), gruppen Frihet och direktdemokrati i Europa (Ukip och 5 Stjärnor, tidigare också SD) samt gruppen Nationernas och friheternas Europa (bl a franska Front National).

Här finns en bra video som förklarar grupperna >>

Därefter fördelas platserna i parlamentets 20 fackutskott. Störst politisk grupp väljer först och mindre politiska grupper kan bli hänvisade till utskott utan större inflytande.

Mer fakta, kontaktpersoner, bakgrund om valet och om vad parlamentet har gjort under perioden som gått finns förpackade i en pressportfölj för journalister, från Europaparlamentet.