När EU skulle köpa ammunition

Det var lätt för EU-ledarna i våras att lova Ukraina 1 miljon artillerigranater. Det verkar betydligt svårare att faktiskt leverera. 
”Det står klart nu att vi inte kommer komma i närheten av 1 miljon,” suckade Tysklands försvarsminister Boris Pistorius före EU-mötet i november. Ännu tyngre lär Ukrainas försvar sucka för bristen på ammunition är skriande. Mitt under eldstrider tvingas man ransonera skotten för att det ska räcka till.

Ändå gavs löftet så lekande lätt från EU-ledarna i mars 2023 när Estlands premiärminister Kaja Kallas kom upp med idén. Det är klart vi ska hjälpa Ukraina med ammunition! EU ska gemensamt köpa in och finansiera ammunition till Ukrainas försvar. En halv miljon granater skulle direkt letas upp ur EU-ländernas lager och hyllor för att sändas över meddetsamma. Den andra halvan skulle tillverkas pronto. För EU var detta ett nytt steg, försvarsfrågor och militära frågor ligger inte under EU utan nationellt. Men ett Ukraina i krig sågs som en så stor utmaning att det måste till gemensamma krafter för att ha en chans att göra skillnad.

Det första som EU-kommissionären Thierry Breton upptäckte när han turnerade runt bland europeiska ammunitionstillverkare, var att de var en svårövertalad grupp. Ammunition tar tid att tillverka, de hade redan order som fyllde deras produktionslinjer och var inte säkra på lönsamheten i att öppna fler. Tänk om EU-ledarna ändrade sig senare? Då hade man gjort kostsamma investeringar för ingenting.

EU och EU-länderna tecknade långa kontrakt och erbjöd stöd på totalt 1 miljard euro för att få igång arbetet. Men efter en första leverans på 300 000 artillerigranater saktade farten av. Grälen började genast. Anglosaxisk press ansåg att det var Frankrikes fel som (tillsammans med Tyskland) ska ha propsat på att ammunitionen ska köpas i Europa. Men att köpa utanför är inte lätt. Kina är på Rysslands sida. Sydkorea är stora producenter men vill inte reta Ryssland. Israel behöver sin ammunition själv. Den annars givna leverantören USA lider själv brist på ammunition och importerar från… Europa. Från november har USA dessutom ökat sina leveranser till Israel.

”Från kommissionen föreslog vi EU-regeringarna att ge prioritet till Ukraina-leveranser men det vägrade de,” försvarar sig kommissionens Thierry Breton. EU-regeringarna satte mycket riktigt stopp för detta som de uppfattade vore att ge Bryssel för mycket att säga till om.

Från försvarsindustrin hänvisar man till att det tar lång tid att bygga upp produktion, att priserna har stigit med inflationen och att man behöver ha mer stöd. Men EU-länderna står alla inför en svag ekonomi hemma och är ovilliga att lägga ut mer. ”Industrin måste rycka upp sig,” ansåg Kajsa Ollongren, nederländsk försvarsminister.
”Problemet är att europeisk industri exporterar 40 procent av sin tillverkning,” hävdade EUs utrikesminister Josep Borrell.

Under tiden har Ryssland ställt om till en krigsekonomi där allt inriktas på att vinna kriget vilket bl a gjort att man nu har en dubbelt så stor ammunitionstillverkning som USA och Europa tillsammans.

Medan man i Ukraina väntar på sina vänner i väst.

Det nya förslaget

ASAP fick förslaget lite vitsigt heta (Act to Support Ammunition Production). En politisk uppgörelse fanns från toppmötet den 20 mars 2023 men det formella förslaget från EU-kommissionen kom den 3 maj 2023. Det gick ut på att EU-regeringarna (och Norge) gemensamt skulle finansiera uppköp av ammunition till Ukraina i storleksordningen 1 miljon artillerigranater fram till mars 2024.
Detta skulle ske genom gemensam upphandling för totalt 500 miljoner euro och finansieras ur fonden European Peace Facility vilken ligger utanför EU-budgeten.

Regeringarna gav EU-kommissionen i uppdrag att agera för att öka produktionen, om behövligt stötta investeringar med medel ur EU-budgeten för totalt ytterligare 500 miljoner euro.

Sveriges inställning

Regeringen stödde beslutet att upphandla och tillverka mer ammunition till Ukraina. Man ogillade dock delar av kommissionens förslag vilka man ansåg kunde ge EU-kommissionen större befogenheter över nationell försvarsindustri, t ex att inhämta information, kartlägga och övervaka produktionskapacitet liksom att bötfälla företag.

Formalia kring beslutet

Förordningen ASAP vilar på fördragets artikel 114 (inre marknaden) och artikel 173, punkt 3 (industrins konkurrenskraft). Beslutet tas därför med den vanliga proceduren vilket betyder kvalificerad majoritet i rådet och enkel majoritet i parlamentet.

EU har inte kompetens på försvarsfrågor varför detta blev betraktat som en industrifråga och en åtgärd för att stärka europeisk (försvars-)industri.
EU har rentav en artikel (art 41, punkt 2) som säger att EU får INTE använda sin budget till militära ändamål vilket förklarar varför inköpen av ammunition görs via en separat fond som medlemsländerna betalar in till vid sidan om den formella EU-budgeten.

Vad händer nu?

Förordningen klubbades av ministerrådet den 23 juni (under svenskt EU-ordförandeskap) och av Europaparlamentet den 13 juli. Den trädde i kraft den 20 juli 2023. Målet 1 miljon artillerigranater är utlovat till den 20 mars 2024 men även om det skulle lyckas, kommer Ukraina snart behöva lika mycket igen.

Fler frågor

Läs mer…

Livslångt lärande på riktigt

Tänk att få åka på kurs varje år i ett ämne man väljer själv – med bibehållen lön. Eller att spara ihop sina veckor för att satsa på den där trädgårdsmästarutbildningen man drömt om istället för att hänga kvar som revisor. Just så ser EUs vision ut.

Svartarbete stryps åt

Utnyttjandet av arbetare i jordbruket, trädgårdsnäringen och i svensk skogsindustri, kan ibland likna slaveri. Jordbruket är en sektor med stora säsongsvisa behov av lågutbildad arbetskraft. Det är ett scenario som gjort för att utnyttja utsatta människor, allra oftast dem utan arbets- eller uppehållstillstånd. Läs mer i vår senaste artikel om hur EU ställer sig till det.

Ett europeiskt bankID

En ”digital plånbok” kallas nyheten som EU arbetar med att införa, en digital identitet så att medborgare kan sköta bank- och myndighetsärenden, betala skatt, handla på nätet eller söka studieplats. Plånboken ska innehålla allt som t ex körkort, vaccinpass, student-ID eller bussbiljetter.

Vem får EU:s toppjobb?

Vart femte år väljer EU-länderna ett nytt Europaparlament. Denna gång sker det den 9 juni 2024. I samma veva ska också flera av EU:s toppjobb besättas.