Plasten, avfallet och småbåtarna

800 000 småbåtsägare i Sverige kan dras in i EUs kamp mot avfall i havet. Hamnarna ska nämligen ta ansvar för att båtar och fartyg inte slänger skräp i vattnet.

Miljöfaran med plastavfall är bara en del i EUs pågående försök att skapa en cirkulär ekonomi – en ekonomi där miljöproblemen löses redan innan de uppstår. Tanken är att produkter ska tillverkas på ett miljövänligt sätt, av miljövänliga material och redan i sin design ha tagit itu med frågor som förpackning, avfall och återanvändning.

Men tills vidare är plastavfall ett mer specifikt miljöproblem som EU tagit itu med bland annat genom att under 2017 börja fasa ut plastpåsar och under 2018 att förbjuda engångsartiklar i plast.

Ytterligare två reformer är på gång. Den ena är en en allians med storbolagen där de frivilligt åtagit sig att ta hand om avfall som uppstår från deras varor. Denna Circular Plastics Alliance, ska till år 2025 återvinna och återanvända minst 10 miljoner ton plastavfall.

Den andra åtgärden föreslogs av EU-kommissionen i januari 2018 och handlar om att lägga ett stort ansvar på båthamnar för att plast och annat avfall inte slängs i havet. 150 miljoner ton avfall sägs finnas i haven, flera miljoner ton mer slängs i varje år. Svenska regeringen gillar förslaget men är oroligt att bördan kan bli för stor för många småbåtshamnar runtom i landet.

DET NYA FÖRSLAGET

I förslaget ingår att göra en fast avfallsavgift till hamnen obligatorisk för fartyg och båtar. Avgiften ska tas ut och förblir densamma oavsett mängd avfall.

Logiken är att eftersom avgiften inte påverkas av avfallsmängden, vinner båtägaren inget på att fuska genom att ta med avfall och slänga i havet.

För fiskebåtar öppnas möjligheten att utan extrakostnad för dem, lämna in det skräp som hamnar i deras fiskenät.

Förslaget lägger stor press på hamnar att bygga ut sin avfallshantering och på medlemsländernas myndigheter att genomföra fler och tuffare kontroller av hamnarna.

För att göra kontrollen lite enklare upprättas elektroniska register där hamnen kan lägga in kvitton för mottaget avfall.

Obemannade hamnar och avlägset placerade hamnar undantas.

För fritidsbåtar på över 2,5 meter blir det ett nytt krav att lämna allt sitt avfall i en hamn där de tillbringat mer än 24 timmar om man inte kan visa att det finns tillräckligt lagringsutrymme ombord.

SVENSK INSTÄLLNING

Den svenska regeringen var i stort sett positiv till förslaget, bland annat för att en fast avgift för fartyg redan tas ut i svenska hamnar. Sverige får alltså en bättre konkurrenssituation i förhållande till hamnar i andra EU-länder.

En förenkling tillkommer dessutom genom att EUs hamnregler anpassas till FN-konventionen Marpol så att internationell sjöfart och europeisk sjöfart i fortsättningen har liknande regler.

Regeringen la däremot kraft på att försöka minska EU-kraven på fritidsbåtar och småhamnar. Dels vill regeringen ha generösare undantag för dessa, dels att kontrollerna bara borde gälla 10 procent av alla fartyg (inte 20 procent som förslaget säger) samt att EU-reglerna borde ge medlemsländerna chans att bevilja ännu större undantag nationellt.

Sverige har runt 800 000 fritidsbåtar och 2 000 hamnar för fritidsbåtar som drivs av kommuner eller föreningar.

FORMALIA KRING BESLUTET

Förslaget är en skärpning av existerande hamnregler och lades fram i januari 2018 av EU-kommissionen.

Rättslig grund är artikel 100 i EUF-fördraget så beslutet tas enligt det ordinarie förfarandet.

EU:s regionkommitté och Ecosoc ska lämna remiss.

För beslut krävs ett ja från både en kvalificerad majoritet i ministerrådet (16 av 28 länder) och en enkel majoritet i EU-parlamentet. Bägge institutioner har rätt att föreslå ändringar av förslaget.

De två lagstiftarna förhandlar därefter fram en gemensam version. Skulle de inte kunna enas, går frågan till förlikning. Misslyckas även det, dör förslaget.

VAD HÄNDER NU?

Parlamentets transportutskott färdigställde sin version av reglerna den 9 oktober 2018. EUs transportministrar enades om sin version den 19 december 2018. De två lagstiftarna ska nu enas om en gemensam lagstiftning.

FLER FRÅGOR: