Plasten, avfallet och småbåtarna

800 000 småbåtsägare i Sverige deltar i EUs kamp mot skräp i havet. Hamnarna har nämligen fått ansvar för att båtar och fartyg inte dumpar avfall i vattnet.

Miljöfaran med plastavfall är bara en del i EUs pågående försök att skapa en cirkulär ekonomi – en ekonomi där miljöproblemen löses redan innan de uppstår. Tanken är att produkter ska tillverkas på ett miljövänligt sätt, av miljövänliga material och redan i sin design ha tagit itu med frågor som förpackning, avfall och återanvändning.

Plastavfall är ett specifikt miljöproblem som EU först tog itu med bland annat genom att under 2017 börja fasa ut plastpåsar och under 2018 att förbjuda engångsartiklar i plast. Grälet om plastpåsen minns vi alla men hösten 2023 planerar regeringen avskaffa plastpåseskatten – Sverige har redan överträffat EU-målet om högst 40 påsar per person och år (2022 använde vi bara 17).

EU-kommissionen föreslog också att lägga större ansvar på båthamnar för att plast och annat avfall inte slängs i havet. 150 miljoner ton avfall sägs finnas i haven, flera miljoner ton mer slängs i varje år. Det gäller som sagt alla många små båthamnar runt Sveriges kust och skärgård också. Båtägarna ska kunna lämna sitt avfall i hamn för att minska risken att de dumpar det i vattnet.

Detta – liksom en allians med storbolagen om att frivilligt ta hand om avfall från deras varor – var dock bara en mild början. I november 2022 kom EU-förslaget att göra alla förpackningar återvinningsbara inom sju-åtta år. Nu blir frågan om plast mer nyanserad – finns det återvinningsbar plast? Bättre eller sämre plast ur miljöhänseende?

Att minska avfallet just via förpackningar är en global trend. Konsumenterna är med ombord. Det har gjort att affärsvärlden kastat sig över nya metoder, återvinningsbara materiel och nya sätt att sälja sina produkter. Försten att hitta bäst metoder vinner, det här är inte längre bara en politisk kamp utan en kommersiell kapplöpning också.

Det nya förslaget

I förslaget om båtavfall ingår att göra en fast avfallsavgift till hamnen obligatorisk för fartyg och båtar. Förslaget lägger stor press på hamnar att bygga ut sin avfallshantering och på kommunerna att börja kontrollera hamnarna.

EU-kommissionens paket om återvinning av förpackningar har som mål att
* minska antalet förpackningar,
* därefter att alla förpackningar senast 2030 ska tas om hand utan kostnad,
* sedan att varje land år 2040 ska slänga 15 procent mindre förpackningsavfall än år 2018.

 

Sveriges inställning

Den svenska regeringen var i stort sett positiv till förslaget, bland annat för att en fast avgift för fartyg redan tas ut i svenska hamnar. Sverige får alltså en bättre konkurrenssituation i förhållande till hamnar i andra EU-länder.

Regeringen la däremot kraft på att försöka minska EU-kraven på fritidsbåtar och småhamnar. Sverige har runt 800 000 fritidsbåtar och 2 000 hamnar för fritidsbåtar som drivs av kommuner eller föreningar.

Regeringen är positiv till nya förpackningsregler och ser det som en chans att få fler jobb inom återvinning som Sverige är bra på.

Formalia kring beslutet

Förslaget om båtavfall är en skärpning av existerande hamnregler och lades fram i januari 2018 av EU-kommissionen.
Rättslig grund är artikel 100 i EU-fördraget så beslutet tas enligt det ordinarie förfarandet  där det krävs ett ja från både en kvalificerad majoritet i ministerrådet och en enkel majoritet i EU-parlamentet.
EU:s regionkommitté och Ecosoc ska konsulteras.

Förslaget om nya förpackningsregler vilar på artikel 114 i EU-fördraget (skydd för hälsa, säkerhet och miljö) vilket även det tas enligt det ordinarie förfarandet.

Vad händer nu?

EUs båda lagstiftare enades om de nya reglerna i juni 2019.
För småbåtshamnar betyder det främst att senast i maj 2023 ska de ha upprättat en plan för avfall och sänt in den till kommunen.
Hamnar med minst 25 båtplatser ska ta emot fritidsbåtarnas avfall, exempelvis toalettavfall, hushållssopor och farligt avfall.
För att kunna ta emot avfallet måste hamnarna numera ha fungerade anordningar för avfall, som har rätt kapacitet. Anordningarna ska vara rätt placerade och lagas genast om de skulle råka gå sönder.
Kommunen är skyldig att kontrollera.

EUs förslag om nya regler för förpackningar gick i början av 2023 till båda lagstiftare. Näringslivet är ovanligt engagerat och ser affärschanser i både nya materiel och nya metoder för återvinning.

Fler frågor

 

Läs mer…

Har rymden plats för alla?

President Trump överraskade alla när han i juni 2018 meddelade att nu skulle USA skaffa sig en ny militär gren, en ”Space Force.”
EU planerar också en rymdstyrka men den är framförallt tänkt för civila ändamål, inte militära.

Ingen rättsstat – inga EU-pengar

Efterskalvet av coronapandemin skakar om Europas ekonomi och många, många miljarder har letats fram för att lindra smällen. Med de stora summorna väcks också frågor om makt och om EU nu är på väg att vinna mer.

Ansiktsigenkänd i folkmassa

Ska polisen få använda ansiktsigenkänning för att identifiera oss i en folkmassa? ”I princip nej, men…” lyder EUs förslag till hur artificiell intelligens ska regleras.

Har någon sett min laddare?

EU har tröttnat på att vänta på tillverkarna – nu tänker man kräva en laddare som funkar till alla mobiltelefoner, surfplattor och hörlurar. Detta förväntas vara till godo både miljön och människors sinnesro.