Sök
Stäng denna sökruta.

Pandemin och miljardregnet över EU

Covid-pandemin slog hårt mot Europas ekonomi och många miljarder behövde letas fram för att lindra smällen. En premiär var att EU lånade upp pengar för att stötta länder som inte hade råd att satsa framåt.

I slutet av mars 2020 när Italien och Spanien kämpade mot vad som verkade vara en övermäktig fiende i covid19 utbrast ett mäktigt gräl mellan EU-ledarna. Det skedde över skärm, som snabbt blev brukligt under pandemin, men var inte mindre våldsamt för det.

På ena sidan stod en rasande italiensk premiärminister, Giuseppe Conte – stödd av minst nio länder med Spanien och Frankrike i första ledet. I andra ringhörnan befann sig paret Rutte (Mark) och Merkel (Angela), regeringschefer för respektive Nederländerna och Tyskland.

Grälet handlade om pengar för att klara krisen. De flesta länder hade valt att stänga ned hela samhället för att minska smittspridningen. Näringslivet stod i princip stilla överallt. En djup ekonomisk kris med konkurser och miljoner arbetslösa hotade.

”Ni kan ju alltid låna,” sa Merkel och Rutte.

Då klev de rakt in i en puttrande surdeg som skapat spänningar i EU sedan den globala finanskrisen åren 2008-2015. EU insisterade den gången, på tyskt krav, att den krisen bara kunde lösas genom åtstramningar. Grekland, Spanien och Portugal fick göra nedskärningar på skolor, A-kassor, äldreomsorg, sjukhus och allt de kunde hitta. Grekland fick sälja ut statliga bolag, hamnar och flygplatser.
Men i mars 2020 sa Sydeuropa samfällt nej till en upprepning av den behandlingen.

Lite överraskande fick Rutte och Merkel denna gång inte medhåll i sina hemländer för att tufft ha försvarat sina skattebetalares pengar. Det uppfattades som brist på medkänsla.

Merkel och Rutte fick också mothugg från ekonomer och från sitt eget näringsliv. EUs inre marknad, påpekade dessa, måste kickstartas samtidigt överallt för att kunna ta fart igen. Det vore dålig ekonomi för alla, om nio sydeuropeiska länder (20 procent av inre marknaden) tilläts kollapsa.

I mitten av maj bytte Tysklands förbundskansler Merkel oväntat fot och föreslog tillsammans med den franske presidenten Macron att EU gemensamt skulle låna upp till en ”återhämtningsfond” med investeringsbidrag.
Fram steg då ”Frugala Fyran,” Sverige, Nederländerna, Österrike och Danmark, en allians som brukar kämpa för så låg EU-avgift som möjligt. De sa nej till att borga för lån till andra länder… men de fick ge med sig.

Mitt i pandemisommaren 2020 nådde de 27 länderna en kompromiss, både om en ”återhämtningsfond” och om en sjuårig EU-budget.
Pengarna, avgjordes det, måste gå till investeringar (inte gamla skulder) och läggas till minst 30 procent på klimatinsatser, 20 procent på digitalt, mottagarländer måste göra strukturreformer och slutligen leva upp till EU-fördragets krav om att vara en rättsstat.

 

Överenskommelsen var radikal på flera sätt. I den förra krisen var gällande sanning i Europa att varje land måste klara sig själv. Den här gången delar alla på risken genom att ta lån tillsammans.
Också nytt var att EU tilläts låna till utgifter.*

En tredje överenskommelse gick i samma riktning: EU kan tillåtas ta upp nya avgifter för att betala av lånet (eller skatter, som kritikerna säger). En avgift på icke-återvunnen plast är redan beslutad och flera andra avgifter planerades, t ex en CO2-avgift på importvaror eller skatt på IT-jättar.

EU-länderna binder sig alltså vid varandra på ett helt nytt sätt som låntagare av ett gemensamt lån. Man planerar dessutom för hårdare samordnad krishantering nästa gång. I slutänden ser det ut som att ”mer EU” blir det kvarvarande resultatet av en kris som i starten splittrade EU-länderna så mycket.

*Fotnot: EU lånar egentligen redan men då små summor enbart i specifikt fastställda syften.

 

Fakta: MILJARDREGNET
  • ECB (centralbanken) – 750 mdr euro – stödköp av obligationer
  • ESM (euro-fond) – 240 mdr euro – nödlån till corona-utgifter
  • EIB (EUs investeringsbank) – 60-200 mdr – företagslån
  • NEXT GENERATION (EU-fond) – 750 mdr euro – hälften/hälften stöd och lån till investeringar i klimat, digitalt och beredskap
  • SURE (EU-fond) – 100 mdr euro – lån till arbetsmarknadsstöd
  • EU:s 7-årsbudget – 1 100 mdr euro

Det nya förslaget

”Next Generation EU” är det officiella namnet på återhämtningsfonden på totalt 750 miljarder euro. Den vävdes ihop med EUs sjuårsbudget på 1 074,3 mdr euro i syfte att alla satsningar ska gå i samma riktning.

Nytt var att 750 mdr euro lånades upp av EU (i omgångar fram till år 2026). Knappt hälften fördelas som stöd, knappt hälften finns tillgängligt att låna för EU-länder som behöver. Tio procent används till att förstärka EU-budgeten.

Lånet ska återbetalas mellan 2028 till 2058 och planen är att betala med intäkter från nya EU-avgifter. En plastavgift är redan överenskommen men det kan också bli t ex en CO2-avgift på importvaror, en avgift på storbolag från icke-EU-länder som tjänar mycket på den inre marknaden eller så kan inkomsterna från EUs CO2-kvoter på industrin gå till EU-kassan istället för till medlemsländerna.
30 procent av pengarna ska gå till klimatrelaterade utgifter, 20 procent till digitalt.
Bidrag kan frysas för ett land som inte respekterar rättsstaten. Det innebar att år 2023 hade Ungern och Polen fortfarande inte fått några utbetalningar.

Sveriges inställning

Svenska regeringen och riksdagen med undantag för liberalerna, var i budgetsamtalen hårdnackat emot att på något sätt få en höjd svensk medlemsavgift efter att Storbritannien lämnar EU och motsatte sig att borga för lån till coronadrabbade EU-länder.
Riksdag och regering godkände dock till slut kompromissen både vad gäller budget och återhämtningsfonden med gemensamma lån.

Regering och riksdag motsätter sig fortfarande att införa nya EU-avgifter utan anser att lånen ska betalas genom att EU-budgeten omdisponeras.

Formalia kring beslutet

Förslag om att ge finansiellt stöd till EU-länder i kris (återhämtningsfonden) baseras på artikel 122 i EU-fördraget. Beslutet ska tas enhälligt av EUs regeringar. Europaparlamentet ska bara informeras.

EUs sjuårsbudget grundas på artikel 312 i fördraget. Den beslutas med enhällighet bland EU-regeringarna. Europaparlamentet ska ge sitt samtycke vilket innebär att säga ja eller nej men utan rätt att ändra. (Parlamentet kan däremot ändra i de årliga budgetarna som i större detalj förhandlas varje höst.)
EUs sjuårsbudget ska börja gälla i januari 2021 och löpa till 2027.

Förslag om nya EU-avgifter kom i juni 2023. Även det kräver enhällighet.

Vad händer nu?

Budget och återhämtningsfond beslutades slutgiltigt i december 2020. I juli 2021 godkändes programmen för 13 EU-länder.

Sveriges återhämtningsplan var en av de sista att lämnas in och fick skrivas om flera gånger innan den godkändes i mars 2022.
EU-stöden till Sverige om 3,3 miljarder euro (ca 35 mdr kronor) var då avsedda till 44 procent för klimatinsatser och drygt 20 procent till digitalt.
Regeringen Kristersson backade dock på några av reformerna i planen under sitt första år och den kan därför behöva omförhandlas igen om Sverige inte ska nekas stöden.

EU-kommissionen föreslog i juni 2023 nya EU-avgifter i samband med att sjuårsbudgeten (2021-2027) sågs över vilka förhandlades under hösten 2023.

Fler frågor

 

Läs mer…

Nya regler ska stoppa körkortsflykt inom EU

En trafikfarlig förare fick sitt körkort indraget i Sverige men köpte ett nytt i Rumänien att fortsätta köra med på svenska vägar. Nya körkortsregler från EU kan sätta stopp för det.

En europeisk räddningstjänst

Sommaren och hösten 2017 drog skogsbränder och stormar över hela södra Europa och in över de brittiska öarna. Minst 200 människor dog. En mörknande himmel kunde ses ända bort på svenska västkusten.

Har någon sett min laddare?

EU har tröttnat på att vänta på tillverkarna – nu tänker man kräva en laddare som funkar till alla mobiltelefoner, surfplattor och hörlurar. Detta förväntas vara till godo både miljön och människors sinnesro.

Direktiv för din frukost

Om frukt i marmelad och socker i apelsinjuicen borde det vara enkelt att enas. Men det visar sig lätt bli en blandad kompott.