Rättsstaten

Det land som vill bli EU-medlem måste vara en rättsstat, en demokrati och respektera EUs värderingar. Tyvärr är kraven inte lika hårda på att förbli en demokratisk rättsstat när man väl kommit in.

Hösten 2018 röstade Europaparlamentet med överväldigande majoritet att det var dags att släppa lös artikel 7, även kallat atombomben, över Ungern. Den ungerska regeringen har efter 2010 under sin premiärminister Orban underminerat rättsväsendet genom att låta ersätta sittande domare med mer politiskt följsamma personer, underminerat pressfriheten genom att införa censur och krav på journalister. Man har också hindrat medborgarrättsorganisationer som t ex Amnesty och Rädda Barnen att arbeta i landet genom att förbjuda dem att ta emot stöd från utlandet (sina moderorganisationer).

Även Polens regering har efter 2015 bytt ut domare och andra misshagliga i statlig ledning och försvårat för journalister att arbeta. HBQT-personer trakasseras ostraffat och flera städer i Polen har utropat sig som ”HBQT-fria zoner.”

Polens president Duda har bytt ut flera höga domare för att kunna styra landet hårdare.

En svårighet är att det finns inga specifika EU-regler som beskriver hur en rättsstat måste se ut, inte heller vad pressfrihet exakt innebär och det går inte att i lagtext rada upp förbjudna sätt att underminera medborgerliga rättigheter. EUs krav på respekt för rättsstat och medborgerliga rättigheter är övergripande, inte detaljerade, vilket gör det svårt att ta till domstol.

EU har därmed saknat verktyg för att dra i bromsen när medlemsländer röstat in regimer som slår in på vägen mot en auktoritär stat. Vad EU haft att ta till, är så svåranvändbart att det döpts till ”atombomben” – artikel 7 i EU-fördraget.

Artikel 7 säger att vid grova överträdelser mot EU:s värderingar kan ett lands EU-medlemskap suspenderas.
Denna skrevs in i fördraget sedan Österrike år 2000 hade tagit in ett högerextremt parti i regeringen. Dessförinnan hade ingen ens tänkt tanken att EU:s demokratiska länder skulle vilja överge sina värderingar.

Att suspendera ett land vore extremt allvarligt. Artikel 7 kräver därför enhällighet i ministerrådet för att fälla ett land.
Ungerns regering har offentligt lovat att aldrig rösta emot Polen i ett sådant ärende och Polens regering håller på samma sätt Ungern bakom ryggen. Därmed är artikel 7 rätt mycket satt ur spel och EU-kommissionens enda försök att använda den (mot Polen) gick aldrig vidare.

Ungerns president Viktor Orbán har fått mycket kritik för hur landet styrs.

I december 2020 fick EU sent omsider en ny möjlighet att ingripa. EU-kommissionen hade föreslagit som metod att använda sig av ordningsregler för att skydda EUs finanser mot ett land som inte tillämpar rättsstatens principer.
Fördelen är att det enbart behövs kvalificerad majoritet i ministerrådet för beslut. Ungern och Polen skulle äntligen kunna röstas ned.

Sedan januari 2021 finns alltså möjligheten att dra in eller frysa EU-bidrag för ett land som t ex inte låter domstolar arbeta oberoende eller som inte slår ner på  korruption. För att fälla ett land krävs kvalificerad majoritet i ministerrådet.

EU-kommissionen har under 2022 och 2023 frusit utbetalningar på nära 28 miljarder euro till Ungern på grund av upprepade överträdelser. EU har frusit nära 111 miljarder euro för Polen av samma skäl.Bägge länder har dels nekats sina utbetalningar ur EUs regionfond, dels ”sin” andel ur EUs mångmiljardstora återhämtningsfond.
En dialog pågår med bägge länder och EU-kommissionen har listor över vilka punkter som måste åtgärdas innan utbetalningar kan göras.

 

Det juridiska läget

Den straffande artikel 7 i EUs fördrag anger att det ska finnas:

”…en klar risk för att en medlemsstat allvarligt åsidosätter värden som anges i artikel 2. ”

Dessa värden är mer bestämt:

…respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter….i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män.”

Artikel 7 beskriver en process i flera steg att följa innan ett land kan straffas.
  • Steg 1 är att EU-kommissionen ska utvärdera situationen i landet. Att inleda en sådan utredning kräver stöd från fyra femtedelar av EU-regeringarna. Så långt kan kan alltså Ungern och Polen inte stoppa processen.
  • Steg 2 är att EU-kommissionen med stöd av sin utvärdering lägger fram sin rekommendation till ministrarna om att avskriva eller besluta att ”en klar risk finns…”. Men detta kan ändå inte ske förrän landet har fått en chans att bättra sig i en dialog. Fördraget säger: ”Innan detta slås fast ska rådet höra den berörda medlemsstaten och får i enlighet med samma förfarande framföra rekommendationer till denna stat.”
  • Steg 3 är att ministrarna på rekommendation från EU-kommissionen röstar om att suspendera ett lands rösträtt och eventuella andra EU-rättigheter. Ett sådant beslut fattas med enhällighet. Berört land får inte rösta.’
Om ett land kan visa att det har återgått till att respektera de grundläggande värderingarna, lyfts suspenderingen efter omröstning i ministerrådet.

Rättsstat som villkor för EU-bidrag

För att få bidrag ur EUs sjuårsbudget 2021 eller EUs återhämtningsfond (coronafonden), krävs att ett land inte underminerar rättsstaten på ett sätt som äventyrar EU-medel.

Initiativet att reagera ligger hos EU-kommissionen som kan föreslå att ett lands utbetalningar av EU-bidrag fryses eller dras in.
Kravet är att…:
”…överträdelser mot rättsstaten i ett land kan skada, eller allvarligt riskerar att skada, EUs finansiella intressen på ett tillräckligt direkt sätt”.

Det kan bestå i att skada oberoendet i domstolsväsendet, att inte undvika eller att stärka oberättigade eller olagliga myndighetsbeslut, att inte erbjuda goda möjligheter för att få sin sak juridiskt prövad.

EUs ministerråd ska då inom en månad (kan förlängas till tre månader) fatta beslut om ett sådant förslag med kvalificerad majoritet. Ministerrådet ska också avgöra vilket straff som är proportionerligt – att frysa, helt dra in eller bara skjuta upp utbetalningar.
Landet ska ges rätt att kommentera eller erbjuda sig att korrigera överträdelserna.

För att enskilda medborgare eller företag inte ska drabbas när deras regeringar begår övergrepp, kan dessa klaga till EU-kommissionen om uteblivna stöd så att de kan utbetalas (de dras sedan på landets framtida utbetalningar).

Fler intressanta artiklar

Företag fångat i folkstorm

I februari 2020 blev svenska H&M utpekad som medskyldig till tvångsarbete och förtryck i Kina. Företaget bryter därför allt samarbete med Huafsu Fashion och passar på att uttrycka sin oro för drabbade arbetare. Nu har de smugit sig tillbaka på den kinesiska marknaden. Läs mer i vår senaste artikel på EU-kollen.

Direktiv för din frukost

Om frukt i marmelad och socker i apelsinjuicen borde det vara enkelt att enas. Men det visar sig lätt bli en blandad kompott.

När EU skulle köpa ammunition

Det var lätt för EU-ledarna i våras att lova Ukraina 1 miljon artillerigranater. Det verkar betydligt svårare att faktiskt leverera. 

EU ger konsumenten nya vapen

I USA är ”class action” eller grupptalan ett känt och omskrivet fenomen, för att inte tala om föremål för spännande långfilmer. Det är alltså möjligheten