Hösten 2018 röstade Europaparlamentet med överväldigande majoritet att det var dags att släppa lös artikel 7, även kallat atombomben, över Ungern. Den ungerska regeringen har efter 2010 under sin premiärminister Orban underminerat rättsväsendet genom att låta ersätta sittande domare med mer politiskt följsamma personer, underminerat pressfriheten genom att införa censur och krav på journalister. Man har också hindrat medborgarrättsorganisationer som t ex Amnesty och Rädda Barnen att arbeta i landet genom att förbjuda dem att ta emot stöd från utlandet (sina moderorganisationer).
Även Polens regering har efter 2015 bytt ut domare och andra misshagliga i statlig ledning och försvårat för journalister att arbeta. HBQT-personer trakasseras ostraffat och flera städer i Polen har utropat sig som ”HBQT-fria zoner.”
En svårighet är att det finns inga specifika EU-regler som beskriver hur en rättsstat måste se ut, inte heller vad pressfrihet exakt innebär och det går inte att i lagtext rada upp förbjudna sätt att underminera medborgerliga rättigheter. EUs krav på respekt för rättsstat och medborgerliga rättigheter är övergripande, inte detaljerade, vilket gör det svårt att ta till domstol.
EU har därmed saknat verktyg för att dra i bromsen när medlemsländer röstat in regimer som slår in på vägen mot en auktoritär stat. Vad EU haft att ta till, är så svåranvändbart att det döpts till ”atombomben” – artikel 7 i EU-fördraget.
Artikel 7 säger att vid grova överträdelser mot EU:s värderingar kan ett lands EU-medlemskap suspenderas.
Denna skrevs in i fördraget sedan Österrike år 2000 hade tagit in ett högerextremt parti i regeringen. Dessförinnan hade ingen ens tänkt tanken att EU:s demokratiska länder skulle vilja överge sina värderingar.
Att suspendera ett land vore extremt allvarligt. Artikel 7 kräver därför enhällighet i ministerrådet för att fälla ett land.
Ungerns regering har offentligt lovat att aldrig rösta emot Polen i ett sådant ärende och Polens regering håller på samma sätt Ungern bakom ryggen. Därmed är artikel 7 rätt mycket satt ur spel och EU-kommissionens enda försök att använda den (mot Polen) gick aldrig vidare.
I december 2020 fick EU sent omsider en ny möjlighet att ingripa. EU-kommissionen hade föreslagit som metod att använda sig av ordningsregler för att skydda EUs finanser mot ett land som inte tillämpar rättsstatens principer.
Fördelen är att det enbart behövs kvalificerad majoritet i ministerrådet för beslut. Ungern och Polen skulle äntligen kunna röstas ned.
Sedan januari 2021 finns alltså möjligheten att dra in eller frysa EU-bidrag för ett land som t ex inte låter domstolar arbeta oberoende eller som inte slår ner på korruption. För att fälla ett land krävs kvalificerad majoritet i ministerrådet.
EU-kommissionen har under 2022 och 2023 frusit utbetalningar på nära 28 miljarder euro till Ungern på grund av upprepade överträdelser. EU har frusit nära 111 miljarder euro för Polen av samma skäl.Bägge länder har dels nekats sina utbetalningar ur EUs regionfond, dels ”sin” andel ur EUs mångmiljardstora återhämtningsfond.
En dialog pågår med bägge länder och EU-kommissionen har listor över vilka punkter som måste åtgärdas innan utbetalningar kan göras.
Den straffande artikel 7 i EUs fördrag anger att det ska finnas:
”…en klar risk för att en medlemsstat allvarligt åsidosätter värden som anges i artikel 2. ”
Dessa värden är mer bestämt:
…respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter….i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män.”
För att få bidrag ur EUs sjuårsbudget 2021 eller EUs återhämtningsfond (coronafonden), krävs att ett land inte underminerar rättsstaten på ett sätt som äventyrar EU-medel.
Initiativet att reagera ligger hos EU-kommissionen som kan föreslå att ett lands utbetalningar av EU-bidrag fryses eller dras in.
Kravet är att…:
”…överträdelser mot rättsstaten i ett land kan skada, eller allvarligt riskerar att skada, EUs finansiella intressen på ett tillräckligt direkt sätt”.
Det kan bestå i att skada oberoendet i domstolsväsendet, att inte undvika eller att stärka oberättigade eller olagliga myndighetsbeslut, att inte erbjuda goda möjligheter för att få sin sak juridiskt prövad.
EUs ministerråd ska då inom en månad (kan förlängas till tre månader) fatta beslut om ett sådant förslag med kvalificerad majoritet. Ministerrådet ska också avgöra vilket straff som är proportionerligt – att frysa, helt dra in eller bara skjuta upp utbetalningar.
Landet ska ges rätt att kommentera eller erbjuda sig att korrigera överträdelserna.
För att enskilda medborgare eller företag inte ska drabbas när deras regeringar begår övergrepp, kan dessa klaga till EU-kommissionen om uteblivna stöd så att de kan utbetalas (de dras sedan på landets framtida utbetalningar).
En effekt på EU-samarbetet som covidpandemin har gett, är att samarbetet på hälso- och sjukvårdsområdet går lättare än det gjorde före pandemin. Eftersom hälso- och sjukvård egentligen är ett strikt nationellt ansvarsområde har tidigare EU-insatser på området mest liknat spridda skurar.
En ursäkt, krävde statsminister Ulf Kristersson efter TV4s avslöjande om Sverigedemokraternas trollfabrik. Från EU väntar betydligt hårdare tag.
”Du snackar skit,” avbröt en av motorentusiasterna i publiken en pressträff för Folklistan i maj. EU-kandidaten Jan Emanuel hade talat om hot som vilade över raggarkulturen och veteranbilar med nya EU-regler men han mötte invändningar direkt.
Nu ska det sopsorteras på bred front i Europa. Matavfallet måste gå till återvinning – men löven är det egentligen inte så farligt med.
En trafikfarlig förare fick sitt körkort indraget i Sverige men köpte ett nytt i Rumänien att fortsätta köra med på svenska vägar. Nya körkortsregler från EU kan sätta stopp för det.
I februari 2020 blev svenska H&M utpekad som medskyldig till tvångsarbete och förtryck i Kina. Företaget bryter därför allt samarbete med Huafsu Fashion och passar på att uttrycka sin oro för drabbade arbetare. Nu har de smugit sig tillbaka på den kinesiska marknaden. Läs mer i vår senaste artikel på EU-kollen.
EU-kollen är en del av ett projekt som drivs av Medieinstitutet Fojo och som finansieras av Regeringskansliet. Förutom sajten, som uppdateras regelbundet med nya frågor och svar, arrangerar vi inom projektet kurser med resor inom EU och seminarier runt om i Sverige. Alla aktuella Fojo-kurser kan du hitta här.
EU-kollen lyfter fram aktuella frågor och redovisar både EU:s linje och Sveriges inställning. Här får journalister en kortfattad och tydlig överblick av frågeställningen och tips på vidare läsning.