Euron

Trots åtskilliga dödförklaringar har euron med snart 25 år på nacken blivit den dagliga valutan för 350 miljoner människor i 20 länder och tagit positionen som världens näst största reservvaluta. Sverige har sagt nej till att byta kronan mot euron men påverkas likväl av vad som händer den europeiska valutan.

Euron etablerade sig rätt snabbt som valuta på 2000-talet och idag har nära hälften av den europeiska befolkningen aldrig haft någon annan valuta.
Eurons rykte tog emellertid en rejäl smäll under den globala finanskrisen 2009-2012 som den inte har hämtat sig helt från.

Flera europeiska länder sögs den gången in i den amerikanska subprime-härvan. Två obehagliga upptäckter gjordes meddetsamma – dels att eurons konstruktion förvärrade problemen, dels att ett avsiktligt EU-förbud mot att rädda ett skuldsatt euroland, var omöjligt att efterleva.

Sena och svaga krisåtgärder – som räddade banker men la tunga bördor på skattebetalarna – bidrog till att förlänga finanskrisen som övergick i en djup lågkonjunktur i hela Europa. Även exportberoende Sverige drabbades trots stabila nationella finanser. Sverige fick bland annat tre år med minustillväxt och hade fram till januari 2020 minusränta.

Finanskrisen 2008-2012 drabbade Eurozonen hårt.

Euron dras med den grundläggande motsättningen att valutan är gemensam men många av de beslut som påverkar valutans värde fattas av i huvudstäderna med hänsyn till vad som passar det egna landet.

Efter finanskrisens många chocker skärpte man  övervakningen för att begränsa nationalstaternas möjlighet till oansvarig politik och har skaffat en krigskassa för nästa kris.

En viktig reform är bankunionen vars syfte är att skattebetalare inte ska stå för notan om en systemkris i bankvärlden inträffar igen. 

  1. Bankerna får själva betala in till en fond som ska användas om en bank måste räddas
  2. Systemviktiga banker står under gemensam övervakning (SSM, en avdelning av ECB)
  3. Ett euroland kan stoppas från att rädda en nationell bank med sina skattebetalares pengar

Som stöd för euron bedriver EU-länderna en gemensam ekonomisk politik. Allt som kan påverka ekonomin och statsfinanserna lyfts upp och diskuteras – arbetslöshet, investeringar, skatter, pensionssystem.
Den ekonomiska samordningen omfattar även icke-euroländer som Sverige

Det ekonomiska året

Penningpolitiken och därmed räntan sköts av en gemensam centralbank, ECB, där ledningen består av euroländernas centralbankschefer. Den ekonomiska politiken sköts av EU:s finansministrar på förslag av EU-kommissionen i en årslång cykel av ekonomisk styrning.

Årets riktlinjer för den ekonomiska politiken tas av stats- och regeringscheferna på EU:s toppmöte i mars. I april lämnar alla länder in sina budgetpropositioner för granskning till EU-kommissionen som ger respons i form av specifika rekommendationer om lämpliga åtgärder till varje enskilt land. Dessa klubbas i juli av finansministrarna.

I oktober lämnar euroländerna in sina utkast för nästa års budgetpropositioner. I november drar EU-kommissionen upp en ekonomisk prognos för hela med rekommendationer för året som kommer. Dessutom offentliggörs varningar för specifika risker man har upptäckt (bubblor) för enskilda länder.

I februari kommer landsspecifika rapporter över det ekonomiska läget med fördjupad analys för de länder som anses ha en specifik risk.

Euroländer måste följa rekommendationer och varningar. I slutändan kan böter utdömas annars. För EU-länder som står utan euron förblir dessa uppmaningar som man kan avvika från.

Den juridiska ramen

De viktiga besluten kring euron tas av euroländernas 20 finansministrar under deras egen ordförande (f n Irlands Paschal Donohoe) och när det känns aktuellt, även på egna toppmöten där stats- och regeringscheferna överlägger.
EUs samtliga 27 finansministrar möts också varje månad för att samråda om ekonomiska spörsmål, som regel efter euroministrarnas möte.

Rådet fattar beslut enligt det ordinarie förfarandet vilket innebär att kvalificerad majoritet gäller, liksom medbestämmande med Europaparlamentet.

Det ställs ekonomiska krav om sunda statsfinanser på EU-länderna. När ett land avviker antingen på budgetunderskottet (högst 3 proc av BNP) eller den statliga skuldsättningen (högst 60 proc av BNP) , rekommenderar EU-kommissionen åtgärder samt att landet ställs under strikt övervakning.

Euroländer riskerar böter om man inte följer reglerna, icke-euroländer riskerar bara tillrättavisning. Beslut om böter fattas med omvänd kvalificerad majoritet, det krävs alltså att en kvalificerad majoritet motsätter sig böter för att landet ifråga ska slippa.

Sverige och Euron

Sverige, liksom alla medlemsländer som uppfyller inträdeskraven, är skyldigt att införa euron. Skälet till att Sverige inte gjort det, är en svensk folkomröstning om euron i september 2003 som sa nej.
Formellt räcker det inte som skäl men Sverige kan hänvisa till att man inte uppfyller alla tekniska krav helt och fullt – t ex är riksbanken inte så oberoende som krävs.
EU har valt att inte ta upp frågan.

Det har gjorts studier på vad Sverige kan ha vunnit eller förlorat på att stå utanför euron men inga pekar särskilt tydligt åt endera hållet

 

Sverige ingår ändå i EU:s ekonomiska och monetära union (EMU) vilket innebär att de riktlinjer som EU årligen slår fast om ekonomisk inriktning, liksom om statsfinanser, även gäller Sverige.

Sverige lämnar därför in budgetproppen varje år för granskning till EU-kommissionen och får årligen rekommendationer eller varningar i retur.

 

Fler intressanta artiklar

Nya regler ska stoppa körkortsflykt inom EU

En trafikfarlig förare fick sitt körkort indraget i Sverige men köpte ett nytt i Rumänien att fortsätta köra med på svenska vägar. Nya körkortsregler från EU kan sätta stopp för det.

Företag fångat i folkstorm

I februari 2020 blev svenska H&M utpekad som medskyldig till tvångsarbete och förtryck i Kina. Företaget bryter därför allt samarbete med Huafsu Fashion och passar på att uttrycka sin oro för drabbade arbetare. Nu har de smugit sig tillbaka på den kinesiska marknaden. Läs mer i vår senaste artikel på EU-kollen.

Direktiv för din frukost

Om frukt i marmelad och socker i apelsinjuicen borde det vara enkelt att enas. Men det visar sig lätt bli en blandad kompott.

När EU skulle köpa ammunition

Det var lätt för EU-ledarna i våras att lova Ukraina 1 miljon artillerigranater. Det verkar betydligt svårare att faktiskt leverera.