EU-besluten

Som journalist kommer man väldigt långt i sin EU-bevakning med att enbart ha klart för sig ett par enkla fakta:
1. EU-kommissionen föreslår
2. Ministerrådet och Europaparlamentet beslutar

Men det finns förstås rätt mycket mer att säga om saken.

Många fler aktörer än de tre ovan är t ex inblandade innan axet (en idé) har blivit till en färdig limpa (svensk lag).

Det finns också undantag från regeln vilket kan visa sig helt avgörande för en journalist som vill borra lite djupare i ett EU-ärende.

Den som föreslår: EU-kommissionen

Ursula von der Leyen är ordförande i Europakommissionen (2022).

Så snart man gör en djupdykning visar det sig att processen inte är fullt så enkel som den först verkar.

EU-kommissionen föreslår alltså nya lagar och regler. Detta faktum innebär att kommissionen har stort inflytande över vad som diskuteras i EU.

Som regel rådfrågar EU-kommissionen alltid alla medlemsländer när den överväger nya lagförslag. Eftersom beslutsprocessen kan ta cirka två år vore det meningslöst att lägga förslag utan att vara säker på att tillräckligt många medlemsländer är med på noterna.

I detta tidiga skede konsulterar för övrigt EU-kommissionen också intresseorganisationer genom hearings och berörd samt allmänheten via samråd på nätet, öppna för den som vill bidra med synpunkter.

Kommissionens ensamrätt att föreslå lagar är dock inte total.
Stats och regeringscheferna, Europaparlamentet och vi medborgare (medborgarinitiativet som kräver 1 miljon underskrifter från 7 länder) kan på vissa villkor begära att EU-kommissionen föreslår en viss lagstiftning.

EU-kommissionen ska då utreda idéerna men avgör ändå i slutändan själv om den vill lägga lagförslag.

Kommer en sådan uppmaning från EUs toppmöte väger det naturligtvis tungt men det har faktiskt hänt att EU-kommissionen struntat i det.

De som beslutar: Ministerrådet och Europaparlamentet

Ministerrådet består av ministrarna från alla EU-ländernas regeringar. Vilken minister som deltar i ett möte beror på vilken fråga som diskuteras.

Inledningens punkt två sa att det är ministerrådet och Europaparlamentet som beslutar. Även detta är värt en fördjupning. Fler aktörer släpps nämligen in här också, innan besluten tas.

När de två lagstiftarna får nya lagförslag, går de nämligen samtidigt till EU-ländernas nationella parlament.
Riksdagen och övriga parlament är fria att svara eller att låta bli men är välkomna att gå i dialog med kommissionen.

Nationella parlament kan framförallt dra i bromsen om de anser att ett lagförslag inkräktar på den nationella suveräniteten. Då måste EU-kommissionen se över sitt förslag, eventuellt dra tillbaka det.
Men det krävs en tredjedel av dem, för att utlösa bromsen.

Ett lagförslag måste dessutom som regel gå på remiss till EU:s regionkommitté (där sitter svenska regioner och kommuner) liksom till EU:s sociala och ekonomiska utskott (konsumenter, arbetsmarknadsparter, hantverkare, småföretag, osv). Remisskravet kommer in för frågor som direkt berör dessa grupper.

Ta reda på mer

Många har lagt ned tid på att göra en enkel presentation över EU:s beslutsprocess i video-form som ska förklara hur det kan gå till. Här är några förslag på sådana:

Majoriteter och vetorätt

En punkt som kan visa sig viktig är vilket område som ett EU-förslag sorterar under.
Detta avgör om beslutet kan fattas av en majoritet eller om det krävs ja-röster från samtliga länder.

De allra flesta lagar går under den ordinarie processen vilket innebär en majoritet ja-röster (kvalificerad majoritet i rådet, enkel i parlamentet) samt att ministerrådet och Europaparlamentet enas.

Men på några områden gäller istället att beslut måste tas med enhällighet bland regeringarna, till ex

  • EU-budgeten
  • Att godkänna ett nytt EU-land
  • Indirekta skatter (direkta skatter angår inte EU alls)
  • Utrikespolitiska överordnade beslut
  • Säkerhets- och försvarspolitik (och här får Europaparlamentet inte vara med alls)
  • Vissa beslut inom juridiskt/polisiärt samarbete
  • Vissa beslut inom social trygghet
  • Att ge EU kompetens över ett nytt politikområde

I några fall har Europaparlamentet vetorätt. Det gäller EU-budgeten och alla avtal som EU tecknar med tredje land, alltså om nya medlemsländer, handelsavtal eller om utträdesavtal.

Är förslaget en förordning eller ett direktiv? Förordningar träder i kraft strax efter att beslutet har fattas av EUs två lagstiftare.
Ett direktiv ska omsättas i svensk lag först av riksdagen och det ger utrymme för avvikelser.

Är detta ett område där makten över de ack så viktiga detaljerna delegeras till EU-kommissionen?

Allt sådant avgörs av vilken paragraf som valts för lagförslaget. Det framgår redan i inledningen och vad den sedan leder till kan man slå upp i EUs fördrag

Vägen till beslut

När EU-kommissionen lägger fram ett förslag går det samtidigt till EU:s regeringar, till deras nationella parlament och till Europaparlamentet.

I ministerrådet är det ordförandelandet som ansvarar för att samla länderna till en gemensam position och få ett kompromissförslag antaget.

I Europaparlamentet väljer ansvarigt utskott ut en rapportör (författare till ett betänkande) som får formulera parlamentets position. Rapportören ska få ansvarigt utskotts godkännande av sitt förslag till rapport.

Egentligen ska förslaget därefter gå till plenum för godkännande. Men på senare år har partigrupperna varit så eniga att utskotten tagit ärendet direkt vidare till nästa steg – förhandlingar med ministerrådet.

Dessa förhandlingar (kallad ”trilog” för att EP, rådet och kommissionen deltar) ska utmynna i ett gemensamt slutförslag. Denna slutliga version ska så formellt klubbas av plenum i parlamentet och i det samlade ministerrådet.

Vem som kollar

När besluten väl har fattats så är EU:s stater skyldiga att genomföra dem.

EU-kommissionen har ansvar för att övervaka att så sker och ska bland annat kräva in besked från huvudstäderna om att besluten blivit nationell lag.

Det är också till EU-kommissionen som privatpersoner, företag eller andra kan gå med klagomål om de anser att ett medlemsland inte har genomfört EU:s regler på rätt sätt.

Ett land som trots upprepade påstötningar inte genomför fattade beslut – eller som anses ha gjort det på fel sätt –  ska dras inför EU-domstolen av kommissionen och det kan bli tal om dagsböter till man inrättat sig i ledet.

EU-finanserna granskas årligen och via stickprov av EU:s revisionsrätt som lägger fram sin årsrapport inför Europaparlamentets budgetkontrollutskott.
80 procent av EU-bidragen betalas ut via nationella myndigheter. Sedan flera år är dessa myndigheter skyldiga att betala tillbaka felaktiga utbetalningar.
Jordbruksverket blir t ex skyldigt EU-kommissionen pengar som delats ut till någon som inte har rätt till dem. Det har minskat svinnet i EU-medlen kraftigt inom t ex jordbruk och regionalstöd.

Hittar man bedrägerier så utreder EU-kontoret Olaf.
Kriminell hantering av EU-medel förs till åtal av EUs åklagarmyndighet EPPO (där Sverige inte deltar).

Parlamentet beslutar slutligen om man vill bevilja EU-institutionerna ansvarsfrihet för gånget budgetår.

Vem som utför

Vissa frågor blir så tekniska att EU-regeringarna delegerat beslutandet till EU-kommissionen som lutar sig mot kommittéer av experter. Det kan gälla hur tester på bilars utsläpp ska mätas eller nivån av olika ämnen som får ingå i spädbarnsmat.

I dessa kommittéer sitter företrädare för medlemsländernas myndigheter.

Själva utförandet kan hamna i en EU-myndighet. Läkemedelsmyndigheten i Amsterdam godkänner t ex läkemedel för försäljning, miljöbyrån i Köpenhamn övervakar städernas luftföroreningar, livsmedelsbyrån i Parma kontrollerar farliga tillsatser i maten och kemikaliebyrån i Helsingfors användandet av kemikalier.
Det är också dessa myndigheter som skickar ut inspektörer för att säkra att medlemsländerna lever upp till sina åtaganden.

Fler intressanta artiklar

Företag fångat i folkstorm

I februari 2020 blev svenska H&M utpekad som medskyldig till tvångsarbete och förtryck i Kina. Företaget bryter därför allt samarbete med Huafsu Fashion och passar på att uttrycka sin oro för drabbade arbetare. Nu har de smugit sig tillbaka på den kinesiska marknaden. Läs mer i vår senaste artikel på EU-kollen.

Direktiv för din frukost

Om frukt i marmelad och socker i apelsinjuicen borde det vara enkelt att enas. Men det visar sig lätt bli en blandad kompott.

När EU skulle köpa ammunition

Det var lätt för EU-ledarna i våras att lova Ukraina 1 miljon artillerigranater. Det verkar betydligt svårare att faktiskt leverera. 

EU ger konsumenten nya vapen

I USA är ”class action” eller grupptalan ett känt och omskrivet fenomen, för att inte tala om föremål för spännande långfilmer. Det är alltså möjligheten