Search
Close this search box.

Företag fångat i folkstorm

I februari 2020 blev svenska H&M utpekad som medskyldig till tvångsarbete och förtryck i Kina. Klädkedjan hade ett kontrakt med det kinesiska företaget Huafsu Fashion som lät sy upp H&Ms kläder i fabriker där minoritetsfolket uigurerna användes mer eller mindre som slavarbetare.

H&M är ett globalt företag med 4 400 butiker på shoppinggator i 76 länder och måste skydda sitt goda rykte. Företaget bryter därför allt samarbete med Huafsu Fashion och passar på att uttrycka sin oro för drabbade arbetare.

Men i mars 2021 anklagas tvärtom H&M av det kinesiska kommunistpartiets ungdomsförbund på Kinas mest spridda sociala media Weibo, för att sprida illvilliga rykten om Kinas behandling av uigurer. Det utlöser en bojkott av kedjans butiker i Kina, H&M:s kinesiska ”ansikte” skådespelaren Huang Cheng hoppar av samarbetet och Apple Maps tar bort H&Ms butiker i Kina från sin sökfunktion. Inom en månad är två tredjedelar av kedjans butiker i Kina stängda.

Företag idag är beroende av konsumenternas välvilja. Rykten om att ens kläder sys upp av barnarbetare, innehåller gifter eller vållar regnskogar att avverkas, kan knäcka lönsamheten för även de allra största och rikaste. Företag behöver framstå som ansvarsfulla och miljövänliga.

Därför kom paradoxalt nog ett förslag om EU-regler som kräver av företag att ha koll på sina leverantörer, som en lättnad för många i näringslivet. I ett pressat läge blir EU-regler något konkret att hålla sig till så att företag kan undvika att pekas ut och dras med i skandaler.

Förslaget om krav på ”tillbörlig aktsamhet” togs alltså väl emot när det kom i februari 2022. Stora EU-länder som Frankrike och Tyskland hade redan infört något liknande i nationella lagar. EUs två lagstiftare (rådet och parlamentet) ville var på sitt håll förstås ändra i detaljer men redan i december 2022 var EU-regeringarna klara att börja slutförhandla. Nu skulle alla större bolag ta ansvar för att deras produkter i alla led var hållbara, socialt och klimatmässigt. Annars väntade möjliga böter och skadestånd.

Men sedan snubblade lagstiftningsarbetet till. Inför EU-valet sommaren 2024 hade flera europeiska partier beslutat att kampanja om minskad EU-byråkrati. Plötsligt betraktades regler om ”tillbörlig aktsamhet” som bara en reglering för mycket.

H&M har under tiden diskret smugit sig tillbaka på den kinesiska marknaden, hållit låg profil och donerat pengar till jordbävningsoffer. Klädkedjan är dock fortfarande inte uppe i lika många butiker som man hade före kontroversen.
Det är svårt att hålla sig väl politiskt med både öst och väst.

Det nya förslaget

EU-kommissionens förslag bygger på det avtalsrättsliga begreppet ”tillbörlig aktsamhet” (due diligence) som ålägger ett ansvar att efter bästa förmåga försäkra sig om att fel inte begås.

I det här fallet rör det sig om bolag och dess styrelser som ska säkra att deras varor och tjänster inte i hemlandet eller globalt, leder till brott mot mänskliga rättigheter, miljöbrott eller klimatskador (med FNs Parisavtal som måttstock).
Förslaget gäller dels aktiebolag med minst 500 anställda eller en global omsättning på 150 miljoner euro samt med lägre krav på företag i särskilt relevanta sektorer med minst 250 anställda och en global omsättning på över 40 miljoner. Det skulle också omfatta icke-EU-företag för de varor som importeras till EU.

EUs medlemsländer kan frivilligt välja om de vill bötfälla ett bolag som inte följer reglerna men skadestånd ska alltid vara möjligt att utkräva för drabbade personer.

Sveriges inställning

Regeringen (s+mp) välkomnade regler på området men förbehöll sig rätten att vilja ändra reglernas utformning, t ex när det gällde ansvar för bolagens styrelseledamöter.
Tidöregeringen valde att blockera ett beslut när frågan slutförhandlades i rådet för att det ansågs lägga för höga krav på näringslivet.

Formalia kring beslutet

Förslaget grundar sig på fördragets artikel 114 om konkurrensfrågor vilket betyder den vanliga gången där beslut tas med kvalificerad majoritet i ministerrådet och med enkel majoritet i parlamentet.

EUs regionkommitté och Ecosoc ska konsulteras.

Vad händer nu?

Rådet blev klar med sin position i december 2022 och parlamentet med sin i juni 2023, därefter har man slutförhandlat i flera omgångar och ändrat detaljer i förslaget vid flera tillfällen.

I februari 2024 blockades förslaget av Tyskland, Italien, Sverige och Finland vilket fick de svenska fackförbunden att gå ut med ett öppet brev där de stöder reglerna.

Fler frågor

Läs mer…

Plasten, avfallet och småbåtarna

800 000 småbåtsägare i Sverige kan dras in i EUs kamp mot avfall i havet, som nu hunnit fram till hamnars ansvar för att båtar och fartyg inte slänger skräp i vattnet.

Har någon sett min laddare?

EU har tröttnat på att vänta på tillverkarna – nu tänker man kräva en laddare som funkar till alla mobiltelefoner, surfplattor och hörlurar. Detta förväntas vara till godo både miljön och människors sinnesro.