Svenskt motstånd mot EU-initiativ för jämställda löner

Svenska politiker har knappt hunnit hämta sig från en intensiv kamp mot ett EU-direktiv om minimilöner innan nästa fajt har öppnat sig: EU vill kräva i lag av arbetsgivare att de redovisar löneskillnader mellan män och kvinnor.

Spontant kunde man kanske tro att en insats mot låga kvinnolöner skulle väcka svenskt jubel men så är inte fallet eftersom – i alla fall enligt SKR (Sveriges kommuner och regioner): ”EU-förslag hotar den svenska modellen.”

EUs initiativ tas eftersom kvinnolöner i Europa ligger drygt 14 procent lägre än manslöner för samma jobb. Den löneklyftan har i stort sett inte har minskat på tio år. Då menas löneskillnader som inte kan förklaras med att personer har olika uppgifter eller ansvar, har olika meriter och erfarenhet eller kanske jobbar halvtid, osv.

EU-förslaget ville lägga ansvaret på arbetsgivaren att ta itu med detta – på företag med fler än 250 anställda. De anställda ska t ex få besked om företagets lönenivåer och efter vilka kriterier de sätts. Arbetsgivaren ska årligen kartlägga löneläget för olika kön. Är löneklyftan större än 5 procent, ska arbetsgivaren tillsammans med facket göra en bedömning av skälen och se om det måste korrigeras. Idén är att informationen ska hjälpa en diskriminerad anställd att få rätt lön eller kunna stämma sin arbetsgivare.

Det svenska motståndet kan verka förvånande eftersom arbetsgivare i Sverige har varit skyldiga sedan 1994 att kartlägga löner ur ett jämställdhetsperspektiv. Sverige anses vara en pionjär på området. Och här gäller skyldigheten redan vid gränsen 25 anställda.

Men det finns några saker som gör direktivet besvärligt. Dels hanteras arbetsmarknad i Sverige framförallt i kollektivavtal och parterna ogillar alla påbud utifrån som rör deras område.
Särskilt ovälkommet är all insyn i lönesättning. I Sverige är kollektivavtal och deras innehåll inte offentliga och så vill arbetsmarknadens parter ha det.

Inte bara den stora offentliga arbetsgivaren SKR reagerade därför kritiskt mot EUs kvinnolöns-initiativ, det gjorde också den svenska regeringen, de flesta riksdagspartier och arbetsmarknadens parter. Så småningom har bla socialdemokrater och vänstern dock flyttat sig. Möjligen eftersom kampen mot låga kvinnolöner må ha startat tidigt i Sverige men svensk forskning visar att inte mycket händer på detta område i Sverige heller.

Det nya förslaget

Förslaget sa bl a att alla arbetsgivare med minst 250 anställda måste årligen sammanställa, analysera och rapportera offentligt uppgifter om löneskillnader mellan kvinnor och män. Uppgår löneklyftan till mer än 5 procent ska en genomgång göras tillsammans med facket för att se om det måste korrigeras. Medlemsstaterna ska införa böter eller andra sanktioner om detta inte följs.

Redan vid en anställningsintervju har kandidaten rätt att få information om lönesättning (kriterier, osv) och är inte själv skyldig att uppge sin tidigare lön för en ny arbetsgivare.
En lönediskriminerad person ska kunna få rätt till kompensation i domstol, t ex få utebliven lön och andra förmåner. Bevisbördan ska ligga på arbetsgivaren.
Medlemsstater får tillsyn över att reglerna följs.

Sveriges inställning

Den svenska regeringen sa sig uppskatta avsikten med förslaget men vara tveksam till flera inslag som man fruktande kunde bli betungande för arbetsgivare och störa arbetsmarknadsparternas oberoende. Regeringen godkände i december 2021 att rådet får börja slutförhandla med parlamentet men med förbehållet att man kan ändra sig och vilja säga nej beroende på hur slutresultatet blir.
De borgerliga partierna är skeptiska liksom Svenskt Näringsliv medan fackförbunden är tveksamma men inte öppet motståndare till direktivet. De svenska borgerliga ledamöterna i Europaparlamentet röstade emot medan övriga svenskar stödde förslaget.

Formalia kring beslutet

Förslaget vilar på artikel 157.3 i EU-fördraget som säger att EU ska vidta åtgärder för kvinnor och mäns lika löner och möjligheter. Det är en uppföljning av en EU-rekommendation från 2014 med liknande innehåll som dock inte lett till en minskad löneklyfta. Artikel 157 innebär att direktivet ska beslutas med majoritet i parlamentet och med kvalificerad majoritet i ministerrådet för att sedan omsättas i nationell lagstiftning. EUs ekonomiska och sociala kommitté ska konsulteras.

Vad händer nu?

Europaparlamentets alla partigrupper utom de längst ut till höger, röstade den 5 april 2022 för sin version av förslaget och man ville då skärpa det.
EUs ministerråd enades om sin version i december 2021. Rådet vill ta bort vad man ser som betungande krav på arbetsgivarna, bland annat vill man lätta upp kravet om bevisbörda.

Efter att ha förhandlat fram en gemensam version (med gräns vid 100 anställda och bevisbördan på arbetsgivaren) gav parlamentet sitt slutgiltiga ja den 30 mars 2023 och rådet väntades ta det strax efter.
De nya reglerna träder i kraft två år efter rådets ja.

Fler frågor

Läs mer…

Zelenskyj utmanade EU och vann

”Bevisa att ni är med oss. Bevisa att ni är européer och då kan livet vinna över döden och ljuset över mörkret. Slava Ukraini!”

EU-beslutet följde inte strikt den europeiska processen. Men ibland trumfar politiken reglerna.

Plasten, avfallet och småbåtarna

800 000 småbåtsägare i Sverige kan dras in i EUs kamp mot avfall i havet, som nu hunnit fram till hamnars ansvar för att båtar och fartyg inte slänger skräp i vattnet.

EU som artisternas beskyddare

Pengar, politiskt skydd och enklare lagar behövs för artister och konstnärer – ge dem helst en särskild ”europeisk status,” förklarar Europaparlamentet.

EU ser snett på smugglade hundvalpar

Strykrädda valpar som hukar i en trång bur – vi har sett bilderna i upprörande reportage. Nu vill Europaparlamentet att svaret på den otäcka handeln ska bli en registrering av alla hundar och katter i EU.