EUs garanti mot barnfattigdom – att bryta en ond cirkel

Fattigdom är ärftligt. Barn i fattiga familjer får en sämre start i livet. Och i EU totalt lever kring 18 miljoner barn i fattigdom – mer än vart femte barn. I Sverige sägs siffran ligga kring 200 000 barn vilket gör oss till ett av fem EU-länder där färre barn far illa (Norden, Luxemburg och Nederländerna).

Att bekämpa barnfattigdom är ingen enkel uppgift – men EU-länderna måste försöka, anser EU-kommissionen som i mars 2021 föreslog att införa en barngaranti. Idén är att bevilja barn under 18 år fyra specifika rättigheter:

  • Rätt till barnomsorg och skolgång
  • Rätt till ett dagligt mål (nyttig) mat i skolan
  • Rätt till idrott och kulturella aktiviteter
  • Rätt till sjukvård

Särskilt utsatta barn skulle dessutom garanteras mat och ett tak över huvudet.

Barngarantin ingår i en större EU-ansats för barns välmående där det ingår allt från arbete mot sexuella brott riktade mot barn, till att låta barn delta i demokratin eller att ge barn tillgång till en trygg värld på nätet.

Barns rättigheter är på inget sätt okontroversiellt. De dök upp år 2017 som ett av 20 sociala mål för EU i den så kallade ”sociala pelaren.” Pelaren fick inget stöd av svenska ledamöter i Europaparlamentet förutom av Socialdemokraterna och vänstern. Moderater, Centern och KD röstade emot medan Liberalerna och Miljöpartiet la ner sin röst.

För svenska politiker ligger en stor del av motståndet i att de inte anser att EU ska ägna sig åt sociala frågor, dessa ska vara nationella. Andra länders politiker är emot för att det skulle bli för dyrt.

För att göra barngarantin mer tilltalande för motsträviga länder, föreslår kommissionen att pengar ur EU-budgeten kan användas till att stötta medlemsländer som tar itu med barnfattigdomen.

Kommissionen föreslår också att barngarantin inte ska bli juridiskt tvingande – bara en rekommendation.

Men ändå vill man kräva en avrapportering från EU-länderna minst vartannat år. Insatser för fattiga barn skulle också arbetas in i de årliga ekonomiska utvärderingar och förslag som görs i EU och som riktas till varje medlemsland.

Baktanken är att kan man inte tvinga länderna så kan man åtminstone visa upp offentligt vilka som struntar i att försöka.

Den sista delen är också inspirerad av en kritisk rapport från EUs revisorer som tittade på hur en rekommendation mot barnfattigdom från 2013 har fungerat:
”Lovvärt initiativ – omöjligt att  utvärdera,” löd revisorernas hårda dom mot det tidigare försöket. Nu vill de se riktade insatser som följs upp ordentligt.

 

Det nya förslaget

Barngarantin med dess fyra rättigheter (barnomsorg och skola, skolmåltid, idrott och kultur samt hälsovård) föreslås gälla för alla barn under 18 år.

Insatser kan finansieras med EU-bidrag. En nationell barnfattigdoms-samordnare ska utses i varje land.

Beslutet är inte bindande utan en rekommendation men EU-länderna ska avrapportera regelbundet till EU-kommissionen vilka framsteg som görs. En handlingsplan ska ha lämnats i mars 2022.

Sveriges inställning

Den svenska regeringen stödde förslaget om en rekommendation för en europeisk barngaranti för att det är viktigt och välkomnar särskilt att frågan förblir ett nationellt avgörande, inte en EU-fråga.
Regeringen lämnade i mars 2022 in en svensk handlingsplan.

 

Formalia kring beslutet

Förslaget till rekommendation bygger på artikel 151 och artikel 153 i EUs fördrag vilka räknar upp sociala mål som EUs samarbete bör ha och gör det möjligt för EU att samordna och stödja dessa mål men inte lagstifta.

 

Vad händer nu?

Förslaget gick i slutet av mars 2021 till de två lagstiftarna.
Ett beslut om EU-rekommendationen togs i juni 2021.

Fler frågor

 

  • Helene Fritzon, europaparlamentariker (s) i kvinno- och jämställdhetsutskottet FEMM
  • Arba Kokalari, europaparlamentariker (kd) i kvinno- och jämställdhetsutskottet FEMM
  • Alice Kuhnke, europaparlamentariker (mp) i kvinno- och jämställdhetsutskottet FEMM
  • Jessica Stegrud, europaparlamentariker (SD) i kvinno- och jämställdhetsutskottet FEMM
  • Abir Al-Sahlani, europaparlamentariker (c) i kvinno- och jämställdhetsutskottet FEMM

Läs mer…

När man jagar monster på nätet

Ett EU-förslag för att jaga pedofiler på nätet har hamnat i hetluften, misstänkt för att öppna en dörr till att spionera fritt på oss alla.

EU ser snett på smugglade hundvalpar

Strykrädda valpar som hukar i en trång bur – vi har sett bilderna i upprörande reportage. Nu vill Europaparlamentet att svaret på den otäcka handeln ska bli en registrering av alla hundar och katter i EU.

Så leder Sverige EU-stafetten

”Grönare, säkrare och friare” ska Europa bli när Sverige tar över EU-ordförandeskapet enligt statsminister Ulf Kristersson.

Har någon sett min laddare?

EU har tröttnat på att vänta på tillverkarna – nu tänker man kräva en laddare som funkar till alla mobiltelefoner, surfplattor och hörlurar. Detta förväntas vara till godo både miljön och människors sinnesro.

Klimatkampen möter GMO-tvisten

GMO-mat – farligt eller nödvändigt? Frågan klyver Europa så effektivt att den i decennier helt förlamat EU. Nu kan dock klimatkampen ge GMO dödsstöten – och livsluft åt nygamla proteingrödor.

EU som artisternas beskyddare

Pengar, politiskt skydd och enklare lagar behövs för artister och konstnärer – ge dem helst en särskild ”europeisk status,” förklarar Europaparlamentet.