EU mot barnfattigdom – att bryta en ond cirkel

Fattigdom är ärftligt. Barn i fattiga familjer får en sämre start i livet. Och eftersom mer än vart femte barn i EU lever i fattigdom, prövar man med att få länderna att utställa en barngaranti.

Att bekämpa barnfattigdom är ingen enkel uppgift – men EU-länderna måste försöka, anser EU-kommissionen som i mars 2021 föreslog att införa en barngaranti. Idén är att bevilja barn under 18 år fyra specifika rättigheter:

  • Rätt till barnomsorg och skolgång
  • Rätt till ett dagligt mål (nyttig) mat i skolan
  • Rätt till idrott och kulturella aktiviteter
  • Rätt till sjukvård

Särskilt utsatta barn skulle dessutom garanteras mat och ett tak över huvudet.

Barngarantin ingår i en större EU-ansats för barns välmående där det ingår allt från arbete mot sexuella brott riktade mot barn, till att låta barn delta i demokratin eller att ge barn tillgång till en trygg värld på nätet.

Barns rättigheter är på inget sätt okontroversiellt. De dök upp år 2017 som ett av 20 sociala mål för EU i den så kallade ”sociala pelaren.” Pelaren fick inget stöd av svenska ledamöter i Europaparlamentet förutom av Socialdemokraterna och vänstern. Moderater, Centern och KD röstade emot medan Liberalerna och Miljöpartiet la ner sin röst.

För svenska politiker ligger en stor del av motståndet i att de inte anser att EU ska ägna sig åt sociala frågor, dessa ska vara nationella. Andra länders politiker är emot för att det skulle bli för dyrt. För att göra barngarantin mer tilltalande för motsträviga länder, föreslog därför kommissionen att pengar ur EU-budgeten kan användas till att stötta medlemsländer som tar itu med barnfattigdomen.

Förslaget innebar ändå en avrapportering från EU-länderna om framsteg minst vartannat år. Insatser för fattiga barn skulle också arbetas in i de årliga ekonomiska utvärderingar och förslag som görs i EU och som riktas till varje medlemsland.
Baktanken är att kan man inte tvinga länderna så kan man åtminstone visa upp offentligt vilka som struntar i att försöka.

Den sista delen är också inspirerad av en kritisk rapport från EUs revisorer som tittade på hur en rekommendation mot barnfattigdom från 2013 har fungerat:
”Lovvärt initiativ – omöjligt att  utvärdera,” löd revisorernas hårda dom mot det tidigare försöket. Nu vill de se riktade insatser som följs upp ordentligt.

 

Det nya förslaget

Barngarantin med dess fyra rättigheter (barnomsorg och skola, skolmåltid, idrott och kultur samt hälsovård) föreslås gälla för alla barn under 18 år.

Insatser kan finansieras med EU-bidrag. En nationell barnfattigdoms-samordnare ska utses i varje land.

Beslutet är inte bindande utan en rekommendation men EU-länderna ska avrapportera regelbundet till EU-kommissionen vilka framsteg som görs. En första handlingsplan ska ha lämnats i mars 2022 och följas upp vartannat år.

Sveriges inställning

Den svenska regeringen stödde förslaget om en rekommendation för en europeisk barngaranti men välkomnar särskilt att frågan förblir ett nationellt avgörande, inte föremål för bindande EU-beslut.
Regeringen lämnade i mars 2022 in  en första svensk handlingsplan.

Formalia kring beslutet

Förslaget till rekommendation bygger på artikel 151 och artikel 153 i EUs fördrag vilka räknar upp de sociala mål som EUs samarbetet bör ha. EU tillåts i fördraget att samordna och stödja sociala mål men inte att lagstifta om dem.

 

Vad händer nu?

En resolution om en europeisk barngaranti togs av Europaparlamentet i mars 2021.
EU-kommissionen tog en strategi för barns rättigheter den 24 mars 2021.
Ett beslut om en europeisk barngaranti togs i juni 2021 i ministerrådet.

Fler frågor

 

  • Helene Fritzon, europaparlamentariker (s) i kvinno- och jämställdhetsutskottet FEMM
  • Arba Kokalari, europaparlamentariker (kd) i kvinno- och jämställdhetsutskottet FEMM
  • Alice Kuhnke, europaparlamentariker (mp) i kvinno- och jämställdhetsutskottet FEMM
  • Jessica Stegrud, europaparlamentariker (SD) i kvinno- och jämställdhetsutskottet FEMM
  • Abir Al-Sahlani, europaparlamentariker (c) i kvinno- och jämställdhetsutskottet FEMM

Läs mer…

En europeisk räddningstjänst

Sommaren och hösten 2017 drog skogsbränder och stormar över hela södra Europa och in över de brittiska öarna. Minst 200 människor dog. En mörknande himmel kunde ses ända bort på svenska västkusten.

Sommartiden inte förbi

”För sista gången!,” lovade en kvällstidningsrubrik i slutet av oktober 2020 medan en annan höll sig till ”Kanske för sista gången”.
Men något EU-beslut om att ge upp sommartiden finns inte. Bara ett förslag som ligger i en byrålåda.

Flyga mindre eller flyga klimatsmart?

EUs klimatarbete skjuter in sig på varje del av samhällsekonomin men hittills har flyget och fartygen klarat sig väldigt lindrigt undan det slags tunga klimatbördor som annat näringsliv ålagts.

EU ger konsumenten nya vapen

I USA är ”class action” eller grupptalan ett känt och omskrivet fenomen, för att inte tala om föremål för spännande långfilmer. Det är alltså möjligheten