Sök
Stäng denna sökruta.

EU mot barnfattigdom – att bryta en ond cirkel

Fattigdom är ärftligt. Barn i fattiga familjer får en sämre start i livet. Och eftersom mer än vart femte barn i EU lever i fattigdom, prövar man med att få länderna att utställa en barngaranti.

Att bekämpa barnfattigdom är ingen enkel uppgift – men EU-länderna måste försöka, anser EU-kommissionen som i mars 2021 föreslog att införa en barngaranti. Idén är att bevilja barn under 18 år fyra specifika rättigheter:

  • Rätt till barnomsorg och skolgång
  • Rätt till ett dagligt mål (nyttig) mat i skolan
  • Rätt till idrott och kulturella aktiviteter
  • Rätt till sjukvård

Särskilt utsatta barn skulle dessutom garanteras mat och ett tak över huvudet.

Barngarantin ingår i en större EU-ansats för barns välmående där det ingår allt från arbete mot sexuella brott riktade mot barn, till att låta barn delta i demokratin eller att ge barn tillgång till en trygg värld på nätet.

Barns rättigheter är på inget sätt okontroversiellt. De dök upp år 2017 som ett av 20 sociala mål för EU i den så kallade ”sociala pelaren.” Pelaren fick inget stöd av svenska ledamöter i Europaparlamentet förutom av Socialdemokraterna och vänstern. Moderater, Centern och KD röstade emot medan Liberalerna och Miljöpartiet la ner sin röst.

För svenska politiker ligger en stor del av motståndet i att de inte anser att EU ska ägna sig åt sociala frågor, dessa ska vara nationella. Andra länders politiker är emot för att det skulle bli för dyrt. För att göra barngarantin mer tilltalande för motsträviga länder, föreslog därför kommissionen att pengar ur EU-budgeten kan användas till att stötta medlemsländer som tar itu med barnfattigdomen.

Förslaget innebar ändå en avrapportering från EU-länderna om framsteg minst vartannat år. Insatser för fattiga barn skulle också arbetas in i de årliga ekonomiska utvärderingar och förslag som görs i EU och som riktas till varje medlemsland.
Baktanken är att kan man inte tvinga länderna så kan man åtminstone visa upp offentligt vilka som struntar i att försöka.

Den sista delen är också inspirerad av en kritisk rapport från EUs revisorer som tittade på hur en rekommendation mot barnfattigdom från 2013 har fungerat:
”Lovvärt initiativ – omöjligt att  utvärdera,” löd revisorernas hårda dom mot det tidigare försöket. Nu vill de se riktade insatser som följs upp ordentligt.

 

Det nya förslaget

Barngarantin med dess fyra rättigheter (barnomsorg och skola, skolmåltid, idrott och kultur samt hälsovård) föreslås gälla för alla barn under 18 år.

Insatser kan finansieras med EU-bidrag. En nationell barnfattigdoms-samordnare ska utses i varje land.

Beslutet är inte bindande utan en rekommendation men EU-länderna ska avrapportera regelbundet till EU-kommissionen vilka framsteg som görs. En första handlingsplan ska ha lämnats i mars 2022 och följas upp vartannat år.

Sveriges inställning

Den svenska regeringen stödde förslaget om en rekommendation för en europeisk barngaranti men välkomnar särskilt att frågan förblir ett nationellt avgörande, inte föremål för bindande EU-beslut.
Regeringen lämnade i mars 2022 in  en första svensk handlingsplan.

Formalia kring beslutet

Förslaget till rekommendation bygger på artikel 151 och artikel 153 i EUs fördrag vilka räknar upp de sociala mål som EUs samarbetet bör ha. EU tillåts i fördraget att samordna och stödja sociala mål men inte att lagstifta om dem.

 

Vad händer nu?

En resolution om en europeisk barngaranti togs av Europaparlamentet i mars 2021.
EU-kommissionen tog en strategi för barns rättigheter den 24 mars 2021.
Ett beslut om en europeisk barngaranti togs i juni 2021 i ministerrådet.

Fler frågor

 

  • Helene Fritzon, europaparlamentariker (s) i kvinno- och jämställdhetsutskottet FEMM
  • Arba Kokalari, europaparlamentariker (kd) i kvinno- och jämställdhetsutskottet FEMM
  • Alice Kuhnke, europaparlamentariker (mp) i kvinno- och jämställdhetsutskottet FEMM
  • Jessica Stegrud, europaparlamentariker (SD) i kvinno- och jämställdhetsutskottet FEMM
  • Abir Al-Sahlani, europaparlamentariker (c) i kvinno- och jämställdhetsutskottet FEMM

Läs mer…

Direktiv för din frukost

Om frukt i marmelad och socker i apelsinjuicen borde det vara enkelt att enas. Men det visar sig lätt bli en blandad kompott.

Vilda Västern på Europas vägar

En dansk lastbilschaufför åtalas för att ha spärrat in levande grisar i sin bil i över 40 timmar, under en färd ned mot Kroatien.
Det är bara en av många skandaler som avslöjats på senare år inom EUs vägtransporter och som nya regler nu ska försöka bromsa.

Plasten, avfallet och småbåtarna

800 000 småbåtsägare i Sverige kan dras in i EUs kamp mot avfall i havet, som nu hunnit fram till hamnars ansvar för att båtar och fartyg inte slänger skräp i vattnet.

Svenskt skogsbruk i EUs fokus

I en klimatstrid har Sverige den ovana rollen som miljövännernas fiende. Det handlar om svenskt skogsbruk och där stundar nu batalj på flera fronter.

Stötta lokale bonden, lindra klimatsamvetet

Flygskammen har gjort det möjligt att sälja klimatkompensation till passagerare med dåligt samvete. Nästa bud kan bli att köpa kol-inlagring från närmaste bonde för att minska sitt fotavtryck.