Rätten att få reparerat – för jordklotets skull

Att den amerikanska tidskriften och mode-ikonen Vogue uppmärksammar småländska skogsägare är ovanligt. Men smarta klimatlösningar intresserar många och Södra Skogsägarna har just en sådan: En process för att återvinna textilier så att de kan bli modeplagg på nytt.

Modebutiker världen över har som bekant börjat ta begagnade kläder i retur men än så länge hamnar mycket av det insamlade på någon sopstation. Vi i väst är så snabba med att köpa nytt att inte ens utvecklingsländerna klarar att ta emot mängden kastade kläder som vi gärna vill ge bort.

Södras Once More är inte bara en världsnyhet i modevärlden, det är också precis vad EU önskar sig från all industri.

En ”cirkulär ekonomi” står nämligen högt på EU:s agenda, alltså en ekonomi där miljötänket är del av designen för en produkts hela livscykel från start till slut (kallat ”ekodesign”).

Det betyder att rätt råvaror måste användas och att tillverkningsprocessen, förpackningen, transport och lagring ska vara genomtänkt så att när byxorna, cykeln eller bläckpennan har gjort sitt, kan alla enskilda delar tas tillvara igen.

Södra Skogsägarna gör precis detta när de kan ta en tröja – även med inslag av flera olika textilfibrer – och omvandla det till textilmassa som kan förvandlas till fibrer på nytt. Det gäller bara vita plagg än så länge och bara 20 procent av plagget blir massa, men det är en god start.

Europaparlamentet önskade sig i december 2020 en lagstiftning av EU-kommissionen som bland annat ger konsumenten en ny rättighet: ”Rätten att få reparerat”.

EU tog ett blygsamt steg i den riktningen med regler som från 2021 ställer krav på tillverkare av hushållsmaskiner att i minst tio år ha reservdelar kvar för alla modeller så de går att reparera.

Europaparlamentet vill nu gå längre så att det normala alltid blir att få reparerat, inte att köpa nytt. Produktgarantin kunde till exempel omfatta rätten att få en del i en vara utbytt, information om reparationsmöjligheter kunde spridas, en begagnat-marknad stöttas, och så vidare.

Idén kan leta sig in i ett nytt lagförslag om ekodesign och hållbarhet som EU-kommissionen utarbetar som man höll en öppen konsultation på nätet om under senhösten 2020. Initiativet möttes av positiv respons och mängder med goda idéer, från storindustrier till konsumentorganisationer.

Tillverkare av alla slags produkter, stora som små, bör därför räkna med att det nya lagförslag som kommer under 2021 både ställer miljökrav på deras processer – från vagga till grav – liksom på deras färdiga produkter.

Ekodesign är det nya svarta.

DET NYA FÖRSLAGET

EU-kommissionen la en handlingsplan i mars 2020 om cirkulär ekonomi som tar upp alla sektorer av samhället; varor, livsmedel, byggnader, osv.

För produkter mer specifikt kommer ett lagförslag under 2021 som utgår från 2009 års direktiv om ekodesign och energimärkning vilket t ex gav oss AAA+++-märken på kylskåp och tvättmaskiner.

Enligt studier tycks reglerna ha åstadkommit en positiv skillnad. Men det täcker alltför få produkter och missar i stort sett helt de många digitala, elektroniska saker vi använder så mycket numera.

Utlovat är nya regler om att alla produkter som säljs på EU-marknaden ska avkrävas att vara mer hållbara, återanvändningsbara, reparabla, återvinningsbara och energisnåla. Direktivet ska också begränsa förekomsten av skadliga kemikalier i elektronik, textilier, möbler, stål och cement.

Europaparlamentets ståndpunkt är bland annat att konsumenter bör beviljas en bred ”rätt att reparera, att varor bör märkas med förväntad livslängd, att en begagnat marknad stöttas och att en enda och gemensam standard för laddare ska ingå i direktivet”.

SVERIGES INSTÄLLNING

Förslaget har inte kommit än så ingen svensk reaktion finns. Men den svenska regeringen är mycket positivt inställd till fenomenet cirkulär ekonomi i allmänhet, och bedömer dessutom att svenska företag ligger i framkant vad gäller ekologisk design och därför kan gynnas av denna inriktning.

FORMALIA KRING BESLUTET

Det nya direktivförslagt kommer att utgå från artikel 114 (inre marknaden)och eventuellt även artikel 192 (miljö) i EUs fördrag.

Det innebär att ministerrådet och Europaparlamentet måste bli eniga i ett gemensamt beslut. Ministerrådet ska då som alltid först besluta om sin position med kvalificerad majoritet och Europaparlamentet om sin med enkel majoritet.

VAD HÄNDER NU?

EU-kommissionen processar nu alla svar som kommit in från den öppna konsultationen på nätet, konsulterar vidare samtliga medlemsländers berörda myndigheter och formulerar sitt förslag på nya regler.

Det väntas presenteras efter sommaren 2021 då det går till de två lagstiftarna i EU för beslut; medlemsregeringarna i rådet samt Europaparlamentet.

FLER FRÅGOR: