Flyga mindre eller flyga med klimatbränsle?

EU föreslår nya regler som inte gör livet alltför tungt för flygbolagen.

EUs klimatarbete skjuter in sig på varje del av samhällsekonomin men hittills har flyget och fartygen klarat sig väldigt lindrigt undan det slags tunga klimatbördor som annat näringsliv ålagts. Inom EUs utsläppshandel till exempel, där bolag åläggs att betala för sina utsläpp genom att köpa kvoter, har flyget generöst nog tilldelats gratiskvoter för 85 procent av sina utsläpp.

Förklaringen till att EU-länderna hittills inte velat vara strängare, sägs vara konkurrenskraften. Flyg är en internationellt tuff bransch att överleva i. Därför föredrog EU-länderna ett globalt avtal vilket sedan 2014 förhandlats inom ICAO (för internationell luftfart). Detta gav 2019 ett klimatavtal för all världens flygbolag, kallat Corsia. EU-kommissionen föreslår att från år 2025 ska det bli obligatoriskt för flygbolag att blanda 2 procent hållbart flygbränsle i tanken. Andelen ska stiga till 5 procent år 2030 och till 63 procent år 2050. Förslaget gäller kommersiell passagerartrafik som avgår från en EU-flygplats, med undantag för små plan och små flygplatser. Dessutom ska flygbolagens vana att flyga med mer bränsle ombord än resan kräver, begränsas (tyngden ger onödiga extra utsläpp). Vilka hållbara bränslen som kan komma ifråga definieras med fördel för syntetiska bränslen och avancerade biobränslen.

Men klimatbördan som Corsia la på flygbolagen var även den lätt att bära. Fram till år 2020 var det tillåtet att fortsätta öka sina utsläpp. Efter 2020 och fram till år 2027 är det frivilligt för flygbolag att begränsa sina utsläpp.
Efter år 2027 kan det flygbolag som flyger klimatskadligt fortsätta med det, om man kompenserar genom att ”köpa” utsläppsminskningar gjorda i andra branscher.

EU kom därför tillbaka år 2021, i sitt stora klimatpaket ”Green Deal.” Där föreslås nu hårdare tag för europeiska flygbolag. De ska tvingas att blanda in klimatvänligt bränsle i tankarna. Starten blir försiktig med minst 2 procent hållbart bränsle år 2025 och 5 procent år 2030. Slutmålet sätts till 63 procent klimatvänligt bränsle år 2050 – alltså det år som EU har åtagit sig att vara 100 procent klimatneutralt.

Faktum är att det ännu inte har utvecklats många slagkraftiga klimatvänliga alternativ för flygbranschen. För bilar finns elmotorer och biobränsle. För flyget ligger utvecklingen fortfarande i startblocken. Flygbranschen har därför reagerat på EU-kommissionens förslag med begäran om offentlig finansiering av forskning kring till exempel nya slags bränslen. Flygplatsernas företrädare oroar sig för att bli tvungna att köpa in, lagra och tanka nya former av bränsle.

I Europaparlamentet har dock en svensk ledamot (Erik Bergkvist) sett en affärschans för svenska skogsbolag och har pressat på för att få restprodukter från skogsindustrin godkänt för biobränsle.

Det nya förslaget

EU-kommissionen föreslår att från år 2025 ska det bli obligatoriskt för flygbolag att blanda 2 procent hållbart flygbränsle i tanken. Andelen ska stiga till 5 procent år 2030 och till 63 procent år 2050. Förslaget gäller kommersiell passagerartrafik som avgår från en EU-flygplats, med undantag för små plan och små flygplatser. Dessutom ska flygbolagens vana att flyga med mer bränsle ombord än resan kräver, begränsas (tyngden ger onödiga extra utsläpp). Vilka hållbara bränslen som kan komma ifråga definieras med fördel för syntetiska bränslen och avancerade biobränslen.

Sveriges inställning

Regeringen Andersson stödde förslaget men anser att det borde vara tuffare. Sverige har sedan 2021 krav på en inblandning om 0,8 procent biobränsle för svenskt flyg vilket ökar gradvis till 27 procent år 2030.

Formalia kring beslutet

Förslaget bygger på artikel 100.2 i EUs fördrag vilken handlar om transport i luft, till sjöss och på väg. Det innebär att beslutet ska tas med kvalificerad majoritet i ministerrådet och att Europaparlamentet är medbestämmande (majoritetsbeslut). EUs ekonomiska och sociala kommitté samt Regionkommittén ska konsulteras.

Vad händer nu?

Rådet tog sin position i juni 2022 där man bland annat lade in större möjlighet för enskilda EU-länder att variera bestämmelser. Europaparlamentet tog sin position i juli 2022 och skärpte kommissionens förslag på flera punkter. De två lagstiftarna ska härefter mötas för att förhandla fram den slutgiltiga lagen i en trilog.

Fler frågor

Europaparlamentets rapportör, Sören Gade
Europaparlamentet skuggrapportör, Erik Bergkvist
Rådets pressansvarige, Dimosthenis Mammonas
EU-kommissionens pressansvarige, Adalbert Jahnz

Läs mer…

Vindkraft möter motstånd – även ute till havs

Vindkraftverk till havs har blivit hoppet för mer och klimatvänlig el utan att störa lokalbefolkningens utsikt på det vis landburen vindkraft gör. Nu vaknar dock protesterna här med. Fisket och fiskarna har fått tungt stöd för sitt motstånd.

Plasten, avfallet och småbåtarna

800 000 småbåtsägare i Sverige kan dras in i EUs kamp mot avfall i havet, som nu hunnit fram till hamnars ansvar för att båtar och fartyg inte slänger skräp i vattnet.