Förklaringen till att EU-länderna hittills inte velat vara strängare mot flyget sägs vara konkurrenskraften. Flyg är en internationellt tuff bransch att överleva i.
EU-regeringarna valde därför att i första hand hantera frågan via ett globalt avtal. 2019 fick den internationella organisationen ICAO (för internationell luftfart) fram ett klimatavtal för all världens flygbolag, kallat Corsia.
Klimatbördan som Corsia la på flygbolagen var även den lätt att bära. Fram till år 2020 var det tillåtet för flyget att fortsätta öka sina utsläpp. Efter 2020 och fram till år 2027 är det frivilligt för flygbolag att begränsa sina utsläpp.
Och även efter år 2027 kan det flygbolag som flyger klimatskadligt fortsätta med det, om man kompenserar genom att ”köpa” utsläppsminskningar gjorda i andra branscher.
EU-kommissionen kom tillbaka år 2021, och föreslog i sitt stora klimatpaket ”Green Deal” hårdare tag för europeiska flygbolag. De ska tvingas att blanda in klimatvänligt bränsle i tankarna. Starten blir försiktig med minst 2 procent hållbart bränsle år 2025 och 5 procent år 2030. Slutmålet sätts till 63 procent klimatvänligt bränsle år 2050 – alltså det år som EU har åtagit sig att vara 100 procent klimatneutralt.
Faktum är att det ännu inte har utvecklats många slagkraftiga klimatvänliga alternativ för flyg. För bilar finns elmotorer och biobränsle men för flyget ligger utvecklingen fortfarande i startblocken. Flygbranschen har därför reagerat på EU-kommissionens förslag med begäran om offentlig finansiering av forskning kring till exempel nya slags bränslen. Flygplatsernas företrädare oroar sig för att bli tvungna att köpa in, lagra och tanka nya former av bränsle.
I Europaparlamentet har dock en svensk ledamot (Erik Bergkvist) sett en affärschans för svenska skogsbolag och har pressat på för att få restprodukter från skogsindustrin godkänt för biobränsle.
