Situationen är tyvärr inte ovanlig i Sverige och dessutom minst lika vanlig i andra EU-länder där liknande avslöjanden görs gång på gång. Låga matpriser beror delvis på att samvetslösa jordbrukare håller sig med arbetskraft mycket billigt. Jordbruket är en sektor med stora säsongsvisa behov av lågutbildad arbetskraft. Det är ett scenario som gjort för att utnyttja utsatta människor, allra oftast de som saknar arbets- eller uppehållstillstånd.

Ändå har EUs jordbrukspolitik, dit en tredjedel av EU-budgeten går, fram till nu aldrig tagit upp frågan om arbetsvillkor. Det är Etuc, de europeiska fackförbunden, som konstaterar detta grova hål i det europeiska skyddsnätet. Men snart ska maskorna stramas åt. Rätten att ta emot EUs jordbruksstöd ska villkoras med respekt  för goda arbetsvillkor och en hälsosam arbetsmiljö.

De nya reglerna är redan klubbade. De innebär att en jordbrukare – eller skogsägare – kan förlora sitt EU-bidrag över arbetsmiljöbrott, likaväl som man sedan länge har kunnat förlora sina bidrag vid brott mot miljöregler, hygienregler och djurskyddsregler.

Till växthusen i Staffanstorp hittade den svenska gränspolisen tack vare ett samarbete med Skatteverket, Arbetsmiljöverket och Ekobrottsmyndigheten men det var en tillfällig insats. EU-reglerna permanentar och gör obligatoriskt för EU-länderna att utöva övervakning och kontroll.

En stor nyhet i EUs reformerade jordbrukspolitik är att varje land har fått utrymme att fatta många jordbrukspolitiska beslut nationellt. Dessa  ska formuleras i en nationell strategisk plan, den första för åren 2023-2027.
Av Sveriges plan framgår att varken kontroller eller straff blir särskilt hårda. Till att börja med har Sverige valt bort att införa reglerna den 1 januari 2023 (frivilligt) utan väntar tills det blir obligatoriskt (1 januari 2025). Innan hela bidraget dras in krävs därefter att en lantbrukare  avsiktligt och utan rimlig motivering minst fem gånger har brutit mot arbetsmiljöreglerna. I till exempel Spanien har fackförbunden istället utnyttjat chansen som nya EU-regler gav, till att få arbetsgivarsidan till förhandlingsbordet för en permanent dialog i frågan med facken.