Jorden vi ärvde – marken den gröna

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email

Föreställ er att EU skulle reglera var vi bygger bostadsområden eller vägar… Detta är faktiskt nästa klimatinsats som EU-kommissionen förväntar sig av oss – att skydda orörd mark för klimatet och ekosystemens skull.

Under våra fötter finns 25 procent av jordklotets biologiska mångfald, en materia som ger oss 95 procent av vad vi äter.

Men marken förstörs numera i en växande takt. Bebyggelse och vägnät breder ut sig, torka eller försaltning gör öken av bevuxen mark, kemikalier förgiftar jorden och erosion spolar iväg jordlagren. Varje år går cirka 500 – 1 000 kvadratkilometer mark i Europa förlorat. Dessutom uppskattas 60-70 procent av jorden vara i dåligt skick.

Jord nyproduceras oerhört långsamt och ska därför betraktas som en icke-förnybar källa. Det är inte bara en miljöfråga, det gäller klimatet också eftersom marken håller tre gånger så mycket kol som atmosfären, fyra gånger så mycket som all flora och fauna tillsammans.

EU-kommissionens initiativ från november 2021 handlar om att fokusera på mark såsom en resurs vi har begränsat av.

Mark är visserligen redan reglerat på många sätt:

  • Vem som äger mark är noga registrerat.
  • Användandet av mark regleras (skog, jordbruk, bygglov, strandskydd).
  • Jorden analyseras för sina kvaliteter, gödslas eller skyddas för utsläpp.

Men hur resursen mark påverkas i sin helhet av dessa myllrande aktiviteter, har vi lite tappat greppet om.

Sedan år 2000 har mängden bebyggd mark ökat kraftigt i Europa på naturens bekostnad. Några av EUs tätbefolkade länder har infört mål för att hålla tillbaka den utvecklingen (Benelux, Frankrike och Tyskland) men dessa mål är frivilliga och får ofta stå tillbaka när de krockar med lönsamheten i att bygga nytt och bygga större.

Få EU-länder har formulerat en sammanhållen policy för mark. Sverige med sina 16 ambitiösa nationella miljömål nämner till exempel enbart jordbruksmark som skyddsvärd.

EU har för egen del haft en markstrategi sedan 2006 men den är spretig och har gett få resultat.

Den skärpta markstrategi som EU-kommissionen tagit fram utgår alltså från mark som ändlig resurs. Strategin ges ett brett syfte: Att skydda, att återställa, att övervaka och hållbart använda den resurs som jord utgör.

Målen är ambitiösa: År 2050 ska EUs jordar överlag ha återställts till hälsosamt skick och ingen mer mark ska ha gått förlorad.

Det sistnämnda målet lär bli kontroversiellt – potentiellt måste då EU-länder uppmanas att avstå från att bygga bostäder eller vägar för att bevara orörd mark så att den kan fortsätta göra tjänst som hem för biologiska ekosystem.

Strategin tar upp som tänkta åtgärder såväl tvingande lagstiftning som frivillighet, bidrag som incitament och forskning för att stärka kunskapen.

Ett nytt inslag handlar om att ta till vara uppgrävd och bortforslad jord – sådan som regelmässigt körs bort efter byggen och från industrier. Den ska behandlas och regleras som avfall.

Att införa pass för jord, är ett annat förslag. Dels ska uppgrävd mark som forslas till ett annat EU-land för deponering åtföljas av ett dokument om vad jorden innehåller (eventuella miljögfter, osv). Dels vill EU-kommissionen sprida ett belgiskt/nederländskt försök att introducera hälsointyg för jord i jordbrukssektorn.

Det nya förslaget

Slutmålet för ”EUs markstrategi 2030” är att år 2050 ska all jord i EU ha en hälsosam status och ingen ny mark ha tagits i bruk. En strategi är alltid icke-bindande men denna är ovanlig i att den innehåller besked om en hel del kommande lagstiftning för att nå målen. År 2023 tänker EU-kommissionen lägga fram ett lagförslag om ”Hälsosam Jord.”

För att inte öka det totala uttaget av mark, ska alla medlemsländer uppmanas sätta upp nationella och lokala mål enligt en bestämd skala (undvik, återanvänd, minimera och kompensera). Vidare ska EUs kemikaliedirektiv och avloppsdirektiv ses över för att införa lämpliga tillägg, liksom industridirektivet och miljöansvarsreglerna (alla bindande).

Att införa ett ”jord-pass” blir ett nytt förslag som dels kommer beröra uppgrävd jord som avfall, dels också är tänkt att bli ett hälsointyg som åtföljer all mark vid försäljning.

Sveriges inställning

Regeringen har inte kommenterat strategin ännu men har en misstänksamhet mot EU-kommissionens tankar om markanvändning vilka man fruktar kan påverka svenskt skogsbruk och dess möjlighet att fortsätta avverka i samma omfattning som tidigare.

Formalia kring beslutet

En strategi är en form av vägvisare och den kan därför EU-kommissionen besluta om ensam (de 27 kommissionärerna tar beslut med enkel majoritet).
Detta skedde den 17 november 2021.

En öppen konsultation på nätet genomfördes dessförinnan mellan februari och april 2021 som mottog 1 673 bidrag. Vad som sades där går att läsa här.

Vad händer nu?

Idéerna kring jord är så kontroversiella att EU-kommissionen nu går in för en bred konsultation av medlemsstater och berörda sektorer, med målet att lägga fram ett bindande lagförslag först år 2023.

Men EU-kommissionen har möjlighet att styra forskning, bidrag osv, avsedda för miljö- eller klimatåtgärder, i den riktning man önskar och kommer att börja göra detta omedelbart.

Fler frågor

Läs mer…

En europeisk åklagare för att skydda EU-kassan

Att lura EU-kassan på pengar låter sig göras lite lättare om man opererar i flera länder samtidigt. EU vill skaffa sig en särskild åklagare för att stoppa bedrägerier på 50 miljarder euro om året.

Plasten, avfallet och småbåtarna

800 000 småbåtsägare i Sverige kan dras in i EUs kamp mot avfall i havet, som nu hunnit fram till hamnars ansvar för att båtar och fartyg inte slänger skräp i vattnet.

Svenska modellen kan kramas till döds

Finanskrisen mellan 2010 och 2017 tog hårt på framför allt de sydeuropeiska länderna i EU. Löntagare, pensionärer och offentliganställda fick bära den tyngsta bördan. Land efter land skar ner på sina utgifter – alltså på pensioner, lärarlöner, A-kassa, osv.

Ingen rättsstat – inga EU-pengar

Efterskalvet av coronapandemin skakar om Europas ekonomi och många, många miljarder har letats fram för att lindra smällen. Med de stora summorna väcks också frågor om makt och om EU nu är på väg att vinna mer.