Sök
Stäng denna sökruta.

Jorden vi ärvde – marken den gröna

Föreställ er att EU skulle reglera var vi bygger bostadsområden eller vägar… Detta är faktiskt nästa klimatinsats som EU-kommissionen förväntar sig av oss – att skydda orörd mark för klimatet och ekosystemens skull.

Under våra fötter finns 25 procent av jordklotets biologiska mångfald, en materia som ger oss 95 procent av vad vi äter.

Men marken förstörs numera i en allt snabbare takt. Bebyggelse och vägnät breder ut sig, torka eller försaltning gör öken av bevuxen mark, kemikalier förgiftar jorden och erosion spolar iväg jordlagren. Varje år går cirka 500 – 1 000 kvadratkilometer mark i Europa förlorat. Dessutom uppskattas 60-70 procent av jorden vara i dåligt skick.

Jord nyproduceras oerhört långsamt och ska därför betraktas som en icke-förnybar källa. Det är inte bara en miljöfråga, det gäller klimatet också eftersom marken binder tre gånger så mycket kol som atmosfären, fyra gånger så mycket som all flora och fauna tillsammans.

Ett initiativ från EU-kommissionen 2021 går ut på att fokusera på mark såsom en resurs vi har begränsat av.

Mark är visserligen redan reglerat på många sätt:

  • Vem som äger mark är noga registrerat.
  • Användandet av mark regleras (skog, jordbruk, bygglov, strandskydd).
  • Jorden analyseras för sina kvaliteter, gödslas eller skyddas för utsläpp.

Men hur resursen mark påverkas i sin helhet av dessa myllrande aktiviteter, har vi lite tappat greppet om.

Sedan år 2000 har mängden bebyggd mark ökat kraftigt i Europa på naturens bekostnad. Några av EUs tätbefolkade länder har infört mål för att hålla tillbaka den utvecklingen (Benelux, Frankrike och Tyskland) men dessa mål är frivilliga och får ofta stå tillbaka när de krockar med lönsamheten i att bygga nytt och bygga större.

Få EU-länder har formulerat en sammanhållen policy för mark. Sverige med sina 16 ambitiösa nationella miljömål nämner till exempel enbart jordbruksmark som skyddsvärd. EU har för egen del haft en markstrategi sedan 2006 men den är spretig och har gett få resultat.

Den skärpta markstrategi som EU-kommissionen tog fram vintern 2021 utgår alltså från mark som ändlig resurs. Strategin ges ett brett syfte: Att skydda, att återställa, att övervaka och hållbart använda den resurs som jord utgör.

Målen är ambitiösa: År 2050 ska EUs jordar överlag ha återställts till hälsosamt skick och ingen mer mark ska ha gått förlorad.

Det sistnämnda målet lär bli kontroversiellt – potentiellt måste då EU-länder uppmanas att avstå från att bygga bostäder eller vägar för att bevara orörd mark så att den kan fortsätta göra tjänst som hem för biologiska ekosystem.

Strategin tar upp som tänkta åtgärder såväl tvingande lagstiftning som frivillighet, bidrag som incitament och forskning för att stärka kunskapen.

Ett nytt inslag handlar om att ta till vara uppgrävd och bortforslad jord – sådan som regelmässigt körs bort efter byggen och från industrier. Den ska behandlas och regleras som avfall.

Att införa pass för jord, är ett annat förslag. Dels ska uppgrävd mark som forslas till ett annat EU-land för deponering åtföljas av ett dokument om vad jorden innehåller (eventuella miljögfter, osv). Dels vill EU-kommissionen gärna sprida ett belgiskt/nederländskt försök att introducera hälsointyg för jord i jordbrukssektorn.

Det nya förslaget

Slutmålet för ”EUs markstrategi 2030” är att år 2050 ska all jord i EU ha en hälsosam status och ingen ny mark ha tagits i bruk. En strategi är alltid icke-bindande.
I juli 2023 följde dock EU-kommissionen upp sin strategi med ett lagförslag om övervakning och motståndskraft för mark.
Det innehöll bl a krav om att alla medlemsländer måste utvärdera och ha system för att övervaka markens tillstånd, definiera dålig markanvändning, sprida god användning och återställa förstörd jord. Platser där mark är förorenad ska registreras och åtgärder vidtas.
Hälsointyg bör erbjudas för god jord vilket t ex kan åtfölja mark vid försäljning eller kopplas till kolkrediter.

Sveriges inställning

Regeringen var skeptisk till markstrategin och är skeptisk till förslaget om övervakning av markhälsa och resiliens med åsikten att EU-regler inte behövs på området.
Regeringen vill att det nationella självbestämmandet över mark ska bli maximalt.

Formalia kring beslutet

En strategi är en form av vägvisare och den kan därför EU-kommissionen besluta om ensam (de 27 kommissionärerna tar beslut med enkel majoritet).
Detta skedde den 17 november 2021.

Lagförslaget om markhälsa vilar på artikel 192 (miljö) vilket innebär det ordinarie förfarandet där rådet tar beslut med kvalificerad majoritet och parlamentet med enkel majoritet.

Ecosoc ska konsulteras, liksom EUs regionkommitté.

Vad händer nu?

Lagförslaget kom i juli 2023. Det kommer därefter att behandlas dels i rådet, dels i Europaparlamentet varefter de bägge lagstiftarna möts för att utmejsla en gemensam slutgiltig version.

Fler frågor

Läs mer…

Har rymden plats för alla?

President Trump överraskade alla när han i juni 2018 meddelade att nu skulle USA skaffa sig en ny militär gren, en ”Space Force.”
EU planerar också en rymdstyrka men den är framförallt tänkt för civila ändamål, inte militära.

Att ta tåget i Europa

Greta Thunberg tog tåget till Davos och plötsligt var det som en propp släppte och alla undrade: I dessa tider av klimatoro – varför ska det vara så svårt att åka tåg i Europa?