Ska en amerikansk bolagsjätte avgöra svensk yttrandefrihet? EU säger nej.

Av Ylva Nilsson
Publicerad 2 maj 2022

En morgon upptäckte historiedoktoranden Victor Pressfeldt att hans Twitterkonto var avstängt. Allt han kunde se var ett meddelande från Twitter att han var avstängd permanent eftersom de ”efter noggrann granskning” kommit fram till att han ”brutit mot Twitters regler.”

Pressfeldts konto hade vuxit sig stort på svenska Twitter sedan en tid tillbaka när han bl a tagit upp negativa aspekter med Ukraina, varpå vissa anklagade honom för att vara en Putinkramare. Inte onormalt på Twitter. Men varför blev han avstängd?

Twitter är ett privat amerikanskt bolag med 14 miljarder dollar i tillgångar och 300 miljoner användare. Twitter gör sina egna bedömningar. Twitter förklarar sig inte.

Problemet med detta är uppenbart. I Europa kan yttrandefriheten bara inskränkas av lagar och en avstängning borde inte kunna ske utan motivering. Men lagstiftandet kring sociala media släpar efter och än så länge bestämmer de stora amerikanska plattformarna hur umgänget ska gå till.

Detta ska ändras med EUs kommande lag för digitala tjänster. Förslaget från december 2020 innebär att politikerna istället ska besluta vad de digitala plattformarna måste hålla sig till. Även med EU-förslaget tilldelas plattformarna (Facebook, Twitter, Instagram, osv) själva arbetsuppgiften att hålla rent i sina verksamheter. Plattformarna har redan folk som håller efter användarna men skillnaden blir att i fortsättningen är det EU som avgör vad som ska bort. Det handlar i första hand om redan existerande EU-förbud mot t ex hatbrott, stöd till terrorism, barnpornografi, försäljning av farliga produkter, osv.

Användarna ska också på ett enkelt sätt upplysas om vilka regler som gäller, de ska få veta i förväg om deras materiel kommer tas bort och kunna överklaga på sitt eget språk, i sitt eget land. Plattformarna använder algoritmer för att styra annonser till användarna utifrån deras beteende på nätet. Användarna ska upplysas om detta och ha möjlighet att neka sådan profilering.

Hur gick det för doktoranden i Lund? Victor Pressfeldts Twitterkonto återställdes efter en vecka men utan någon förklaring till vad som fått Twitter att reagera. Så ska det inte kunna gå till när EU-reglerna kommer på plats.

Det nya förslaget

Direktivförslaget är en uppdatering med rejält höjda ambitioner, av e-handelsregler från 2005. Principen är att vad som är förbjudet i verkligheten ska vara förbjudet på nätet. Så kallade ”grindvakter” eller de stora digitala plattformarna, åläggs ett direkt ansvar för innehåll och kan få stora böter för att missköta sajterna. Möjligheten att profilera användare och utnyttja den informationen kommersiellt ska begränsas. EU-kommissionen varslar att man vill göra tillägg, nämligen om desinformation (politisk sådan, som Ryssland ägnat sig åt). EU-länderna varslar att de vill att sökmotorer (t ex Google) ska räknas som en grindvakt. Nationella myndigheter ska ha en stor roll i att bevaka efterlevnaden. Användarna får starkt utökad rätt till information och möjlighet att välja bort eller klaga. Förordningen ska ses över vart femte år för att eventuellt uppdateras.

Sveriges inställning

Den svenska regeringen är positiv till förslaget som anses vara viktigt.

Formalia kring beslutet

Detta är en uppdatering av ett tidigare direktiv så EUs vanliga process för medbestämmande tillämpas. Det innebär att beslutet fattas med enkel majoritet i parlamentet samt med kvalificerad majoritet i ministerrådet. EUs ekonomiska och sociala kommitté samt EUs regionkommitté ska konsulteras. De nya reglerna blir en förordning vilket betyder att de gäller direkt i hela EU, utan att först omsättas i nationell lag av nationella parlament.

Vad händer nu?

Ministerrådet enades om sin version i november 2021. Europaparlamentet tog sin version i december 2021 i inre marknads-utskottet. Båda lagstiftare har under våren 2022 förhandlat för att nå fram till en gemensam version. När de har blivit ense, kommer reglerna att träda i kraft 5 dagar efter offentlig publicering. Svåra frågor att enas om är bl a hur hantera de inbyggda metoder som finns för att få användarna att stanna längre på vissa sajter eller att gå med på datainsamling. Även hur minderåriga ska skyddas är en knäckfråga.

Fler frågor

Rapportör i inre marknadsutskottet, Christel Schaldemose,
Pressansvarig inre marknad i parlamentet, Inga Höglund
Pressansvarig i EU-kommissionen, Christina Holm-Eiberg
Pressansvarig i ministerrådet, Giovanni di Paola
Pressansvarig hos justitieminister Morgan Johansson, Angelica Vallgren

Läs mer…

Svenska modellen kan kramas till döds

Finanskrisen mellan 2010 och 2017 tog hårt på framför allt de sydeuropeiska länderna i EU. Löntagare, pensionärer och offentliganställda fick bära den tyngsta bördan. Land efter land skar ner på sina utgifter – alltså på pensioner, lärarlöner, A-kassa, osv.

Rädda snuset – igen

Sista helgen i november landade ett privatjet på Arlanda med delar av tobakskoncernen Philip Morris´ ledning ombord. De hade kommit för att ta ett nyförvärv i besittning – Swedish Match. De möttes av svarta kvällstidningsrubriker om att snuset var hotat av EU.

Plasten, avfallet och småbåtarna

800 000 småbåtsägare i Sverige kan dras in i EUs kamp mot avfall i havet, som nu hunnit fram till hamnars ansvar för att båtar och fartyg inte slänger skräp i vattnet.

Rätten att få reparerat – för jordklotets skull

Att den amerikanska tidskriften och mode-ikonen Vogue uppmärksammar småländska skogsägare är ovanligt. Men smarta klimatlösningar intresserar många och Södra Skogsägarna har just en sådan: En process för att återvinna textilier så att de kan bli modeplagg på nytt.

Vilda Västern på Europas vägar

En dansk lastbilschaufför åtalas för att ha spärrat in levande grisar i sin bil i över 40 timmar, under en färd ned mot Kroatien.
Det är bara en av många skandaler som avslöjats på senare år inom EUs vägtransporter och som nya regler nu ska försöka bromsa.

Har någon sett min laddare?

EU har tröttnat på att vänta på tillverkarna – nu tänker man kräva en laddare som funkar till alla mobiltelefoner, surfplattor och hörlurar. Detta förväntas vara till godo både miljön och människors sinnesro.