Sök
Stäng denna sökruta.

Ska en amerikansk bolagsjätte avgöra svensk yttrandefrihet? EU säger nej

En morgon upptäckte historiedoktoranden Victor Pressfeldt att hans Twitterkonto var avstängt. Allt han kunde se var ett meddelande från Twitter att han var avstängd permanent eftersom de ”efter noggrann granskning” kommit fram till att han ”brutit mot Twitters regler.”

Pressfeldts konto hade vuxit sig stort på svenska Twitter sedan en tid tillbaka när han bl a tagit upp negativa aspekter med Ukraina, varpå vissa anklagade honom för att vara en Putinkramare. Inte onormalt på Twitter. Men varför blev han avstängd?

Twitter är ett privat amerikanskt bolag med 14 miljarder dollar i tillgångar och 300 miljoner användare. Twitter gör sina egna bedömningar. Twitter förklarar sig inte.

Problemet med detta är uppenbart. I Europa kan yttrandefriheten bara inskränkas av lagar och en avstängning borde inte kunna ske utan motivering. Men lagstiftandet kring sociala media släpar efter och länge har därför de stora amerikanska plattformarna bestämt hur umgänget ska gå till.

Detta ändras med EUs lag för digitala tjänster som innebär att politikerna istället sätter gränser för de digitala plattformarna (Facebook, Twitter, Instagram, osv). De tilldelas ansvaret att själva hålla rent i sina verksamheter men skillnaden blir att i fortsättningen är det EU-regler som avgör vad som ska bort.
Det handlar i första hand om redan existerande EU-förbud mot t ex hatbrott, stöd till terrorism, barnpornografi, försäljning av farliga produkter, osv men desinformation och politiska påverkansförsök blir också förbjudet.

Användarna ska sedan på ett enkelt sätt upplysas om vilka regler som gäller, de ska få veta i förväg om deras materiel kommer tas bort och kunna överklaga på sitt eget språk, i sitt eget land. Plattformarna använder algoritmer för att styra annonser till användarna utifrån deras beteende på nätet. Användarna ska upplysas om detta och ha möjlighet att neka sådan profilering.

Hur gick det för doktoranden i Lund? Victor Pressfeldts Twitterkonto återställdes efter en vecka men utan någon förklaring till vad som fått Twitter att reagera. Så ska det inte kunna gå till när EU-reglerna kommit på plats.

Det nya förslaget

Direktivförslaget är en uppdatering med rejält höjda ambitioner, av e-handelsregler från 2005. Principen är att vad som är förbjudet i verkligheten ska vara förbjudet på nätet. Den som utnämns av EU till  ”grindvakt” åläggs ett direkt ansvar för innehåll och kan få stora böter för att missköta sajterna.
Alphabet, Amazon, Apple, Bytedance, Meta och Microsoft utsågs i september 2023 till grindvakter.
Innehåll kan enkelt anmälas om det sprider olagliga varor, hatbrott, terrorism eller terrorism. Reklam ska inte kunna misstas för information.
Plattformarna ska rapportera sin efterlevnad till EU-kommissionen.
Möjligheten att profilera användare och utnyttja den informationen kommersiellt begränsas.  Nationella myndigheter får en stor roll i att bevaka efterlevnaden. Användarna får starkt utökad rätt till information och möjlighet att välja bort eller klaga. Förordningen ska ses över vart femte år för att eventuellt uppdateras.

Sveriges inställning

Den svenska regeringen var positiv till förslaget som ansågs vara viktigt.

Formalia kring beslutet

Detta är en uppdatering av ett tidigare direktiv så EUs vanliga process för medbestämmande tillämpas.
Det innebär att beslutet fattas med enkel majoritet i parlamentet samt med kvalificerad majoritet i ministerrådet.
EUs ekonomiska och sociala kommitté samt EUs regionkommitté ska konsulteras.
De nya reglerna blir en förordning vilket betyder att de gäller direkt i hela EU, utan att först omsättas i nationell lag av nationella parlament.

Vad händer nu?

Ministerrådet enades om sin version i november 2021. Europaparlamentet tog sin version i december 2021 i inre marknads-utskottet och bägge lagstiftarna nådde en gemensam version i oktober 2022.
Förordningen gäller sedan 16 november 2022 men lagparagraferna tillämpas fullt ut från mars 2024.
Grindvakter utsågs i september 2023.

Fler frågor

Läs mer…

Svenska modellen kan kramas till döds

Finanskrisen mellan 2010 och 2017 tog hårt på framför allt de sydeuropeiska länderna i EU. Löntagare, pensionärer och offentliganställda fick bära den tyngsta bördan. Land efter land skar ner på sina utgifter – alltså på pensioner, lärarlöner, A-kassa, osv.

Gonatt för fossilbilen

Efter 2035 får bilar på fossilbränsle inte säljas i EU. Biltillverkarna är redo och kanske rentav snabbare än lagstiftarna den här gången.

När EU skulle köpa ammunition

Det var lätt för EU-ledarna i våras att lova Ukraina 1 miljon artillerigranater. Det verkar betydligt svårare att faktiskt leverera. 

Vem får EU:s toppjobb?

Vart femte år väljer EU-länderna ett nytt Europaparlament. Denna gång sker det den 9 juni 2024. I samma veva ska också flera av EU:s toppjobb besättas.