Men det hade alltså blivit vattenkraftens tur att granskas i en EU-process som dittills hade gått många obemärkt förbi: Taxonomin. Denna är en process där EU låter experter utvärdera klimat- och miljöeffekter av ekonomiska aktiviteter för att skapa en lathund åt investerare. Med ”taxonomin” i handen blir det enkelt att placera pengar i klimatvänliga och hållbara projekt och att undvika projekt som skadar naturen.
Svenska miljövänner förvånades inte alls över rubriken om vattenkraft. Sedan 1970-talet har det funnits motstånd mot svensk vattenkraftsutbyggnad för att den drabbar biologisk mångfald. Fiskvandringen hindras, syresättningen av botten påverkas, fiskars lekbotten försvinner, vattenburna fröer får svårt att spridas, växter i strandkanten försvinner…
Hållbar vattenkraft? Nej, säger svenska Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden enstämmigt, inte som vattenkraften ser ut idag i Sverige.
Mot detta invänder de svenska elbolagen med kraft, med åsikten att det skulle bli för dyrt att ändra på och att vattenkraften är oersättlig när det gäller att ge oss fossilfri energi.
De nya EU-reglerna förbjuder dock inte eventuellt ohållbar vattenkraft eller ställer nya krav på den. Vad den däremot gör är besvärligt nog; Att försvåra för näringslivet att få tillgång till nytt investeringskapital, inte genom förbud men genom den ”pekpinne” som taxonomin blir.
EU kommer till exempel troligen välja att lägga sina egna miljardinvesteringar i ”gröna” projekt. EU har nämligen beslutat att fram till 2027 ska en tredjedel av budgeten samt återhämtningsfonden (totalt runt 1 800 miljarder euro) gå till klimatrelaterade åtgärder. Produkter och tjänster som klassats ”icke-hållbara” riskerar att stängas ute från EU-fonderna.
Vidare har EU:s investeringsbank beslutat att låna ut 1 triljon euro till klimatrelaterade projekt fram till 2030. EIB är en viktig finansiär för små- och medelstora företag som annars kan ha svårt att hitta kapital.
Dessutom är det sannolikt att även privata banker i framtiden föredrar att hålla sig till EU:s klassificering av vad som är grönt och klimatvänligt.
Taxonomin kommer även att göra näringslivets klimatpåverkan tydlig på ett annat sätt. I regelpaketet ingår att alla större börsnoterade bolag samt institutionella investerare (banker, försäkringsbolag, pensionsfonder) måste börja redovisa vilken klimateffekt deras kapitalströmmar har.
Sparar din fond i bilar eller olja? Det kommer att synas.
Svenskt näringsliv fruktar fler dåliga nyheter framöver. Kärnkraft skulle kunna klassas som icke-hållbar på grund av avfallet som ingen ännu har en långsiktigt lösning på. Svensk skogsindustri kan få delar av sin verksamhet klassad som icke-hållbar eftersom man fäller skog som, om den fick stå orörd, kunde utgöra en koldioxidfälla. Även biobränsle så som det framställs i Sverige, riskerar att klassas som icke-hållbart.
I slutänden brukar beslutsfattarna i EU-sammanhang lyssna på industrins invändningar även när klimat och miljö står på spel. Hur besluten i taxonomin slutar, avgörs av diskussioner som kommer att pågå under hela 2021.
