Sök
Stäng denna sökruta.

Vattenkraft fossilfri – men ohållbar enligt EU

”Vattenkraft klassas inte som hållbar av EU,” löd en nyhetsrubrik på Sveriges Radios hemsida som överraskade många läsare. Sverige har ju länge berömt sig av hållbar energiproduktion tack vare den stora andelen vattenkraft.

Det hade blivit vattenkraftens tur att granskas i en EU-process som dittills hade gått många obemärkt förbi, i taxonomin. EU låter experter utvärdera klimat- och miljöeffekter av ekonomiska aktiviteter för att skapa ett slags lathund åt investerare. Med ”taxonomin” i handen blir det enkelt att placera pengar i klimatvänliga och hållbara projekt och att undvika projekt som skadar naturen.

Svenska miljövänner förvånades inte alls över rubriken om vattenkraft. Sedan 1970-talet har det funnits motstånd mot svensk vattenkraftsutbyggnad för att den drabbar biologisk mångfald. Fiskvandringen hindras, syresättningen av botten påverkas, fiskars lekbotten försvinner, vattenburna fröer får svårt att spridas, växter i strandkanten försvinner…

Hållbar vattenkraft? Nej, säger svenska Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden enstämmigt, inte som vattenkraften ser ut idag i Sverige.

Mot detta invänder de svenska elbolagen med kraft, att det skulle bli för dyrt att ändra på och att vattenkraften är oersättlig när det gäller att ge oss fossilfri energi.

De nya EU-reglerna förbjuder dock inte ohållbar vattenkraft eller ställer nya krav. Vad taxonomi däremot gör kan vara besvärligt nog; Att fördyra tillgång till nytt investeringskapital, inte genom förbud men genom den ”pekpinne” som taxonomin blir.

EU kommer till exempel troligen välja att lägga sina egna miljardinvesteringar i ”gröna” projekt. EU har nämligen beslutat att fram till 2027 ska en tredjedel av budgeten samt återhämtningsfonden (totalt runt 1 800 miljarder euro) gå till klimatrelaterade åtgärder. Produkter och tjänster som klassats ”icke-hållbara” riskerar att stängas ute från EU-fonderna.

Vidare har EU:s investeringsbank beslutat att låna ut 1 triljon euro till klimatrelaterade projekt fram till 2030. EIB är en viktig finansiär för små- och medelstora företag som annars kan ha svårt att hitta kapital.

Dessutom är det sannolikt att även privata banker i framtiden föredrar att hålla sig till EU:s klassificering av vad som är grönt och klimatvänligt.

I regelpaketet ingår att alla större börsnoterade bolag samt institutionella investerare (banker, försäkringsbolag, pensionsfonder) måste börja redovisa vilken klimateffekt deras kapitalströmmar har.
Sparar din fond i bilar eller olja? Det kommer att synas.

I slutänden brukar beslutsfattarna i EU-sammanhang lyssna på industrins invändningar även när klimat och miljö står på spel.

Det nya förslaget

EU tog i juli 2020 en ”förordning för taxonomi för att underlätta hållbara investeringar.”
Den ålägger alla börsnoterade bolag med fler än 500 anställda samt institutionella investerare, att rapportera klimatpåverkan av dess kapitalströmmar i sina årsrapporter.
Rapporteringen inleddes med räkenskapsåret 2022.

Uppgiften att klassificera vilka ekonomiska aktiviteter som är gröna eller icke-gröna faller på EU-kommissionen vilken utsett expertgrupper för att ge förslag. Dessa består av cirka 35 personer hämtade från civilsamhället, universitet, affärsvärlden och finansvärlden (flera är svenska, bl a Marie Baumgarts, hållbarhetsexpert på SEB).

Enligt förordningen ska en ekonomisk verksamhet klassas miljömässigt hållbar om den bidrar väsentligt till en eller flera av miljömålen men inte orsakar betydande skada för de andra miljömålen.

Miljömålen i förordningen är:

  1. Begränsning av klimatförändringar
  2. Anpassning till klimatförändringar
  3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
  4. Omställning till en cirkulär ekonomi
  5. Förebyggande och begränsning av miljöföroreningar
  6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Sveriges inställning

Svenska regeringen var positiv till, och högst aktiv för, att få igenom förslaget om EUs taxonomi.
När själva klassificeringen skulle göras hade regeringen emellertid starka invändningar och ville freda vattenkraften, fjärrvärmen, kärnkraften och skogsindustrin.

Formalia kring beslutet

Beslutet är en så kallad ”delegerad akt” där reglerna beslutas enligt vanlig ordning av ministerrådet samt parlamentet men där den tekniska utformningen överlåts till EU-kommissionen (i det här fallet själva klassificeringen).

Kommissionen genomför delegerade akter via expertgrupper där alla medlemsländer är företrädda. Experterna föreslår detaljregleringen, varefter kommissionen beslutar. Ofta inhämtas också åsikter från berörda parter samt civilsamhället.

Dessa delegerade beslut träder i kraft först efter en frist på två månader. Under den perioden har Europaparlamentet och ministerrådet möjlighet att invända mot hela eller delar av EU-kommissionens beslut.
En kvalificerad majoritet i ministerrådet och en enkel majoritet i parlamentet krävs för att stoppa ett delegerat beslut från kommissionen.
Om ingen invändning görs, gäller kommissionens beslut.

Vad händer nu?

Utformningen av taxonomin (klassificeringen av enskilda ekonomiska aktiviteter) har pågått i expertgrupper sedan 2018 och förslagen har lagts ut för konsultation på nätet.

Vid årsskiftet 2020/2021 innehöll taxonomin cirka 150 preliminära punkter utan att vara.

Den första delen av taxonomin antogs under 2021 och kunde börja användas i bolagsredovisningar från januari 2022.
Kontroversiellt var att under 2022 godkändes kärnkraft som hållbar investering och gas som övergångsinvestering.
I juni 2023 var EU-kommissionen färdig med de sista delarna av taxonomin (vatten, cirkulärt samhälle, biodiversitet)

Fler frågor

 

Läs mer…

Plasten, avfallet och småbåtarna

800 000 småbåtsägare i Sverige kan dras in i EUs kamp mot avfall i havet, som nu hunnit fram till hamnars ansvar för att båtar och fartyg inte slänger skräp i vattnet.

En europeisk åklagare för att skydda EU-kassan

Att lura EU-kassan på pengar låter sig göras lite lättare om man opererar i flera länder samtidigt. EU har skaffat sig en särskild åklagare för att stoppa bedrägerier på 50 miljarder euro om året.

Flyga mindre eller flyga klimatsmart?

EUs klimatarbete skjuter in sig på varje del av samhällsekonomin men hittills har flyget och fartygen klarat sig väldigt lindrigt undan det slags tunga klimatbördor som annat näringsliv ålagts.