Vattenkraft fossilfri – men ohållbar enligt EU

”Vattenkraft klassas inte som hållbar av EU,” löd en nyhetsrubrik på Sveriges Radios hemsida som överraskade många läsare. Sverige har ju länge berömt sig av hållbar energiproduktion tack vare den stora andelen vattenkraft.

Men det hade alltså blivit vattenkraftens tur att granskas i en EU-process som dittills hade gått många obemärkt förbi: Taxonomin. Denna är en process där EU låter experter utvärdera klimat- och miljöeffekter av ekonomiska aktiviteter för att skapa en lathund åt investerare. Med ”taxonomin” i handen blir det enkelt att placera pengar i klimatvänliga och hållbara projekt och att undvika projekt som skadar naturen.

Svenska miljövänner förvånades inte alls över rubriken om vattenkraft. Sedan 1970-talet har det funnits motstånd mot svensk vattenkraftsutbyggnad för att den drabbar biologisk mångfald. Fiskvandringen hindras, syresättningen av botten påverkas, fiskars lekbotten försvinner, vattenburna fröer får svårt att spridas, växter i strandkanten försvinner…

Hållbar vattenkraft? Nej, säger svenska Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden enstämmigt, inte som vattenkraften ser ut idag i Sverige.

Mot detta invänder de svenska elbolagen med kraft, med åsikten att det skulle bli för dyrt att ändra på och att vattenkraften är oersättlig när det gäller att ge oss fossilfri energi.

De nya EU-reglerna förbjuder dock inte eventuellt ohållbar vattenkraft eller ställer nya krav på den. Vad den däremot gör är besvärligt nog; Att försvåra för näringslivet att få tillgång till nytt investeringskapital, inte genom förbud men genom den ”pekpinne” som taxonomin blir.

EU kommer till exempel troligen välja att lägga sina egna miljardinvesteringar i ”gröna” projekt. EU har nämligen beslutat att fram till 2027 ska en tredjedel av budgeten samt återhämtningsfonden (totalt runt 1 800 miljarder euro) gå till klimatrelaterade åtgärder. Produkter och tjänster som klassats ”icke-hållbara” riskerar att stängas ute från EU-fonderna.

Vidare har EU:s investeringsbank beslutat att låna ut 1 triljon euro till klimatrelaterade projekt fram till 2030. EIB är en viktig finansiär för små- och medelstora företag som annars kan ha svårt att hitta kapital.

Dessutom är det sannolikt att även privata banker i framtiden föredrar att hålla sig till EU:s klassificering av vad som är grönt och klimatvänligt.

Taxonomin kommer även att göra näringslivets klimatpåverkan tydlig på ett annat sätt. I regelpaketet ingår att alla större börsnoterade bolag samt institutionella investerare (banker, försäkringsbolag, pensionsfonder) måste börja redovisa vilken klimateffekt deras kapitalströmmar har.

Sparar din fond i bilar eller olja? Det kommer att synas.

Svenskt näringsliv fruktar fler dåliga nyheter framöver. Kärnkraft skulle kunna klassas som icke-hållbar på grund av avfallet som ingen ännu har en långsiktigt lösning på. Svensk skogsindustri kan få delar av sin verksamhet klassad som icke-hållbar eftersom man fäller skog som, om den fick stå orörd, kunde utgöra en koldioxidfälla. Även biobränsle så som det framställs i Sverige, riskerar att klassas som icke-hållbart.

I slutänden brukar beslutsfattarna i EU-sammanhang lyssna på industrins invändningar även när klimat och miljö står på spel. Hur besluten i taxonomin slutar, avgörs av diskussioner som kommer att pågå under hela 2021.

DET NYA FÖRSLAGET

EU beslutade om en ”förordning för taxonomi för att underlätta hållbara investeringar” sommaren 2020. En förordning träder i kraft i hela EU så snart den publicerats i Official Journal (motsvarar svensk författningssamling) vilket skedde i juli 2020.

Förordningen lägger uppgiften att genomföra nödvändig klassificering på EU-kommissionen vilken i sin tur utsett en expertgrupp för hållbar finansiering till att ge förslag på sådana. Den består av cirka 35 personer hämtade från civilsamhället, universitet, affärsvärlden och finansvärlden varav en är svensk (Marie Baumgarts, hållbarhetsexpert på SEB).

Enligt förordningen ska en ekonomisk verksamhet anses vara miljömässigt hållbar om den bidrar väsentligt till en eller flera av miljömålen men inte orsakar betydande skada för de andra miljömålen.

Miljömålen i förordningen är:

  1. Begränsning av klimatförändringar
  2. Anpassning till klimatförändringar
  3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
  4. Omställning till en cirkulär ekonomi
  5. Förebyggande och begränsning av miljöföroreningar
  6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Taxonomin ålägger dessutom alla börsnoterade bolag med fler än 500 anställda samt institutionella investerare, att rapportera klimatpåverkan av dess kapitalströmmar.

Rapporteringen ska inledas från början av 2021.

SVERIGES INSTÄLLNING

Svenska regeringen var positiv till, och tillsammans med den franska regeringen högst aktiv för, att få igenom förslaget om EUs taxonomi.

När resultatet av klassificeringen började spridas kom regeringen emellertid under press från oppositionen att försöka freda bland annat vattenkraften, kärnkraften och skogsindustrin vilket finansmarknadsminister Per Bolund har lovat.

FORMALIA KRING BESLUTET

Beslutet är en så kallad ”delegerad akt” där reglerna beslutas enligt vanlig ordning av ministerrådet samt parlamentet men där beslutsfattarna överlåter den tekniska utformningen åt EU-kommissionen (i det här fallet själva klassificeringen).

Kommissionen genomför delegerade akter via expertgrupper där alla medlemsländer är företrädda på så vis att experterna föreslår detaljregleringen, varefter kommissionen beslutar. Ofta inhämtas också åsikter från berörda parter samt civilsamhället.

Dessa ”tekniska” beslut träder i kraft först efter en två månader lång frist. Under den perioden har parlamentet eller ministerrådet möjlighet att invända mot hela eller delar av besluten. En kvalificerad majoritet i ministerrådet och en enkel majoritet i parlamentet krävs för att stoppa ett delegerat beslut från kommissionen.

Om ingen invändning görs, gäller kommissionens beslut.

VAD HÄNDER NU?

Utformningen av taxonomin (klassificeringen av enskilda ekonomiska aktiviteter) har pågått i expertgruppen sedan 2018 vilken i sin tur konsulterat experter utanför gruppen och lagt ut sina förslag för konsultation på nätet.

Sverige är mycket aktivt i den konsultationen enligt finansmarknadsminister Per Bolund.

Fler regeringar än den svenska har tagits på sängen av miljöklassificering av deras aktiviteter och har mycket synpunkter att bidra med.

Vid årsskiftet 2020/2021 innehöll taxonomin cirka 150 preliminära punkter men den kommer att utvidgas under kommande år.

Den första delen av taxonomin förväntas att slutligt antas under 2021 och kunna börja användas i bolagsredovisningar från januari 2022. Det tekniska arbetet om fler punkter fortsätter i en ny grupp.

FLER FRÅGOR: