Livslångt lärande på riktigt

Tänk att få åka på kurs varje år i ett ämne man väljer själv – med bibehållen lön. Eller att spara ihop sina veckor för att satsa på den där trädgårdsmästarutbildningen man drömt istället för att hänga kvar som revisor. Just så ser EUs vision ut.

Varje arbetstagare borde ha ett eget utbildningskonto, anser EU-kommissionen. Kompetenshöjande ska inte behöva kosta individen utan man ska kunna plocka ut ”utbildningskrediter” från sitt konto under hela yrkeslivet, när det råkar falla sig bäst.

Ett livslångt lärande på riktigt.

Än så länge är det mer av en förhoppning, fast med väldigt konkreta konturer. Ett EU-förslag är nämligen på väg. Den kommer dock i form av rekommendation så varje land får själv välja att följa idén eller inte.

I bakgrunden ligger insikten att Europa befinner sig i starten av två stora omställningar samtidigt. Vi vet att den digitala revolutionen bara börjat och att artificiell intelligens ligger hack i häl.

Som en dubbelvåg kommer klimatteknologin som måste leda till förändrade vanor och beteenden hos oss alla. Byggbranschen är ett exempel där kompetenshöjningen måste bli seriös om vi ska kunna bygga klimatsmart.

Dessutom väntar som bekant en tid där de äldre blir många och de yrkesarbetande alldeles för få.

Idag är det arbetsgivarna framför allt som bekostar den kompetenshöjning som förekommer i Europa. Det innebär att större bolag klarar hyggligt att täcka sina behov medan små och medelstora företag kämpar. Egenföretagare och frilansare får bära uppgiften och kostnaden själv.

Det är här som det individuella utbildningskontot skulle komma in. I ett slag skulle det bli något av en rättighet att få kompetenshöjande utbildning.
Samtidigt skulle kontot förhoppningsvis fungera som ett incitament för oss yrkesarbetande, en påminnelse och drivkraft att ta ännu ett steg.

EU-kommissionens hopp är att utforma ett konto lockande nog att verkligen ge Europa en rejäl skjuts i ett permanent kompetensbyggande. Det anses nödvändigt om Europa ska klara de omställningar som väntar oss. Målet som som EUs statschefer har föresatt sig är att till 2025, ska 60 procent de yrkesaktiva ska genomgå någon utbildning varje år.

Detta vore ett stort kliv för siffran ligger tills vidare kring 40 procent.

Idén har börjat att prövas i några EU-länder. Frankrike införde konton 2015 men fick omforma sitt upplägg rejält förra året eftersom det knappt var tillgängligt för andra än högutbildade. Nu ska 5 000 euros om året sättas in av arbetsgivaren på kontot.

Även Nederländerna införde en utbildningsrätt för några år sedan men i form av rätt till skatteavdrag. Det hade samma effekt som det första franska försöket, bara högutbildade hade råd och möjlighet att utnyttja det. Nytag kommer även här.

Lärandekontot är ändå bara en del i en mycket bredare EU-satsning kallad ”EU Skills Agenda” som handlar om saker som digitalt kompetenshöjande på mycket bred front, lärlingssystem och utbildningsutbyte på alla nivåer.

Agendan innehåller också ”handslag” (eller en pakt) där en hel industribransch, skolor, myndigheter och arbetsmarknadens parter går ihop för att tillsammans följa upp kompetensbehov, matchar personer och utbildar för att möta behoven.

Bilindustrin, elektronikbranschen och flygsektorn var först ute med att ingå i en sådan europeisk pakt – alla tre är sektorer som ropar efter spetskompetens.

EU tänker för sin del bidra med satsningar på t ex ett EU-nav som kartlägger den senaste efterfrågan av kompetens. Navet är tänkt att utnyttja Big Data – att dammsuga platsannonser och frågor till arbetsfömedlingar vilka matas in i ena änden för att en korrekt bild av efterfrågan ska komma ut i andra.

Ett annat initiativ blir att inrätta ett ömsesidigt erkännande av ”mikro-meriter” (sånt som inte syns i ett universitetsdiplom).

EU saknar beslutandekompetens för utbildningsfrågor vilka är nationell behörighet. Eventuella EU-insatser som görs får därför bara vara stödjande eller samordnande av medlemsländers arbete på området.

DET NYA FÖRSLAGET

EU-kommissionen har lovat ett förslag om individuella lärandekonton för alla yrkesverksamma EU-medborgare. Det kommer som en rekommendation, inte som bindande regler, eftersom utbildning är ett område där EU inte har beslutandekompetens.

Uppmaningen blir att medlemsländerna ska bevilja alla yrkesverksamma ett eget konto vilket följer dessa under ett helt yrkesliv. Kontot ska fyllas på årligen med ett bestämt belopp eller antal timmar. Individen ska ha rätt att använda kontot till att finansiera det lärande som hen själv önskar.

Konto-innehavare ska också ges tillgång till yrkesrådgivning och orientering om utbildningar.

SVERIGES INSTÄLLNING

Sverige har ännu inte tagit ställning eftersom förslaget inte lagts fram. Men regeringen har startat ett eget initiativ parallellt med EUs om att stötta digital kompetens vilket svenska regeringen anser behöver stärkas i EU-länderna.

FORMALIA KRING BESLUTET

Förslaget väntas läggas fram mot slutet av 2021.

Fram till den 16 juli 2021 pågår en öppen remissrunda (konsultation) vilket innebär att alla organisationer, stater eller medborgare som vill bidra med sin åsikt om hur ett individuellt konto kan se ut, har möjlighet att göra detta på nätet.

Förslaget kommer sedan att baseras på artikel 149 och 292 i EUs fördrag vilket innebär normalt beslutsförfarande i rådet och parlamentet samt att Ecosoc och regionkommittén ska höras. Artiklarna tillämpas för rekommendationer om stödjande initiativ inom sysselsättning och skapar alltså inte bindande regler för medlemsländerna.

VAD HÄNDER NU?

När den öppna konsultationen avslutats i juli 2021, tar EU-kommissionen sommaren på sig för att utvärdera svaren och formulerar sedan ett konkret förslag, utlovat innan detta års utgång. Detta går sedan till de två beslutsfattarna; EU-parlamentet och EUs ministerråd för förhandling.

Efter beslut förväntas medlemsländerna införa dessa konton nationellt, på det sätt som passar nationella förutsättningar bäst men sammankoppla sina kompetenshöjande satsningar med övriga EU-länders, så att ett utbyte över gränserna kan förstärka insatserna.

FLER FRÅGOR: