Sök
Stäng denna sökruta.

Livslångt lärande på riktigt

Tänk att få åka på kurs varje år i ett ämne man väljer själv – med bibehållen lön. Eller att spara ihop sina veckor för att satsa på den där trädgårdsmästarutbildningen man drömt istället för att hänga kvar som revisor. Just så ser EUs vision ut.

Varje arbetstagare borde ha ett eget utbildningskonto, anser EU-kommissionen. Kompetenshöjande ska inte behöva kosta individen utan man ska kunna plocka ut ”utbildningskrediter” från sitt konto under hela yrkeslivet, när det råkar falla sig bäst.

Ett livslångt lärande på riktigt.

Än så länge är det mer av en förhoppning, fast med väldigt konkreta konturer. Ett EU-förslag är nämligen på väg. Den kommer dock i form av rekommendation så varje land får själv välja att följa idén eller inte.

I bakgrunden ligger insikten att Europa befinner sig i starten av två stora omställningar samtidigt. Vi vet att den digitala revolutionen bara börjat och att artificiell intelligens ligger hack i häl.

 

Som en dubbelvåg kommer klimatteknologin som måste leda till förändrade vanor och beteenden hos oss alla. Byggbranschen är ett exempel där kompetenshöjningen måste bli seriös om vi ska kunna bygga klimatsmart.

Dessutom väntar som bekant en tid där de äldre blir många och de yrkesarbetande alldeles för få.

Idag är det arbetsgivarna framför allt som bekostar den kompetenshöjning som förekommer i Europa. Det innebär att större bolag klarar hyggligt att täcka sina behov medan små och medelstora företag kämpar. Egenföretagare och frilansare får bära uppgiften och kostnaden själv.

Det är här som det individuella utbildningskontot skulle komma in. I ett slag skulle det bli något av en rättighet att få kompetenshöjande utbildning. Samtidigt skulle kontot förhoppningsvis fungera som ett incitament för oss yrkesarbetande, en påminnelse och drivkraft att ta ännu ett steg.

 

EU-kommissionens hopp är att utforma ett konto lockande nog att verkligen ge Europa en rejäl skjuts i ett permanent kompetensbyggande. Det anses nödvändigt om Europa ska klara de omställningar som väntar oss. Målet som EUs statschefer har föresatt sig är att till 2025, ska 60 procent de yrkesaktiva ska genomgå någon utbildning varje år.

Detta vore ett stort kliv för siffran ligger tills vidare kring 40 procent.

Idén har börjat att prövas i några EU-länder. Frankrike införde konton 2015 men fick omforma sitt upplägg rejält förra året eftersom det knappt var tillgängligt för andra än högutbildade. Nu ska 5 000 euros om året sättas in av arbetsgivaren på kontot och det finns en sajt liknande den svenska ”Min Pension” där man kan logga in för personliga besked.

Även Nederländerna införde en utbildningsrätt i form av rätt till skatteavdrag. Det hade samma effekt som det första franska försöket, bara högutbildade hade råd och möjlighet att utnyttja det. Nytag kommer även här.

Lärandekontot är ändå bara en del i en mycket bredare EU-satsning kallad ”EU Skills Agenda” som handlar om saker som digitalt kompetenshöjande på mycket bred front, lärlingssystem och utbildningsutbyte på alla nivåer.

Agendan innehåller också ”handslag” (eller en pakt) där en hel industribransch, skolor, myndigheter och arbetsmarknadens parter går ihop för att tillsammans följa upp kompetensbehov, matchar personer och utbildar för att möta behoven.

Bilindustrin, elektronikbranschen och flygsektorn var först ute med att ingå i en sådan europeisk pakt – alla tre är sektorer som ropar efter spetskompetens.

EU tänker för sin del bidra med satsningar på t ex ett EU-nav som kartlägger den senaste efterfrågan av kompetens. Navet är tänkt att utnyttja Big Data – att dammsuga platsannonser och frågor till arbetsförmedlingar vilka matas in i ena änden för att en korrekt bild av efterfrågan ska komma ut i andra.

Ett annat initiativ blir att inrätta ett ömsesidigt erkännande av ”mikro-meriter” (sånt som inte syns i ett universitetsdiplom).

EU saknar beslutandekompetens för utbildningsfrågor vilka är nationell behörighet. Eventuella EU-insatser som görs får därför bara vara stödjande eller samordnande av medlemsländers arbete på området.

Det nya förslaget

EU-kommissionen föreslog i december 2021 ministerrådet att anta en rekommendation till medlemsländerna om att införa individuella lärandekonton för alla yrkesverksamma medborgare.

Uppmaningen blir att medlemsländerna ska bevilja alla yrkesverksamma ett eget konto vilket följer dem under ett helt yrkesliv. Kontot ska fyllas på årligen med ett bestämt belopp eller antal timmar. Individen ska ha rätt att använda kontot till att finansiera det lärande som hen själv önskar. Konto-innehavare ska också ges tillgång till yrkesrådgivning och orientering om utbildningar.
Initiativet är en del av en bredare utbildningsstrategi, kallad European Skills Agenda.

Sveriges inställning

Den svenska regeringen har inte följt upp förslaget om individuella lärandekonton. Men regeringen har startat ett annat initiativ som att stötta digital kompetens bland yrkesverksamma vilket svenska regeringen anser behöver stärkas i EU-länderna.

Formalia kring beslutet

EU-kommissionens förslag lades fram i december 2021 och antogs av ministerrådet den 31 maj 2022.

Förslaget baseras på artikel 149 och 292 i EUs fördrag vilket innebär normalt beslutsförfarande i rådet och parlamentet samt att Ecosoc och regionkommittén ska höras. Artiklarna tillämpas för rekommendationer  eftersom utbildning är ett område där EU inte har beslutandekompetens.

Vad händer nu?

Medlemsländerna förväntas införa dessa konton nationellt, på det sätt som passar nationella förutsättningar bäst.
Försök har gjorts i Frankrike och Nederländerna.

Fler frågor

Läs mer…

Har rymden plats för alla?

President Trump överraskade alla när han i juni 2018 meddelade att nu skulle USA skaffa sig en ny militär gren, en ”Space Force.”
EU planerar också en rymdstyrka men den är framförallt tänkt för civila ändamål, inte militära.

Ansiktsigenkänd i folkmassa

Ska polisen få använda ansiktsigenkänning för att identifiera oss i en folkmassa? ”I princip nej, men…” lyder EUs förslag till hur artificiell intelligens ska regleras.

Direktiv för din frukost

Om frukt i marmelad och socker i apelsinjuicen borde det vara enkelt att enas. Men det visar sig lätt bli en blandad kompott.