På försommaren 2022 kom EU-kommissionen med ett länge väntat förslag om att minska användningen av kemiska växtskyddsmedel. Bevisen är tydliga för att dessa drabbar människors hälsa, allra mest för de lantbrukare som sprider dem. Dessutom drabbas jordbruket när pollinerare som bin, insekter och fjärilar försvinner på grund av kemikalier.
Förslaget var tufft – en halvering redan till år 2030 och noll kemikalier i känsliga områden.
Att halvera växtgifterna så snabbt lär minska den europeiska livsmedelsproduktionen vilket inte verkade så farligt när förslaget lades våren 2022. Sedan dess har matpriserna stigit rejält med kriget i Ukraina och bristen på gödsel samtidigt som konsumenterna också kämpar med dyra elräkningar.
EU-kommissionen har försvarat sitt förslag. Man tror att mycket vinns på att lantbrukare bedriver en växtskyddsmodell där man först måste pröva alternativ innan växtgifter används. Det finns t ex teknik för att fastslå var och när bekämpningsmedel är nödvändiga, vilket kan få ned den totala användningen med en fjärdedel. Pengar att ersätta lantbrukarna för detta finns i EU-budgeten.
Efter ett halvårs diskussioner hade dock EU-regeringarna hunnit samla sig till kritik mot flera delar. Förslaget att känsliga zoner (parker, lekplatser) skulle ha noll växtskyddsmedel borde ersättas med att bara de allra farligaste växtgifterna förbjuds.
Krav på att alla lantbrukare tillämpar växtskyddsmodellen IPM borde omvandlas till en rekommendation. Hur mycket växtskyddsmedel som används i varje land måste i högre grad bedömas efter varje lands särskilda förutsättningar.
Och EU borde skapa en ny fond med pengar till lantbrukare för att kompensera om kemikalier togs bort.
Under tiden hade Europaparlamentets rapportör Sarah Wiener (tysk, De Gröna) blivit klar med sin version av förslaget. Hon vill öka till 80 procents minskning men då börja med de allra mest farliga medlen. Giftfria kantzoner måste bli större än föreslagna 3 meter, lämpligen 10-15 meter.
Även hon såg behov av en ny fond och ansåg att pengarna kunde samlas in genom en skatt på bekämpningsmedel. Också internt i parlamentet väcker dock ämnet konflikt och kritik kom raskt från kolleger i jordbruksutskottet som fruktar för livsmedelspriserna.
Utanför EUs förhandlingssalar pågår debatten om förslaget minst lika het där miljöorganisationer anser att förslaget är för tamt, kemiindustrin att det är orimligt tufft.
Även USA har gett sig in i diskussionen för att varna att EU kommer att förorsaka världssvält om man inte sansar sig.
Illustration över vilka länder som har minskat användningen av bekämpningsmedel:
Källa: https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=File:Pesticides_sales_2020data-final.jpeg
