Har vi råd med giftfria åkrar?

Ett gräl bubblar i Europa om giftiga växtskyddsmedel. Det starkaste motargumentet är att maten kan bli ännu dyrare för européerna.

På försommaren 2022 kom EU-kommissionen med ett länge väntat förslag om att minska användningen av kemiska växtskyddsmedel. Bevisen är tydliga för att dessa drabbar människors hälsa, allra mest för de lantbrukare som sprider dem. Dessutom drabbas jordbruket när pollinerare som bin, insekter och fjärilar försvinner på grund av kemikalier.
Förslaget var tufft – en halvering redan till år 2030 och noll kemikalier i känsliga områden.

Att halvera växtgifterna så snabbt lär minska den europeiska livsmedelsproduktionen vilket inte verkade så farligt när förslaget lades våren 2022. Sedan dess har matpriserna stigit rejält med kriget i Ukraina och bristen på gödsel samtidigt som konsumenterna också kämpar med dyra elräkningar.

EU-kommissionen har försvarat sitt förslag. Man tror att mycket vinns på att lantbrukare bedriver en växtskyddsmodell där man först måste pröva alternativ innan växtgifter används. Det finns t ex teknik för att fastslå var och när bekämpningsmedel är nödvändiga, vilket kan få ned den totala användningen med en fjärdedel. Pengar att ersätta lantbrukarna för detta finns i EU-budgeten.

Efter ett halvårs diskussioner hade dock EU-regeringarna hunnit samla sig till kritik mot flera delar. Förslaget att känsliga zoner (parker, lekplatser) skulle ha noll växtskyddsmedel borde ersättas med att bara de allra farligaste växtgifterna förbjuds.

Krav på att alla lantbrukare tillämpar växtskyddsmodellen IPM borde omvandlas till en rekommendation. Hur mycket växtskyddsmedel som används i varje land måste i högre grad bedömas efter varje lands särskilda förutsättningar.
Och EU borde skapa en ny fond med pengar till lantbrukare för att kompensera om kemikalier togs bort.

Under tiden hade Europaparlamentets rapportör Sarah Wiener (tysk, De Gröna) blivit klar med sin version av förslaget. Hon vill öka till 80 procents minskning men då börja med de allra mest farliga medlen. Giftfria kantzoner måste bli större än föreslagna 3 meter, lämpligen 10-15 meter.

Även hon såg behov av en ny fond och ansåg att pengarna kunde samlas in genom en skatt på bekämpningsmedel. Också internt i parlamentet väcker dock ämnet konflikt och kritik kom raskt från kolleger i jordbruksutskottet som fruktar för livsmedelspriserna.

Utanför EUs förhandlingssalar pågår debatten om förslaget minst lika het där miljöorganisationer anser att förslaget är för tamt, kemiindustrin att det är orimligt tufft.

Även USA har gett sig in i diskussionen för att varna att EU kommer att förorsaka världssvält om man inte sansar sig.

Illustration över vilka länder som har minskat användningen av bekämpningsmedel: 

Källa: https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=File:Pesticides_sales_2020data-final.jpeg

Det nya förslaget

Förslaget är att införa ett bindande mål om en halvering av kemiska växtskyddsmedel till år 2030.

Alla lantbrukare måste tillämpa integrerat växtskydd (IPM) där man prövar alternativ till kemikalier. Biologiskt kan det innebära växelbruk, att välja en mer motståndskraftig planta, att utrota en skadlig växt mekaniskt eller med insekter. Med IT-teknik kan man tillämpa precisionsjordbruk för att minska användningen av kemikalier.

I känsliga zoner (i tätorter) ska alla växtskyddsmedel förbjudas med en kantzon på minst 3 meter.

EUs jordbruksbudget får användas till att kompensera jordbrukare.

Krav på dokumentation samt skärpt avfallshantering ingår.

Sveriges inställning

Regeringen Andersson förklarade sig positiv till målet och förslagen i stort. I Sverige används relativt mindre kemikaliska växtskyddsmedel än i övriga Europa och regeringen ville att det skulle leda till en mindre press på resultat för svensk del. På några punkter ansåg man att kommissionens förslag var onödigt detaljerat.

Oppositionen i riksdagen var tvärtom kritisk, framförallt till bindande mål som kunde minska svensk livsmedelsproduktion och framhöll att Sverige redan är mycket duktigt.

Formalia kring beslutet

Kommissionen föreslår att detta blir en förordning vilket innebär att beslutet börjar gälla direkt i alla medlemsländer utan att göras om till t ex svensk lag först.

Man baserar förslaget på reglerna för miljö, artikel 192 punkt 1 i EUs fördrag vilket innebär att beslutet dels ska tas med kvalificerad majoritet i rådet, dels med enkel majoritet i Europaparlamentet.

Regionkommittén och EUs ekonomiska och sociala utskott ska höras.

Vad händer nu?

EU-kommissionen uppmanades av EU-regeringarna i december 2022 att göra om sin konsekvensanalys för att kunna rapportera mer i detalj om hur minskade växtgifter kan påverka livsmedelsproduktionen och livsmedelspriserna.
Medan det arbetet pågår fortsätter förhandlingarna separat i rådet och i parlamentet.

Flera östeuropeiska länder samt Spanien och Italien är kritiska till förslaget medan Frankrike, Tyskland och Nederländerna vill se snabba resultat.

Det svenska EU-ordförandeskapet har åtagit sig att driva förhandlingarna framåt våren 2023.

Fler frågor

LRF, Lantbrukarnas Riksförbund, presskontakter
Naturskyddsföreningen, pressrum
Landsbygdsminister Peter Kullgrens presskontakt Sabina Jansson
Europaparlamentets rapportör Sarah Wiener (EPP)
EU-kommissionens talesperson i hälsofrågor, Stefan de Keersmaecker

Läs mer…

Corona och miljardregnet över EU

Coronapandemin har slagit hårt mot Europas ekonomi och många miljarder har letats fram för att lindra smällen. Med pengarna väcks också frågor om makt och om EU nu är på väg att vinna mer.

EU som artisternas beskyddare

Pengar, politiskt skydd och enklare lagar behövs för artister och konstnärer – ge dem helst en särskild ”europeisk status,” förklarar Europaparlamentet.

Svenska modellen kan kramas till döds

Finanskrisen mellan 2010 och 2017 tog hårt på framför allt de sydeuropeiska länderna i EU. Löntagare, pensionärer och offentliganställda fick bära den tyngsta bördan. Land efter land skar ner på sina utgifter – alltså på pensioner, lärarlöner, A-kassa, osv.

Flyga mindre eller flyga med klimatbränsle?

EUs klimatarbete skjuter in sig på varje del av samhällsekonomin men hittills har flyget och fartygen klarat sig väldigt lindrigt undan det slags tunga klimatbördor som annat näringsliv ålagts.

Rätten att få reparerat – för jordklotets skull

Att den amerikanska tidskriften och mode-ikonen Vogue uppmärksammar småländska skogsägare är ovanligt. Men smarta klimatlösningar intresserar många och Södra Skogsägarna har just en sådan: En process för att återvinna textilier så att de kan bli modeplagg på nytt.