Har vi råd med giftfria åkrar?

Ett gräl bubblar i Europa om giftiga växtskyddsmedel. Det starkaste motargumentet är att maten kan bli ännu dyrare.

På försommaren 2022 kom EU-kommissionen med ett länge väntat förslag om att minska användningen av kemiska växtskyddsmedel. Bevisen är tydliga för att dessa drabbar människors hälsa, allra mest för de lantbrukare som sprider dem. Dessutom drabbas jordbruket när pollinerare som bin, insekter och fjärilar försvinner på grund av kemikalier.
Förslaget var tufft – en halvering redan till år 2030 och noll kemikalier i känsliga områden.

Att halvera växtgifterna så snabbt riskerar dock den europeiska livsmedelsproduktionen. Det verkade inte så allvarligt när förslaget lades våren 2022. Sedan dess har matpriserna stigit rejält på grund av kriget i Ukraina och  en prischock gödsel samtidigt som konsumenterna också kämpat med höga elräkningar.

EU-kommissionen försvarar sitt förslag. Man tror att mycket kan vinnas på att lantbrukare bedriver en växtskyddsmodell där man först måste pröva alternativ innan växtgifter används. Det finns ny teknik för att fastslå var och när bekämpningsmedel är nödvändiga, vilket kan minska den totala användningen med en fjärdedel. Pengar att ersätta lantbrukarna för detta finns i EU-budgeten.

Efter ett halvårs diskussioner hade dock EU-regeringarna hunnit samla sig till skarp kritik mot flera delar. Förslaget att känsliga zoner (parker, lekplatser) skulle ha noll växtskyddsmedel borde ersättas med att bara de allra farligaste växtgifterna förbjuds.

Kravet på att alla lantbrukare tillämpar växtskyddsmodellen IPM borde omvandlas till en rekommendation. Hur mycket växtskyddsmedel som används i varje land måste i högre grad bedömas efter varje lands särskilda förutsättningar.
Och EU borde skapa en ny fond för kompensation till lantbrukare om kemikalier togs bort.

Under tiden hade Europaparlamentets rapportör Sarah Wiener (tysk, De Gröna) blivit klar med sin version av förslaget. Hon vill minska växtskyddsmedlen ännu mycket mer – med  80 procent – men då börja med de allra mest farliga medlen. Giftfria kantzoner måste bli större än föreslagna 3 meter, lämpligen 10-15 meter.

Även hon såg behov av en ny fond och ansåg att pengarna kunde komma från en skatt på bekämpningsmedel. Också internt i parlamentet väcker dock ämnet konflikt och kritik kom raskt från kolleger i jordbruksutskottet som fruktar för livsmedelspriserna.

Utanför EUs förhandlingssalar pågår debatten om förslaget minst lika het där miljöorganisationer anser att förslaget är för tamt, kemiindustrin att det är orimligt tufft.

Även USA har gett sig in i diskussionen med en varning att EU kommer att förorsaka världssvält om man inte sansar sig.

Illustration över vilka länder som har minskat användningen av bekämpningsmedel: 

Källa: https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=File:Pesticides_sales_2020data-final.jpeg

Det nya förslaget

Förslaget är att införa ett bindande mål om en halvering av kemiska växtskyddsmedel till år 2030.

Alla lantbrukare måste tillämpa integrerat växtskydd (IPM) där man prövar alternativ till kemikalier. Biologiskt kan det innebära växelbruk, att välja en mer motståndskraftig planta, att utrota en skadlig växt mekaniskt eller med insekter. Med IT-teknik kan man tillämpa precisionsjordbruk för att minska användningen av kemikalier.

I känsliga zoner (i tätorter) ska alla växtskyddsmedel förbjudas med en kantzon på minst 3 meter.

EUs jordbruksbudget får användas till att kompensera jordbrukare.

Krav på dokumentation samt skärpt avfallshantering ingår.

Sveriges inställning

Regeringen Andersson förklarade sig positiv till målet och förslagen i stort. I Sverige används relativt mindre kemikaliska växtskyddsmedel än i övriga Europa och regeringen ville att det skulle leda till en mindre press på resultat för svensk del. På några punkter ansåg man att kommissionens förslag var onödigt detaljerat.

Oppositionen i riksdagen var tvärtom kritisk, framförallt till bindande mål som kunde minska svensk livsmedelsproduktion och framhöll att Sverige redan är mycket duktigt.

Formalia kring beslutet

Kommissionen föreslår att detta blir en förordning vilket innebär att beslutet börjar gälla direkt i alla medlemsländer utan att göras om till t ex svensk lag först.

Man baserar förslaget på reglerna för miljö, artikel 192 punkt 1 i EUs fördrag vilket innebär att beslutet dels ska tas med kvalificerad majoritet i rådet, dels med enkel majoritet i Europaparlamentet.

Regionkommittén och EUs ekonomiska och sociala utskott ska höras.

Vad händer nu?

EU-kommissionen uppmanades av EU-regeringarna i december 2022 att göra om sin konsekvensanalys för att återrapportera mer i detalj hur minskade växtgifter kan påverka livsmedelsproduktionen och livsmedelspriserna.

Fler frågor

LRF, Lantbrukarnas Riksförbund, presskontakter
Naturskyddsföreningen, pressrum
Landsbygdsminister Peter Kullgrens presskontakt Sabina Jansson
Europaparlamentets rapportör Sarah Wiener (EPP)
EU-kommissionens talespersoner (hälsa)

Läs mer…

Livslångt lärande på riktigt

Tänk att få åka på kurs varje år i ett ämne man väljer själv – med bibehållen lön. Eller att spara ihop sina veckor för att satsa på den där trädgårdsmästarutbildningen man drömt om istället för att hänga kvar som revisor. Just så ser EUs vision ut.

Svartarbete stryps åt

Utnyttjandet av arbetare i jordbruket, trädgårdsnäringen och i svensk skogsindustri, kan ibland likna slaveri. Jordbruket är en sektor med stora säsongsvisa behov av lågutbildad arbetskraft. Det är ett scenario som gjort för att utnyttja utsatta människor, allra oftast dem utan arbets- eller uppehållstillstånd. Läs mer i vår senaste artikel om hur EU ställer sig till det.

Gonatt för fossilbilen

Efter 2035 får bilar på fossilbränsle inte säljas i EU. Biltillverkarna är redo och kanske rentav snabbare än lagstiftarna den här gången.

Svenska modellen kan kramas till döds

Finanskrisen mellan 2010 och 2017 tog hårt på framför allt de sydeuropeiska länderna i EU. Löntagare, pensionärer och offentliganställda fick bära den tyngsta bördan. Land efter land skar ner på sina utgifter – alltså på pensioner, lärarlöner, A-kassa, osv.

Jorden vi ärvde – marken den gröna

Föreställ er att EU skulle reglera var vi bygger bostadsområden eller vägar… Detta är faktiskt nästa klimatinsats som EU-kommissionen förväntar sig av oss – att skydda orörd mark för klimatet och ekosystemens skull.