Stötta lokale bonden och lindra klimatsamvetet

Flygskammen har gjort det möjligt att sälja klimatkompensation till passagerare med dåligt samvete. Nästa bud kan bli att köpa kol-inlagring från närmaste bonde för att minska sitt fotavtryck.

Även jordbrukarna måste lägga manken till i klimatkampen och då kommer det inte att räcka med att minska konstgödslet. Jorden är en av naturens bästa lagrare av kol men varje gång en bonde plöjer, river det upp jordlagret och släpper ut koldioxid. Nu håller nya metoder på att prövas ut för hur jordbrukare kan maximera lagrande av kol utan att därför sluta odla.

Trots att kolinlagring är relativt obekant finns redan pågående projekt i flera europeiska länder, även i Sverige. Svensk Kolinlagring heter det svenska projektet där fyra storföretag tillsammans med Svenska Lantbruksuniversitetet under försöksåret 2020 stöttat 14 lantbruk över hela landet utom Norrland, att öka kolet i marken.

Det handlar exempelvis om att inte bearbeta marken mer än nödvändigt, att hålla marken bevuxen så stor del av året som möjligt och att underhålla ett sunt mark-ekosystem.

Man kan då odla mellangrödor i perioderna mellan huvudgrödorna. Man kan inrikta sig på att välja arter som lämnar en stor biomassa på fältet eller som har ett stort och djupt rotsystem för rötter som omvandlas till kol om de får ligga orörda. Man kan bryta in med ettårig vallodling på marken eller gå in för digitalt precisionsjordbruk (använda data för att så, skörda, vattna och gödsla mer precist och därför mindre).

Kolinlagring har noggrant utretts av EU-kommissionen som sätter stora förhoppningar till nya klimatvänliga sätt att odla för att minska utsläppen. I ett så kallat ”meddelande” diskuteras hur EU kan stödja lantbrukare finansiellt så att höga startkostnader inte ska hindra en jordbrukare att pröva.

I en första fas kan statliga eller EU-stöd vara nödvändiga för att lantbrukaren ska ha råd att ställa om. Men för nästa fas finns tanken på att skapa kolkrediter som lantbrukarna kan sälja som klimatkompensation. Köpare skulle till exempel kunna vara större företag inom livsmedelsindustrin, som behöver minska sitt CO2-avtryck. Eller varför inte privatpersoner som handlar på ”bondens marknad” eller vid gårdsförsäljning?

I näringslivet finns en stor efterfrågan på alla slag av ”gröna” initiativ, inte minst kolkrediter. I USA har till exempel datorjätten Microsoft i år köpt 200 000 kolkrediter från jordbruket. Egentligen hade bolaget planerat att köpa totalt 5 miljoner kolkrediter. Problemen visade sig dock snabbt, det var svårt att dokumentera klimatnyttan i jordbrukarnas åtgärder. Bolaget avvaktar med nya inköp tills vidare. Där kan emellertid EU göra en insats för europeiska kolkrediter, anser EU-kommissionen, genom att utveckla bra metoder för att utvärdera klimatnytta. Ett EU-förslag utlovas till slutet av år 2022.

EU:s jordbrukspolitik har blivit mer och mer nationaliserad på det senaste decenniet. För huvudparten av denna budgetperiod (år 2023-2027) överlåts för första gången åt medlemsländerna att själva fördela det europeiska jordbruksstödet. Först måste dock varje EU-land lämna in en strategisk plan där man visar hur pengarna ska användas. Bland de många villkor som EU-länderna måste leva upp till är att 25 procent av stödet ska gå till ”eko-insatser” och för landsbygdsstödet gäller 35 procent.

I förslaget till svensk strategi finns kompensation för flera metoder till ökad kolinlagring. Men inte alla lantbrukare kommer kunna söka de bidragen. Regeringen har begränsat bidraget till jordbruk i områden med hög nitratkänslighet. Kanske innehåller EU-förslaget andra chansen för övriga svenska lantbrukare.

Det nya förslaget

EU-kommissionen la i november 2022 ett förslag på hur en frivillig certifiering av kol-jordbrukande kan se ut.
Det sätter upp krav för lantbrukaren så att ”köparen” är säker på att få valuta för pengarna. Hanteringen (upptag och infångning) ska skötas enligt godkända metoder, kolinlagringen ska vara långvarig för att räknas och den får inte skada miljö eller biologisk mångfald.
En nationell myndighet ska utses som kontrollerar hanteringen.

Sveriges inställning

Regeringen är positiv till förslaget men försiktig inför risken att det på något sätt kan störa skogsindustrin. Man planerar motsätta sig att några tekniska inslag delegeras till EU-kommissionen att besluta.

Formalia kring beslutet

Förslaget vilar på artikel 192 i fördraget, miljöskydd vilket innebär att det följer den vanliga proceduren där rådet ska ta sitt beslut med två tredjedels majoritet och Europaparlamentet  sitt beslut med majoritet.
EUs regionkommitté liksom EUs ekonomiska och sociala kommitté ska konsulteras.
Det är en förordning vilket betyder att det inte ska omsättas i nationell lag utan träder i kraft så som den färdigförhandlade texten blir.

Vad händer nu?

Förslaget har gått till de två lagstiftarna, rådet och Europaparlamentet som var för sig förhandlar fram sin version. Därefter möts de för att enas om ett slutligt beslut.
Det gick samtidigt till riksdagen och EU-nämnden.

Fler frågor

Läs mer…

Har någon sett min laddare?

EU har tröttnat på att vänta på tillverkarna – nu tänker man kräva en laddare som funkar till alla mobiltelefoner, surfplattor och hörlurar. Detta förväntas vara till godo både miljön och människors sinnesro.

Svenska modellen kan kramas till döds

Finanskrisen mellan 2010 och 2017 tog hårt på framför allt de sydeuropeiska länderna i EU. Löntagare, pensionärer och offentliganställda fick bära den tyngsta bördan. Land efter land skar ner på sina utgifter – alltså på pensioner, lärarlöner, A-kassa, osv.

Sommartiden inte förbi

”För sista gången!,” lovade en kvällstidningsrubrik i slutet av oktober 2020 medan en annan höll sig till ”Kanske för sista gången”.
Men något EU-beslut om att ge upp sommartiden finns inte. Bara ett förslag som ligger i en byrålåda.

Ingen rättsstat – inga EU-pengar

Efterskalvet av coronapandemin skakar om Europas ekonomi och många, många miljarder har letats fram för att lindra smällen. Med de stora summorna väcks också frågor om makt och om EU nu är på väg att vinna mer.