Stötta lokale bonden och lindra klimatsamvetet

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email

Flygskammen har gjort det möjligt att sälja klimatkompensation till passagerare med dåligt samvete. Nästa bud kan bli att köpa kol-inlagring från närmaste bonde för att minska sitt fotavtryck.

Även jordbrukarna måste lägga manken till i klimatkampen och då kommer det inte att räcka med att minska konstgödslet. Jorden är en av naturens bästa lagrare av kol men varje gång en bonde plöjer, river det upp jordlagret och släpper ut koldioxid. Nu håller nya metoder på att prövas ut för hur jordbrukare kan maximera lagrande av kol utan att därför sluta odla.

Trots att kolinlagring är relativt obekant finns redan pågående projekt i flera europeiska länder, även i Sverige. Svensk Kolinlagring heter det svenska projektet där fyra storföretag tillsammans med Svenska Lantbruksuniversitetet under försöksåret 2020 stöttat 14 lantbruk över hela landet utom Norrland, att öka kolet i marken.

Det handlar exempelvis om att inte bearbeta marken mer än nödvändigt, att hålla marken bevuxen så stor del av året som möjligt och att underhålla ett sunt mark-ekosystem.

Man kan då odla mellangrödor i perioderna mellan huvudgrödorna. Man kan inrikta sig på att välja arter som lämnar en stor biomassa på fältet eller som har ett stort och djupt rotsystem för rötter som omvandlas till kol om de får ligga orörda. Man kan bryta in med ettårig vallodling på marken eller gå in för digitalt precisionsjordbruk (använda data för att så, skörda, vattna och gödsla mer precist och därför mindre).

Kolinlagring har noggrant utretts av EU-kommissionen som sätter stora förhoppningar till nya klimatvänliga sätt att odla för att minska utsläppen. I ett så kallat ”meddelande” diskuteras hur EU kan stödja lantbrukare finansiellt så att höga startkostnader inte ska hindra en jordbrukare att pröva.

I en första fas kan statliga eller EU-stöd vara nödvändiga för att lantbrukaren ska ha råd att ställa om. Men för nästa fas finns tanken på att skapa kolkrediter som lantbrukarna kan sälja som klimatkompensation. Köpare skulle till exempel kunna vara större företag inom livsmedelsindustrin, som behöver minska sitt CO2-avtryck. Eller varför inte privatpersoner som handlar på ”bondens marknad” eller vid gårdsförsäljning?

I näringslivet finns en stor efterfrågan på alla slag av ”gröna” initiativ, inte minst kolkrediter. I USA har till exempel datorjätten Microsoft i år köpt 200 000 kolkrediter från jordbruket. Egentligen hade bolaget planerat att köpa totalt 5 miljoner kolkrediter. Problemen visade sig dock snabbt, det var svårt att dokumentera klimatnyttan i jordbrukarnas åtgärder. Bolaget avvaktar med nya inköp tills vidare. Där kan emellertid EU göra en insats för europeiska kolkrediter, anser EU-kommissionen, genom att utveckla bra metoder för att utvärdera klimatnytta. Ett EU-förslag utlovas till slutet av år 2022.

EU:s jordbrukspolitik har blivit mer och mer nationaliserad på det senaste decenniet. För huvudparten av denna budgetperiod (år 2023-2027) överlåts för första gången åt medlemsländerna att själva fördela det europeiska jordbruksstödet. Först måste dock varje EU-land lämna in en strategisk plan där man visar hur pengarna ska användas. Bland de många villkor som EU-länderna måste leva upp till är att 25 procent av stödet ska gå till ”eko-insatser” och för landsbygdsstödet gäller 35 procent.

I förslaget till svensk strategi finns kompensation för flera metoder till ökad kolinlagring. Men inte alla lantbrukare kommer kunna söka de bidragen. Regeringen har begränsat bidraget till jordbruk i områden med hög nitratkänslighet. Kanske innehåller EU-förslaget andra chansen för övriga svenska lantbrukare.

Det nya förslaget

Ett EU-förslag utlovas till slutet av år 2022.

Sveriges inställning

Sverige är av princip positivt till ett mer klimatvänligt jordbruk. Både Jordbruksverket och SLU är inblandade i forskning och pilotförsök för att undersöka hur man kan öka kolinlagring bäst i svenska jordar. Redan i pågående budgetperiod har regeringen styrt en del av EUs jordbruksstöd mot klimatåtgärder (ett EU-krav är att minst 25 procent av jordbruksstödet ska vikas till klimatinsatser).

Formalia kring beslutet

Innehållet i meddelandet utlöser enbart informella former av konsultationer och diskussioner. Men kol-inlagring kommer att bli en viktig del. Det ingår nämligen i en EU-lista över godkända ”eko-insatser.” Listan ska ligga till grund för det nya beslut som EUs ministerråd och Europaparlamentet enades om i december 2021 som säger att; Från år 2023 ska minst 25 procent av EUs jordbruksstöd gå till klimatinsatser. Vad gäller att utforma ett system för att sälja kolkrediter så har EU femton års praktisk erfarenhet. EU startade en utsläppshandel för industrin redan 2005.

Vad händer nu?

Om kol-inlagring har EU-kommissionen dels gjort en två-årig studie som faktaunderlag, dels ett ”meddelande.”

Kommissionsdokument som utgör ett ”meddelande” innehåller varken förslag eller bindande regler. Istället är det en tydlig fingervisning till hur EU-kommissionen tänker sig att gå vidare på området.

Vad som följer nu är en intensiv period av faktainsamling och en slags test hur alla inblandade parter att EU ska gå till väga kring kol-inlagring i jordbruket, bland annat hur klimatnyttan ska kunna mätas.  Därför fångas ”meddelanden” upp av såväl lobbyister som Europaparlamentet och nationella myndigheter som en första och viktig signal på vad som komma skall. Detta är en bra tidpunkt att kontakta EU-kommissionen för den som vill påverka.
Mot slutet av 2022 räknar EU-kommissionen med att ha ett färdigt förslag att lägga fram för lagstiftarna.

Fler frågor

Läs mer…

Rätten att få reparerat – för jordklotets skull

Att den amerikanska tidskriften och mode-ikonen Vogue uppmärksammar småländska skogsägare är ovanligt. Men smarta klimatlösningar intresserar många och Södra Skogsägarna har just en sådan: En process för att återvinna textilier så att de kan bli modeplagg på nytt.

Zelenskyj utmanade EU och vann

”Bevisa att ni är med oss. Bevisa att ni är européer och då kan livet vinna över döden och ljuset över mörkret. Slava Ukraini!”

EU-beslutet följde inte strikt den europeiska processen. Men ibland trumfar politiken reglerna.

Svenska modellen kan kramas till döds

Finanskrisen mellan 2010 och 2017 tog hårt på framför allt de sydeuropeiska länderna i EU. Löntagare, pensionärer och offentliganställda fick bära den tyngsta bördan. Land efter land skar ner på sina utgifter – alltså på pensioner, lärarlöner, A-kassa, osv.

Ansiktsigenkänd i folkmassa

Ska polisen få använda ansiktsigenkänning för att identifiera oss i en folkmassa? ”I princip nej, men…” lyder EUs förslag till hur artificiell intelligens ska regleras.