Även jordbrukarna måste lägga manken till i klimatkampen och då kommer det inte att räcka med att minska konstgödslet. Jorden är en av naturens bästa lagrare av kol men varje gång en bonde plöjer, river det upp jordlagret och släpper ut koldioxid. Nu håller nya metoder på att prövas ut för hur jordbrukare kan maximera lagrande av kol utan att därför sluta odla.
Trots att kolinlagring är relativt obekant finns redan pågående projekt i flera europeiska länder, även i Sverige. Svensk Kolinlagring heter det svenska projektet där fyra storföretag tillsammans med Svenska Lantbruksuniversitetet under försöksåret 2020 stöttat 14 lantbruk över hela landet utom Norrland, att öka kolet i marken.
Det handlar exempelvis om att inte bearbeta marken mer än nödvändigt, att hålla marken bevuxen så stor del av året som möjligt och att underhålla ett sunt mark-ekosystem. Kolinlagring har noggrant utretts av EU-kommissionen som sätter stora förhoppningar till nya klimatvänliga sätt att odla för att minska utsläppen.
För nästa fas finns ett förslag att skapa kolkrediter som lantbrukarna kan sälja.
Köpare skulle till exempel kunna vara större företag inom livsmedelsindustrin som behöver minska sitt CO2-avtryck. Eller varför inte privatpersoner som handlar på ”bondens marknad” eller vid gårdsförsäljning?
I näringslivet finns en stor efterfrågan på alla slag av ”gröna” initiativ, inte minst kolkrediter. I USA köpte till exempel datorjätten Microsoft 200 000 kolkrediter från jordbruket år 2020. Egentligen hade bolaget planerat att köpa totalt 5 miljoner kolkrediter. Problemen visade sig dock snabbt, det var svårt att känna sig trygg med klimatnyttan i jordbrukarnas åtgärder.
Där kan EU göra en insats för pålitliga kolkrediter, anser EU-kommissionen, genom att utveckla bra metoder för att utvärdera klimatnyttan.
EU:s jordbrukspolitik har blivit mer och mer nationaliserad på det senaste decenniet. För huvudparten av denna budgetperiod (år 2023-2027) överlåts för första gången åt medlemsländerna att själva fördela det europeiska jordbruksstödet. Först måste dock varje EU-land lämna in en strategisk plan där man visar hur pengarna ska användas. Bland de många villkor som EU-länderna måste leva upp till är att 25 procent av stödet ska gå till ”eko-insatser” och för landsbygdsstödet gäller 35 procent.
I förslaget till svensk strategi finns kompensation för flera metoder till ökad kolinlagring. Men inte alla lantbrukare kommer kunna söka de bidragen. Regeringen har begränsat bidraget till jordbruk i områden med hög nitratkänslighet. Kanske innehåller EU-förslaget andra chansen för övriga svenska lantbrukare.
