Sök
Stäng denna sökruta.

Stötta lokale bonden, lindra klimatsamvetet

Flygskammen har gjort det möjligt att sälja klimatkompensation till passagerare med dåligt samvete. Nästa bud kan bli att köpa kol-inlagring från närmaste bonde.

Även jordbrukarna måste lägga manken till i klimatkampen och då kommer det inte att räcka med att minska konstgödslet. Jorden är en av naturens bästa lagrare av kol men varje gång en bonde plöjer, river det upp jordlagret och släpper ut koldioxid. Nu håller nya metoder på att prövas ut för hur jordbrukare kan maximera lagrande av kol utan att därför sluta odla.

Trots att kolinlagring är relativt obekant finns redan pågående projekt i flera europeiska länder, även i Sverige. Svensk Kolinlagring heter det svenska projektet där fyra storföretag tillsammans med Svenska Lantbruksuniversitetet under försöksåret 2020 stöttat 14 lantbruk över hela landet utom Norrland, att öka kolet i marken.

Det handlar exempelvis om att inte bearbeta marken mer än nödvändigt, att hålla marken bevuxen så stor del av året som möjligt och att underhålla ett sunt mark-ekosystem. Kolinlagring har noggrant utretts av EU-kommissionen som sätter stora förhoppningar till nya klimatvänliga sätt att odla för att minska utsläppen.

För nästa fas finns ett förslag att skapa kolkrediter som lantbrukarna kan sälja.
Köpare skulle till exempel kunna vara större företag inom livsmedelsindustrin som behöver minska sitt CO2-avtryck. Eller varför inte privatpersoner som handlar på ”bondens marknad” eller vid gårdsförsäljning?

I näringslivet finns en stor efterfrågan på alla slag av ”gröna” initiativ, inte minst kolkrediter. I USA köpte till exempel datorjätten Microsoft 200 000 kolkrediter från jordbruket år 2020. Egentligen hade bolaget planerat att köpa totalt 5 miljoner kolkrediter. Problemen visade sig dock snabbt, det var svårt att känna sig trygg med klimatnyttan i jordbrukarnas åtgärder.
Där kan EU göra en insats för pålitliga kolkrediter, anser EU-kommissionen, genom att utveckla bra metoder för att utvärdera klimatnyttan.

EU:s jordbrukspolitik har blivit mer och mer nationaliserad på det senaste decenniet. För huvudparten av denna budgetperiod (år 2023-2027) överlåts för första gången åt medlemsländerna att själva fördela det europeiska jordbruksstödet. Först måste dock varje EU-land lämna in en strategisk plan där man visar hur pengarna ska användas. Bland de många villkor som EU-länderna måste leva upp till är att 25 procent av stödet ska gå till ”eko-insatser” och för landsbygdsstödet gäller 35 procent.

I förslaget till svensk strategi finns kompensation för flera metoder till ökad kolinlagring. Men inte alla lantbrukare kommer kunna söka de bidragen. Regeringen har begränsat bidraget till jordbruk i områden med hög nitratkänslighet. Kanske innehåller EU-förslaget andra chansen för övriga svenska lantbrukare.

Det nya förslaget

EU-kommissionen la i november 2022 ett förslag på hur en frivillig certifiering av kol-jordbrukande kan se ut.
Det formulerar krav som måst uppfyllas för att kolinlagring ska anses godkänd så att ”köparen” är säker på att få valuta för pengarna.
Hanteringen (upptag och infångning) ska då skötas enligt godkända metoder, kolinlagringen ska vara långvarig för att räknas och den får inte skada miljö eller biologisk mångfald.
En nationell myndighet ska utses som kontrollerar hanteringen.

Sveriges inställning

Regeringen är positiv till förslaget men försiktig inför risken att det på något sätt kan störa skogsindustrin. Man planerar motsätta sig att några tekniska inslag delegeras till EU-kommissionen att besluta.

Formalia kring beslutet

Förslaget vilar på artikel 192 i fördraget, miljöskydd vilket innebär den vanliga proceduren där rådet tar sitt beslut med två tredjedels majoritet och Europaparlamentet  sitt beslut med enkel majoritet.
EUs regionkommitté liksom EUs ekonomiska och sociala kommitté ska konsulteras.
Det är en förordning vilket betyder att det inte ska omsättas i nationell lag utan träder i kraft så som den färdigförhandlade texten blir.

Vad händer nu?

Förslaget har gått till de två lagstiftarna, rådet och Europaparlamentet som var för sig förhandlar fram sin version. Därefter möts de för att enas om ett slutligt beslut.
Det gick samtidigt till riksdagen och EU-nämnden.

Fler frågor

Läs mer…

EU ser snett på smugglade hundvalpar

Strykrädda valpar som hukar i en trång bur – vi har sett bilderna i upprörande reportage. Nu vill Europaparlamentet att svaret på den otäcka handeln ska bli en registrering av alla hundar och katter i EU.

När EU skulle köpa ammunition

Det var lätt för EU-ledarna i våras att lova Ukraina 1 miljon artillerigranater. Det verkar betydligt svårare att faktiskt leverera. 

En europeisk åklagare för att skydda EU-kassan

Att lura EU-kassan på pengar låter sig göras lite lättare om man opererar i flera länder samtidigt. EU har skaffat sig en särskild åklagare för att stoppa bedrägerier på 50 miljarder euro om året.

Har rymden plats för alla?

President Trump överraskade alla när han i juni 2018 meddelade att nu skulle USA skaffa sig en ny militär gren, en ”Space Force.”
EU planerar också en rymdstyrka men den är framförallt tänkt för civila ändamål, inte militära.