När man jagar monster på nätet

Ett EU-förslag för att jaga pedofiler på nätet har hamnat i hetluften, misstänkt för att öppna en dörr till att spionera fritt på oss alla.

EU-kommissionären för polisfrågor, Ylva Johansson, vill se tuffa åtgärder mot sexuella övergrepp mot barn på internet. Det slags brott tycks bara växa i antal och när Europol ledde ett tillslag i Tyskland mot en sådan liga nyligen, fann man att den hade 400 000 medlemmar.

Barnsexbrott lever för evigt på nätet där bilder och filmer säljs och sprids i det oändliga. Idag söker flera plattformar och appar frivilligt efter sexbrott mot barn bland deras tjänster och rapporterar dessa till myndigheterna. Men EU-kommissionen vill gå längre. I ett lagförslag tänker man tvinga alla internetföretag i riskzonen att scanna, anmäla och ta bort materialet.

Kritiker anser dock att lagförslaget leder till en cyberjakt som går skrämmande långt. Att alla bilder, videos och meddelanden kan avläsas blir ett grovt intrång i människors privatliv.

Inte alla företag, svarar EU-kommissionären Johansson sina kritiker. Varje företag skulle visserligen behöva göra en riskbedömning av sina tjänster och lämna in den till en nationell myndighet men bara de företag där det finns det en reell risk för att tjänsterna utnyttjas till att sprida övergrepp på barn, ska åläggas att aktivt söka brottsligt material.

Här går sedan åsikterna isär om vad tekniken kan åstadkomma i sammanhanget. Ylva Johansson jämför granskningen med att använda magnet för att leta efter en nål i höstack. Magneten skulle inte se höet, bara nålen. Det stämmer bara vad gäller redan existerande bilder, anser till exempel TechCrunch. För andra kategorier som nyare bilder, där barn själva lurats att lägga ut egna bilder eller grooming av barn (text) räcker inte tekniken utan det krävs att människor går in och gör bedömningar av vad som har sagts eller synts i sociala media.

Europeiska dataskyddsstyrelsen liksom dataskyddsmyndigheten är också kritiska i sina remissvar. Förslaget har svagheter som kan riskera privatlivets skydd, hävdar bägge två i ett utlåtande. Särskilt bekymrad är man över risken för att kryptering som ett tryggt sätt att skydda innehåll, skulle undermineras genom att en bakväg in i meddelanden och bilder måste användas för att uppnå förslagets instruktioner.

Det nya förslaget

De nya reglerna för att motarbeta pedofili på internet, skulle ålägga företag som driver plattformar, appar och servrar att genomföra en riskbedömning om deras tjänster kan användas för det slags brott. Bedömningen ska överlämnas till en nationell myndighet som kan utfärda ett föreläggande till företaget om att söka genom meddelanden, bilder och videon som förekommer hos dem och ta ner illegalt material. Ett EU-center skulle upprättas som kan bistå medlemsländerna i detta arbete.

Sveriges inställning

Regeringen är positiv till förslaget och bedömer att det inte skulle strida mot svensk grundlag vad gäller yttrandefrihet eller tryckfrihet.

Formalia kring beslutet

Förslaget bygger på artikel 144 i fördraget om tillnärmande av lagstiftning vilket innebär den normala beslutsprocessen där rådet tar beslut med kvalificerad majoritet och Europaparlamentet med majoritet.
EUs ekonomiska och sociala kommitté ska konsulteras liksom EUs regionala kommitté.
Likaså ska både europeiska dataskyddsmyndigheten (EDPS) och dataskyddsstyrelsen (EDPB) konsulteras. Förslaget är en förordning som träder i kraft i alla EU-länder sex månader efter att slutgiltigt beslut har tagits.

Vad händer nu?

Förslaget sändes till de två lagstiftarna i maj 2022 för förhandlingar. I Europaparlamentets ansvariga utskott möttes förslaget av 1 900 ändringsförslag.
När rådet och parlamentet enats om sina versioner, ska de två mötas för att förhandla fram ett slutgiltigt beslut.

Fler frågor

Europaparlamentets rapportör, Javier Zarzalejos,
Skuggrapportör för socialistiska gruppen, Hélène Fritzon
Kommissionär Ylva Johanssons pressstalesperson, Anitta Hipper
Justitieminister Gunnar Strömmers presstalesperson, Caroline Opsahl

Läs mer…

Livslångt lärande på riktigt

Tänk att få åka på kurs varje år i ett ämne man väljer själv – med bibehållen lön. Eller att spara ihop sina veckor för att satsa på den där trädgårdsmästarutbildningen man drömt om istället för att hänga kvar som revisor. Just så ser EUs vision ut.

Har rymden plats för alla?

President Trump överraskade alla när han i juni 2018 meddelade att nu skulle USA skaffa sig en ny militär gren, en ”Space Force.”
EU planerar också en rymdstyrka men den är framförallt tänkt för civila ändamål, inte militära.

En europeisk åklagare för att skydda EU-kassan

Att lura EU-kassan på pengar låter sig göras lite lättare om man opererar i flera länder samtidigt. EU har skaffat sig en särskild åklagare för att stoppa bedrägerier på 50 miljarder euro om året.

Gonatt för fossilbilen

Efter 2035 får bilar på fossilbränsle inte säljas i EU. Biltillverkarna är redo och kanske rentav snabbare än lagstiftarna den här gången.

Svenska modellen kan kramas till döds

Finanskrisen mellan 2010 och 2017 tog hårt på framför allt de sydeuropeiska länderna i EU. Löntagare, pensionärer och offentliganställda fick bära den tyngsta bördan. Land efter land skar ner på sina utgifter – alltså på pensioner, lärarlöner, A-kassa, osv.

EU ger konsumenten nya vapen

I USA är ”class action” eller grupptalan ett känt och omskrivet fenomen, för att inte tala om föremål för spännande långfilmer. Det är alltså möjligheten