Har någon sett min laddare?

EU har tröttnat på att vänta på tillverkarna – nu tänker man kräva en laddare som funkar till alla mobiltelefoner, surfplattor och hörlurar. Detta förväntas vara till godo både miljön och människors sinnesro.

2009 fick någon på EU-kommissionen antagligen ett utbrott över sin försvunna laddare – igen! –för då väcktes idén om att det borde finnas en laddare som fungerar till alla mobiltelefoner. För att inte tala om surfplattor, spelkonsoler, stegräknare och all annan bärbar elektronik.

Ett starkt argument mot att varje producenter hade sin egen laddare, var mängden elektroniskt avfall som uppstod av detta. År 2009 fanns redan 500 miljoner mobiltelefoner i EU och de flesta såldes, vare sig kunden behövde det eller ej, med obligatorisk laddare.

Men industrin var inte road över att tvingas införa en enhets-laddare utan lobbyade emot förslaget. Istället ingick man en frivillig överenskommelse med EU-kommissionen. Fram till år 2011 skulle man ta fram en gemensam standard som fungerade för alla.

2013 skrev flera företag på ett nytt åtagande för det gamla var inte uppfyllt.

2014 undertecknade sektorn ett tredje åtagande, av samma skäl men nu var Europaparlamentet trött på att vänta. Via en uppdatering av radiodirektivet gav man EU-kommissionen delegerad makt att helt enkelt besluta om en standard för laddare. Industrin lyckades dock övertala kommissionen att istället göra ett nytt försök med en ny frivillig överenskommelse. Den skrevs under i mars 2018 och gick ut på att ta fram en gemensam standard till år 2021.

Det dämpade inte alls otåligheten bland EU-parlamentets ledamöter. I januari 2020 kallade de in ansvarig kommissionär, Marcos Sefcovic, för att förklara sig.
EU-kommissionen försvarade sig med att det ändå hänt en del under åren som gått. År 2009  fanns ett 30-tal olika tekniska standards för laddare, nu var det nere i tre huvudsakliga varianter. Kommissionären fick ändå lova att återkomma med lagförslag.

Industrin har alltså inte välkomnat idén med en gemensam standard. Framförallt har giganten på marknaden, amerikanska bolaget Apple som säljer Iphone, starkt motsatt sig att behöva gå med på idén. Apple är idag det bolag som anses ha mest att förlora på reformen eftersom man har en stor sidoförsäljning av sina speciella laddare.

Apples motargument är att all ny innovation riskerar att upphöra om lagstiftarna väljer ut en standard som blir krav för alla. Sedan 2009 har t ex mycket hänt tekniskt och vad som var vanligast standard den gången är nu helt utbytt.

DET NYA FÖRSLAGET

EU-kommissionen har inte lagt ett lagförslag ännu men har lovat göra det senast hösten 2020. Frågan handlar om laddare till så kallad mobil radioutrustning, dvs till mobiltelefoner, surfplattor, USB, kameror, osv.

Europaparlamentet kräver dock att EU-kommissionen agerar senast i juli 2020 genom att…

  • vidta åtgärder för att på bästa sätt säkerställa interoperabiliteten mellan olika trådlösa laddare och olika typer av mobila radioenheter,
  • överväga lagstiftning för att öka insamlingen av sladdar och laddare för materialåtervinning,
  • se till att konsumenterna inte längre tvingas betala för en ny laddare med varje ny enhet de köper.

Initiativet måste utformas så att det blir möjligt att följa upp den tekniska utvecklingen och inte låsa fast sig vid en teknik.

SVENSK INSTÄLLNING

Finns ingen ännu men regeringen har som generell policy att verka för ökad standardisering och fler gemensamma standards eftersom det bland annat underlättar handeln.

FORMALIA KRING BESLUTET

Parlamentets resolution från den 30 januari 2020 är inte tvingande men var en så stark uppmaning som det överhuvudtaget går att göra. Dels väcktes initiativet av sex av parlamentets sju partigrupper, dels röstades det igenom med överväldigade 582 ja-röster mot 40 nej-röster i plenum.

Däremot var beslutet från 2014 som fattades gemensamt av ministerrådet och Europaparlamentet tvingande. Där gavs EU-kommissionen delegerad rätt att besluta om en gemensam standard för laddare. Parlamentet uppmanar alltså kommissionen att fullfölja den uppgift den fick för sex år sedan.

Vad den delegerade akten ska innehålla förklarade parlamentet 2014 (och på nytt här) men utformningen ska alltså tas fram av EU-kommissionen. Det sker genom att konsultera expertkommittén på området (där experter från medlemsländerna ingår) och därefter ge berörda parter chansen att yttra sig inom fyra veckor.

När EU-kommissionen fattat sitt beslut har medlemsländerna och Europaparlamentet två månader på sig att göra invändningar. Därefter träder beslutet i kraft.

VAD HÄNDER NU?

EU-kommissionen väntas följa Europaparlamentets uppmaning och antingen utnyttja sin delegerade makt till att besluta själv om gemensam standard före sommaruppehållet eller lägga fram ett lagförslag för de två lagstiftande institutionerna, parlamentet och rådet.

FLER FRÅGOR: