Att ta tåget i Europa

Greta Thunberg tog tåget till Davos och plötsligt var det som en propp släppte och alla undrade:  I dessa tider av klimatoro – varför ska det vara så svårt att åka tåg i Europa?

2019 blev Greta Thunberg snudd på pionjär med sin tågresa till Schweiz vilket är märkligt eftersom alla europeiska ungdomar på 1980-talet tillbringade sommarledigheterna i skramlande tågvagnar.
Kanske var det för att flyget i Europa blev så attraktivt under 1990-talet – billigt och utbrett – att tågen helt försvann i bakgrunden.

En europeisk järnvägsmarknad har varit på tal i decennier i EU och resulterat i inte mindre än fyra hela paket av lagstiftningar mellan 1995 till 2016.
Trots det stod bilen för nära 83 procent av alla persontransporter i Europa år 2016 medan bara 7,7 procent var tågresor.
Av godstrafiken gick 18 procent via tåg – vilket kan ha något att göra med att snittfarten för gods på tåg i Europa är snigeltempot 18 kilometer i timmen.

Nationella (statliga) järnvägsbolag har dock satt sig emot att få in privatägda rivaler på järnvägsspåren. Många fackförbund som fruktat att förlora jobb, har bromsat och strejkat mot EU-reformer.
Men steg för steg har EU trots allt byggt upp en tjock regelsamling med slutmålet:  En samordnad järnvägsmarknad i Europa.

Först kom krav på att släppa in konkurrens i internationell godstrafik, sedan i nationell godstrafik, därefter i passagerartrafiken. Licenskrav på lokförare har införts, krav på tågbolagen att se till allmännyttan ställs liksom detaljerade krav om hur passagerare ska ersättas vid förseningar. Sommaren 2019 tog en europeisk järnvägsbyrå, ERA, över uppgiften att godkänna tågfordon tekniskt och ur säkerhetssynpunkt för hela EU-marknaden.

När Thunberg reste till Schweiz 2019 gick det inte att köpa tågbiljetter till andra europeiska länder på nätet. Nu är detta lätt att ordna med en sökning på datorn. Interrail-korten som täcker hela Europa är tillbaka, nu giltiga för alla åldrar.
2019 sålde SJ bara biljetter inom Sverige, nu erbjuder man hela Europa. Passagerarna har vunnit rättigheter som t ex ersättning för försenade eller inställda tåg.

Tekniskt återstår dock mycket arbete innan EU kan sägas ha en gemensam järnväg. EU-länderna har ofta olika spårbredd, kommunikationsmetoder och elförsörjning. Det gör att tåg inte alltid kan fortsätta över en landgräns utan att som minimum loket kopplas bort och ersätts med nytt lok och ny personal.

Europeisk järnväg opererar med 30 olika signalsystem. Ändå finns ett gemensamt trafikstyrningssystem, ERTMS. Men det är dyrt.
EU-regler kräver av EU-länderna att de installerar ERTMS men systemet måste inte vara fullt utbyggt förrän år 2050. År 2021 fungerade bara 13 procent av järnvägen i Europa med ERTMS.

Svenska Trafikverket hade satt år 2035 som mål för att ha infört ERTMS i Sverige men har av brist på pengar skjutit det till tidigast 2040 men troligen senare.
Än så länge finns systemet enbart på några norrländska sträckor men där var faktiskt signalfelen (per bankilometer) cirka fem gånger färre under första året. Antalet förseningsminuter per tågkilometer var sex gånger lägre.

Våra grannländer bygger ut snabbare. Danmark räknar med att ha systemet i hela landet 2023 och Norge, med en mer utmanande geografi, år 2030.

Det nya förslaget

EU-kommissionen la en handlingsplan för järnvägen i december 2021 för att möta målet att dubbla höghastighetståg i Europa till år 2030 och tredubbla det till år 2050.
Bland olika idéer ingår att sätta upp ett system som gör det lätt att kombinera en tåg-, flyg-, buss- och bilresa, ett förslag om att modernisera kapacitetsfördelningen,
och ett förslag om att minska buller från järnväg.

Men det tyngsta förslaget handlade om att uppdatera EUs transeuropeiska nätverk (TEN-T) där man snickrat på nio transportkorridorer genom Europa, försökt ta bort flaskhalsar och samordna. Moderniseringen skulle ge mer elektrifierad järnväg, förbättrat mottagande  vid knutpunkter som 424 städer längs rutterna, fler terminaler för gods, osv.

(En av de nio korridorerna löper från norra Sverige till södra Italien).

 

 

 

Sveriges inställning

Regeringen sa sig vara positiv till målen (mer digitalisering, klimatnytta, sammanbunden godstrafiknät…) men planerade se till att arbetsbördan inte blev så stor och kostnaderna höga för att genomföra målen.

Formalia kring beslutet

Förslagets rättslig grund är artikel 172 i EU-fördraget (transeuropeiska nätverk).

Ett beslut ska då tas enligt det ordinarie förfarandet vilket kräver ett ja från både en kvalificerad majoritet i ministerrådet och en enkel majoritet i EU-parlamentet.

De riktlinjer som utfärdas ska godkännas av berört medlemsland.

EUs regionkommitté samt EUs ekonomiska och sociala kommitté ska konsulteras.

Vad händer nu?

Ministerrådet godkände sin version av förslag i december 2022.
Europaparlamentet enades om sin i april 2023 där de delar som innebar samarbete med Ryssland och Belarus, byttes ut mot Ukraina och Moldavien.

De två lagstiftarna inledde därefter förhandlingar för att nå en slutgiltig kompromiss som då kan träda i kraft under 2024.

Fler frågor

Läs mer…

Sommartiden inte förbi

”För sista gången!,” lovade en kvällstidningsrubrik i slutet av oktober 2020 medan en annan höll sig till ”Kanske för sista gången”.
Men något EU-beslut om att ge upp sommartiden finns inte. Bara ett förslag som ligger i en byrålåda.

Plasten, avfallet och småbåtarna

800 000 småbåtsägare i Sverige kan dras in i EUs kamp mot avfall i havet, som nu hunnit fram till hamnars ansvar för att båtar och fartyg inte slänger skräp i vattnet.

EU ger konsumenten nya vapen

I USA är ”class action” eller grupptalan ett känt och omskrivet fenomen, för att inte tala om föremål för spännande långfilmer. Det är alltså möjligheten