Att ta tåget i Europa

Greta Thunberg tog tåget till Davos och plötsligt var det som en propp släppte och alla undrade:  I dessa tider av klimatoro – varför ska det vara så svårt att åka tåg i Europa? EU har ägnat sig åt frågan sedan 1980-talet men framstegen är extremt långsamma.

En europeisk järnvägsmarknad har varit på tal i decennier i EU och resulterat i inte mindre än fyra hela paket av lagstiftningar mellan 1995 till 2016. Trots det stod bilen för nära 83 procent av alla persontransporter i Europa år 2016 medan bara 7,7 procent var tågresor. Av godstrafiken gick 18 procent via tåg – vilket kan ha något att göra med att snittfarten för gods på tåg i Europa är i snigeltempot 18 kilometer i timmen.

Tågresandet har mött ett politiskt motstånd samtidigt som det kommersiella intresset legat nära noll. De nationella järnvägsbolagen lobbyade t ex länge emot EU-förslagen, oroade över förlorade intäkter när privata aktörer tillåts köra tågtrafik. Fackförbunden har likaså motsatt sig tågreformer, oroliga över att mer marknadsstyrning skulle leda till färre jobb.

Steg för steg har EU emellertid byggt upp en tjock regelsamling med som slutmål en samordnad järnvägsmarknad i Europa. Först kom krav på att släppa in konkurrens i internationell godstrafik, sedan i nationell godstrafik, därefter i passagerartrafiken. Licenskrav på lokförare har införts, krav på tågbolagen att se till allmännyttan ställs liksom detaljerade krav om hur passagerare ska ersättas vid förseningar. Sommaren 2019 tog en europeisk järnvägsbyrå, ERA, över uppgiften att godkänna tågfordon tekniskt och ur säkerhetssynpunkt för hela EU-marknaden.

Fortfarande återstår många tekniska hinder innan det blir enkelt att resa tåg genom genom Europa. Tågbolagen har t ex inte gjort som flygbolagen och satt upp ett gemensamt system för att köpa biljetter. Alla tågbolag har inte ens infört digitala biljetter.

SJ slutade 2014 helt att sälja biljetter till Europa och nu hänvisar man bara till andra länders tågbolag på sin hemsida för den resesugne.

Besvärligt rent tekniskt är dessutom att EU-länderna ofta har olika spårbredd, signalsystem, kommunikationsmetod och elförsörjning. Det gör att ett tåg sällan kan fortsätta över en landgräns utan att som minimum loket kopplas bort och ersätts med nytt lok och ny personal.

Europeisk järnväg opererar med 30 olika signalsystem. Ändå finns ett gemensamt trafikstyrningssystem, ERTMS, som kunde undanröja de flesta tekniska hinder för tågtrafik över landgräns. Problemet med ERTMS är att det är dyrt. Att införa det tvingar både tågbolag och den som äger rälsen (oftast staten) till stora investeringar som vare sig lätt eller snabbt kan återvinnas i form av höjda avgifter eller biljettpriser.

EU-regler kräver visserligen av EU-länderna att de installerar ERTMS men systemet måste inte vara fullt utbyggt förrän år 2050. Få EU-länder tycks ha bråttom. År 2017 fungerade bara 8 procent av järnvägen i Europa med ERTMS och cirka 10 procent av vagnparken.

Svenska Trafikverket har satt år 2035 som mål för att ha infört ERTMS i Sverige. Än så länge finns systemet enbart på några norrländska sträckor men där var faktiskt signalfelen (per bankilometer) cirka fem gånger färre under första året. Antalet förseningsminuter per tågkilometer var sex gånger lägre.

Våra grannländer bygger ut snabbare. Danmark räknar med att ha systemet i hela landet 2023 och Norge år 2030.

Det nya förslaget

Juncker-kommissionen la ett enda förslag på EU-regler för järnvägen under sina fem år, en uppdatering av reglerna kring passagerares rättigheter. Bland annat föreslås tågbolagen där avkrävas tydligare information till passagerarna, förbättra handikappades tillgänglighet men tågbolagen föreslås slippa betala ersättning vid ”force majeur”.

Om något radikalt ska ske med tågresandet i Europa hänger det därför på den inkommande EU-kommissionens vilja att svara på en växande efterfrågan från medborgare att kunna välja tåg istället för flyg. EU-kommissionens nya ordförande Urusla Von der Leyen har lovat Europaparlamentet att lägga fram ett klimatpaket under namnet ”Green Deal” där tågtrafik kanske kunde få plats.

I väntan på detta blomstrar privata initiativ för tågbokning i Europa, som t ex den svenske pensionär som lanserat Centralens resebutik eller den engelske järnvägsanställde som startat Seat61.

Sveriges inställning

Svenska regeringar har varit positiva till försöken att öppna järnvägen för konkurrens och att samordna en europeisk järnvägsmarknad. Sverige var tidigast ute av alla EU-länder med att öppna för privata tågbolag, redan 1996 för godstrafiken (fast EU-reglerna sa 2007) och 2012 för passagerartrafiken (EU-reglerna säger 2021).
Med det sagt har SJ fortfarande en marknadsandel på 95 procent.

Riksdagens trafikutskott invände dock emot EUs fjärde järnvägspaket som ansågs angripa svensk nationell suveränitet, bland annat för att det i fortsättningen blir den Europeiska järnvägsbyrån som godkänner lok och tågfordon.

Riksrevisionen har också kritiserat Trafikverket för genomförandet på svensk mark; för slarviga analyser av kostnader för systemet ERTMS, bristen på plan för installerandet vilket försvårar tågbolagens investeringar samt det generellt dåliga underhållet av järnvägen.

Formalia kring beslutet

Rättslig grund är artikel 91.1 i EUF-fördraget.

EUs regionkommitté samt EUs ekonomiska och sociala kommitté ska lämna remiss.

Ett beslut ska tas enligt det ordinarie förfarandet.

För ett beslut krävs ett ja från både en kvalificerad majoritet i ministerrådet (16 av 28 länder) och en enkel majoritet i EU-parlamentet. Bägge institutioner har rätt att föreslå ändringar av förslaget.

Europaparlamentet och ministerrådet förhandlar därefter fram en gemensam version. Skulle de inte kunna enas, går frågan till förlikning. Misslyckas även det, dör förslaget.

Vad händer nu?

Kommissionens förslag från den 27 september 2017 har förhandlats klart i parlamentet och EU-parlamentets version röstades igenom den 15 november 2018. Återstår därför att ministerrådet enas och sedan kommer överens med parlamentet.

Läs mer…

Livslångt lärande på riktigt

Tänk att få åka på kurs varje år i ett ämne man väljer själv – med bibehållen lön. Eller att spara ihop sina veckor för att satsa på den där trädgårdsmästarutbildningen man drömt istället för att hänga kvar som revisor. Just så ser EUs vision ut.

Rätten att få reparerat – för jordklotets skull

Att den amerikanska tidskriften och mode-ikonen Vogue uppmärksammar småländska skogsägare är ovanligt. Men smarta klimatlösningar intresserar många och Södra Skogsägarna har just en sådan: En process för att återvinna textilier så att de kan bli modeplagg på nytt.

EU ger konsumenten nya vapen

I USA är ”class action” eller grupptalan ett känt och omskrivet fenomen, för att inte tala om föremål för spännande långfilmer. Det är alltså möjligheten

Snart kommer ett europeiskt bankID

En ”digital plånbok” kallas nyheten som EU arbetar med att införa, en digital identitet så att medborgare kan sköta bank- och myndighetsärenden, betala skatt, handla på nätet eller söka studieplats. Plånboken ska innehålla allt som t ex körkort, vaccinpass, student-ID eller bussbiljetter.