2019 blev Greta Thunberg snudd på pionjär med sin tågresa till Schweiz vilket är märkligt eftersom alla europeiska ungdomar på 1980-talet tillbringade sommarledigheterna i skramlande tågvagnar.
Kanske var det för att flyget i Europa blev så attraktivt under 1990-talet – billigt och utbrett – att tågen helt försvann i bakgrunden.
En europeisk järnvägsmarknad har varit på tal i decennier i EU och resulterat i inte mindre än fyra hela paket av lagstiftningar mellan 1995 till 2016.
Trots det stod bilen för nära 83 procent av alla persontransporter i Europa år 2016 medan bara 7,7 procent var tågresor.
Av godstrafiken gick 18 procent via tåg – vilket kan ha något att göra med att snittfarten för gods på tåg i Europa är snigeltempot 18 kilometer i timmen.
Nationella (statliga) järnvägsbolag har dock satt sig emot att få in privatägda rivaler på järnvägsspåren. Många fackförbund som fruktat att förlora jobb, har bromsat och strejkat mot EU-reformer.
Men steg för steg har EU trots allt byggt upp en tjock regelsamling med slutmålet: En samordnad järnvägsmarknad i Europa.
Först kom krav på att släppa in konkurrens i internationell godstrafik, sedan i nationell godstrafik, därefter i passagerartrafiken. Licenskrav på lokförare har införts, krav på tågbolagen att se till allmännyttan ställs liksom detaljerade krav om hur passagerare ska ersättas vid förseningar. Sommaren 2019 tog en europeisk järnvägsbyrå, ERA, över uppgiften att godkänna tågfordon tekniskt och ur säkerhetssynpunkt för hela EU-marknaden.
När Thunberg reste till Schweiz 2019 gick det inte att köpa tågbiljetter till andra europeiska länder på nätet. Nu är detta lätt att ordna med en sökning på datorn. Interrail-korten som täcker hela Europa är tillbaka, nu giltiga för alla åldrar.
2019 sålde SJ bara biljetter inom Sverige, nu erbjuder man hela Europa. Passagerarna har vunnit rättigheter som t ex ersättning för försenade eller inställda tåg.
Tekniskt återstår dock mycket arbete innan EU kan sägas ha en gemensam järnväg. EU-länderna har ofta olika spårbredd, kommunikationsmetoder och elförsörjning. Det gör att tåg inte alltid kan fortsätta över en landgräns utan att som minimum loket kopplas bort och ersätts med nytt lok och ny personal.
Europeisk järnväg opererar med 30 olika signalsystem. Ändå finns ett gemensamt trafikstyrningssystem, ERTMS. Men det är dyrt.
EU-regler kräver av EU-länderna att de installerar ERTMS men systemet måste inte vara fullt utbyggt förrän år 2050. År 2021 fungerade bara 13 procent av järnvägen i Europa med ERTMS.
Svenska Trafikverket hade satt år 2035 som mål för att ha infört ERTMS i Sverige men har av brist på pengar skjutit det till tidigast 2040 men troligen senare.
Än så länge finns systemet enbart på några norrländska sträckor men där var faktiskt signalfelen (per bankilometer) cirka fem gånger färre under första året. Antalet förseningsminuter per tågkilometer var sex gånger lägre.
Våra grannländer bygger ut snabbare. Danmark räknar med att ha systemet i hela landet 2023 och Norge, med en mer utmanande geografi, år 2030.
