Hur man bekämpar brott under brinnande krig

I mars 2022 dök det upp en ny arbetsuppgift för det europeiska polissamarbetet: Att hjälpa Ukraina. Nu har det arbetet fått första prioritet.

Europols sambandshögkvarter i den nederländska staden Haag sysslar normalt med organiserad brottslighet av alla slag. Men kriget i Ukraina skulle snart visa att det slags kaos som uppstår i ett krig, ger oanade möjligheter för kriminella. Vapen cirkulerar i stora mängder när väst skickar sändningar till Ukraina. Skyddslösa kvinnor och barn blev lockbete för människohandlare. Både narkotika och migranter kan enklare smugglas in i Europa via Ukraina genom den trängsel som uppstått vid gränserna när miljoner är på flykt.

”Historiskt är Ukrainas gräns till EU-länder mest känd för smuggling av cigaretter och alkohol. Nu är det människohandel och vapen som bekymrar oss mest” kommenterade i april Fabrice Leggieri, chefen för Frontex, EUs gränspolisstyrka. Flera polisgrupper sändes ut för att bistå vid gränserna med att bl a försöka identifiera och stoppa misstänkta kända ligamedlemmar.

Redan dessförinnan hade en annan begäran nått sambandspoliserna: Att börja söka och beslagta lyxbåtar, helikoptrar, lyxbostäder och konst för ryska och belarussiska oligarker. Över tusen personer hade belagts med EU-sanktioner för att de i sina funktioner stöttat kriget mot Ukraina. Någon månad senare hade föremål värda över 300 miljarder kronor beslagtagits av polis och åklagare i den nya operationen ”Freeze and Seize.”

I slutet av mars tillkom ett behov att börja samla in bevis för krigsbrott som ägt rum i Ukraina. Europol och nationella polisteam från EU-länderna begav sig ut på plats för att dokumentera vad man kunde, tillsammans med en grupp från EUs åklagarsamarbete, Eurojust. Men bevisen kunde inte bevaras på ett tryggt sätt i Ukraina av myndigheterna där. Eurojust, som arbetar vägg i vägg med Europol i den holländska staden Haag, fick ny kompetens för att kunna lagra och analysera det slags bevisning liksom rätten att dela bevisen med andra inom brottsbekämpning så att brotten en dag kan gå till åtal – i Ukraina, i något av EUs länder eller i den Internationella krigsdomstolen i Haag.

Nu dök ännu ett behov av polisarbete upp: Att försöka hitta saknade personer. EU avsatte 75 miljoner kronor för att organisera datainsamling med uppgifter om människor som försvunnit. Och väldigt snart uppstod diskussionen om kriminalitet efter att kriget tagit slut. Sedan slutet av februari har västvärlden sänt mängder med vapen till Ukraina. Frågan är vart allt tar vägen, den dag kriget är över. EU vill inte att Ukraina blir en marknadsplats för kriminella i hela Europa. Europols chef Caroline de Bolle planerar redan nu för vilka åtgärder som kan behövas för att möta problemet. Värt att nämna är att allt europeiskt brottsbekämpningsarbete sker i nära samarbete med de ukrainska motsvarande myndigheterna.

Det nya förslaget

På Eurojust finns åklagare med erfarenhet att utreda krigsbrott och brott mot mänskligheten men byrån har inte legalt stöd för att samla in, analysera och dela så känsligt bevismaterial.

Ett förslag från EU-kommissionen den 28 april 2022 föreslog att deras mandat utökas med detta. Förslaget vilar på artikel 85 i EU-fördraget vilket beslutas med det ordinarie förfarandet vilket kräver en enkel majoritet i Europaparlamentet samt kvalificerad majoritet i ministerrådet.

Sveriges inställning

Svenska poliser, åklagare, tull och gränspoliser är utstationerade till EU-byråerna och arbetar nära sina kolleger i Europa. Regeringen stödde förslaget om utvidgad kompetens för Eurojust i relation till krigsbrott. Regering och riksdag stöder generellt förslag om vässat polissamarbete.

Formalia kring beslutet

EUs brottsbekämpning
EU-ländernas samarbete om brottsbekämpning växer i betydelse ju mer den organiserade kriminaliteten växer över nationsgränserna.

Europol – är polisernas sambandsbyrå där poliser från alla EU-länder finns på plats för att upprätthålla kontakten med hemlandets poliskår för att byta upplysningar eller göra gemensamma razzior. ”Empact” heter plattformen som samlar olika brottsbekämpningsinsatser mot grov, organiserad brottslighet. Europol och Ukraina

Eurojust – är motsvarande för åklagarna som stöttar poliserna med tillstånd om husrannsakan, bevisinhämtning, osv. Eurojust och Ukraina

Frontex – är EUs gränspolisstyrka som stöttar nationella gränspoliser i deras arbete när en orolig situation uppstår vid bestämda platser.

EUs sanktioner förklarade

Alla sanktioner hittills

Freeze and Seize Task Force

Vad händer nu?

Europaparlamentet snabbedömde ärendet i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikesfrågor och godkände förslaget den 19 maj 2022.
EU-länderna i ministerrådet var likaså extremt snabba och godkände ärendet den 25 maj 2022. Det träder i kraft omedelbart.

Fler frågor

Eurojust, presskontakt Ton van Lierop
Europol, presskontakter
Frontex, Piotr Switalski
Morgan Johanssons presschef Angelica Vallgren
EU-kommissionär för polis-, gräns-, och inrikesfrågor Ylva Johanssons presskontakt

Läs mer…

Vilda Västern på Europas vägar

En dansk lastbilschaufför åtalas för att ha spärrat in levande grisar i sin bil i över 40 timmar, under en färd ned mot Kroatien.
Det är bara en av många skandaler som avslöjats på senare år inom EUs vägtransporter och som nya regler nu ska försöka bromsa.

Sommartiden inte förbi

”För sista gången!,” lovade en kvällstidningsrubrik i slutet av oktober 2020 medan en annan höll sig till ”Kanske för sista gången”.
Men något EU-beslut om att ge upp sommartiden finns inte. Bara ett förslag som ligger i en byrålåda.

En europeisk åklagare för att skydda EU-kassan

Att lura EU-kassan på pengar låter sig göras lite lättare om man opererar i flera länder samtidigt. EU vill skaffa sig en särskild åklagare för att stoppa bedrägerier på 50 miljarder euro om året.

Zelenskyj utmanade EU och vann

”Bevisa att ni är med oss. Bevisa att ni är européer och då kan livet vinna över döden och ljuset över mörkret. Slava Ukraini!”

EU-beslutet följde inte strikt den europeiska processen. Men ibland trumfar politiken reglerna.

Vem ska få toppjobben i EU?

Vart femte år väljer EU-länderna ett nytt Europaparlament och den här gången sker detta den 26 maj 2019. I samma veva ska också flera av EU:s toppjobb besättas.