Sommaren 2021 höjde EU-kommissionen trycket på snart sagt alla samhällssektorer i EUs medlemsländer att steppa upp klimatarbetet. Det kom en rad förslag om skärpningar i ett paket kallat Fit For 55.
Även om alla dessa förslag skulle bli beslut och verklighet, räcker inte det för att rädda klimatet. EU släpper ut 10-12 procent av världens växthusgaser. Fler måste bidra. Det är ett av skälen till förslaget om en koldioxidavgift på importvaror.
Det får dock inte bli en tull, för tull är handelshinder vilket världshandelsreglerna under WTO sätter stopp för.
Vad som gör detta förslag till något annat än en tull, är att EU lägger en CO2-avgift på sin egen industri också. Importavgiften skulle därför inte orättvist drabba utländska konkurrenter (otillåtet handelshinder) utan istället utjämna en orättvis situation där EU-företagen betalar för sina utsläpp medan konkurrenter i andra länder slipper undan.
Importavgiften föreslås bli lika hög som vad EU-industrin betalar. De utländska företag som betalar för utsläpp i sina hemländer skulle få kvitta beloppen för att slippa betala dubbelt.
Sommaren 2023 konstaterade det internationella samarbetsorganet ICAP att EU-liknande system med utsläppshandel hade införts i elva länder utanför EU, i 20 delstater (USA och Kanada) samt sex storstäder (Tokyo samt fem kinesiska).
EU skulle genom sin nya avgift lägga press på fler länder i världen att göra något åt koldioxidutsläppen. Ett land som inte tar ut en CO2-avgift på sin industri, får se sina företag betala pengar till EU. Men ett land som tar ut CO2-avgift, behåller pengarna själv.
Klimatet kan vinna dubbelt med förslaget. Just tung industri i EU har fram till nu fått gratis utsläppsrätter eftersom de ansågs annars ha svårt konkurrera med utländska rivaler. En av Europas största utsläppare, cementindustrin, har t ex inte minskat sina utsläpp alls sedan EUs utsläppshandel infördes medan annan betalande industri, har gjort det.
Om importavgiften införs, försvinner skälen till att särbehandla tung industri i EU. De får börja betala fullt pris för sina utsläpp.
Avgiften, kallad Cbam, beräknas kunna dra in cirka 10-14 miljarder euro årligen till EU. Hårdast drabbat av den nya avgiften ser Ryssland, Kina, Turkiet, Ukraina och Storbritannien ut att bli.
