Sök
Stäng denna sökruta.

Betala för dina utsläpp vid EUs gräns, tack

Hur kan EU få andra länder att göra klimatarbete också? Ett sätt kan vara en CO2-avgift på varor från länder som inte gjort vad de borde.

Sommaren 2021 höjde EU-kommissionen trycket på snart sagt alla samhällssektorer i EUs medlemsländer att steppa upp klimatarbetet. Det kom en rad förslag om skärpningar i ett paket kallat Fit For 55.

Även om alla dessa förslag skulle bli beslut och verklighet, räcker inte det för att rädda klimatet. EU släpper ut 10-12 procent av världens växthusgaser. Fler måste bidra. Det är ett av skälen till förslaget om en koldioxidavgift på importvaror.

Det får dock inte bli en tull, för tull är handelshinder vilket världshandelsreglerna under WTO sätter stopp för.

Vad som gör detta förslag till något annat än en tull, är att EU lägger en CO2-avgift på sin egen industri också. Importavgiften skulle därför inte orättvist drabba utländska konkurrenter (otillåtet handelshinder) utan istället utjämna en orättvis situation där EU-företagen betalar för sina utsläpp medan konkurrenter i andra länder slipper undan.

Importavgiften föreslås bli lika hög som vad EU-industrin betalar. De utländska företag som betalar för utsläpp i sina hemländer skulle få kvitta beloppen för att slippa betala dubbelt.
Sommaren 2023 konstaterade det internationella samarbetsorganet ICAP att EU-liknande system med utsläppshandel hade införts i elva länder utanför EU, i 20 delstater (USA och Kanada) samt sex storstäder (Tokyo samt fem kinesiska).

EU skulle genom sin nya avgift lägga press på fler länder i världen att göra något åt koldioxidutsläppen. Ett land som inte tar ut en CO2-avgift på sin industri, får se sina företag betala pengar till EU. Men ett land som tar ut CO2-avgift, behåller pengarna själv.

Klimatet kan vinna dubbelt med förslaget. Just tung industri i EU har fram till nu fått gratis utsläppsrätter eftersom de ansågs annars ha svårt konkurrera med utländska rivaler. En av Europas största utsläppare, cementindustrin, har t ex inte minskat sina utsläpp alls sedan EUs utsläppshandel infördes medan annan betalande industri, har gjort det.

Om importavgiften införs, försvinner skälen till att särbehandla tung industri i EU. De  får börja betala fullt pris för sina utsläpp.

Avgiften, kallad Cbam, beräknas kunna dra in cirka 10-14 miljarder euro årligen till EU. Hårdast drabbat av den nya avgiften ser Ryssland, Kina, Turkiet, Ukraina och Storbritannien ut att bli.

Det nya förslaget

EU-kommissionens förslag om en koldioxidgränsjusteringsmekanism eller Cbam (carbon border adjustment mechanism) kom i juli 2021.

Systemet speglar EUs utsläppshandel för näringslivet. Utländska företag skulle, för att få sälja till EU, tvingas köpa utsläppsrätter för den mängd utsläpp som deras import har förorsakat vid tillverkningen. Priset skulle vara ett genomsnitt av vad europeiska företag i samma sektor har betalat den gångna veckan.
Detta skulle gälla import från fem sektorer: Cement, gödsel, el, väte, järn- och stål samt aluminium.

Systemet införs gradvis med start i krav på redovisning av företagens utsläpp redan från 2024. De gratis utsläppsrätter som finns för EU-företag för just ovan nämnda fem sektorer fasas parallellt ut mellan 2026 och 2035. Importavgifterna ska öka i samma takt som utfasningen.
Företag som betalar en CO2-avgift i sitt hemland tillåts kvitta beloppet mot EU-avgiften.
Inkomsterna från den nya importavgiften skulle gå till EU-kassan.

Sveriges inställning

Svenska regeringen är försiktigt positiv till förslaget men vill försäkra sig om att det inte blir byråkratiskt tungt. Dock vill regeringen inte att intäkterna från den nya avgiften går till EU-kassan utan till medlemsländerna.

Den svenska stålindustrins branschförbund Jernkontoret, är kritisk till att man förlorar gratis utsläppsrätter.

Formalia kring beslutet

Förslaget baseras på artikel 192, punkt 1 i EUs fördrag med hänvisning till artikel 191 om skydd av miljön.
Det innebär den normala proceduren med medbestämmande vilket innebär att parlamentet och ministerrådet måste bli eniga. Beslut tas i parlamentet med enkel majoritet i frågan, i rådet med kvalificerad majoritet.

EUs regionkommitté samt EUs sociala och ekonomiska kommitté ska konsulteras.

Vad händer nu?

Förslaget har gått till EUs regeringar i rådet och till Europaparlamentet som under 2021 och 2022 behandlade förslaget var för sig.
På Luciadagen 2022 blev de eniga om ett slutgiltigt beslut.
Importörers första rapporter om utsläpp ska lämnas in i januari 2024 och den första betalningen av CO2-avgifter (köp av CO2-certifikat) sker från år 2026.

 

Fler frågor

Läs mer…

Ingen rättsstat – inga EU-pengar

Efterskalvet av coronapandemin skakar om Europas ekonomi och många, många miljarder har letats fram för att lindra smällen. Med de stora summorna väcks också frågor om makt och om EU nu är på väg att vinna mer.

Rädda snuset – igen

Sista helgen i november landade ett privatjet på Arlanda med delar av tobakskoncernen Philip Morris´ ledning ombord. De hade kommit för att ta ett nyförvärv i besittning – Swedish Match. De möttes av svarta kvällstidningsrubriker om att snuset var hotat av EU.

Svartarbete stryps åt

Utnyttjandet av arbetare i jordbruket, trädgårdsnäringen och i svensk skogsindustri, kan ibland likna slaveri. Jordbruket är en sektor med stora säsongsvisa behov av lågutbildad arbetskraft. Det är ett scenario som gjort för att utnyttja utsatta människor, allra oftast dem utan arbets- eller uppehållstillstånd. Läs mer i vår senaste artikel om hur EU ställer sig till det.

Nya regler ska stoppa körkortsflykt inom EU

En trafikfarlig förare fick sitt körkort indraget i Sverige men köpte ett nytt i Rumänien att fortsätta köra med på svenska vägar. Nya körkortsregler från EU kan sätta stopp för det.

Plasten, avfallet och småbåtarna

800 000 småbåtsägare i Sverige kan dras in i EUs kamp mot avfall i havet, som nu hunnit fram till hamnars ansvar för att båtar och fartyg inte slänger skräp i vattnet.