Betala för dina utsläpp vid EUs gräns, tack

Hur kan EU få andra länder att göra klimatarbete också? Ett sätt kan ju vara en CO2-avgift på varor från länder som inte gjort vad de borde.

Sommaren 2021 höjde EU-kommissionen trycket på snart sagt alla samhällssektorer i EUs medlemsländer att steppa upp klimatarbetet. Det kom en rad förslag om skärpningar i ett paket kallat Fit For 55.

Även om alla dessa förslag skulle bli beslut och besluten sedan verklighet, räcker inte det för att rädda klimatet. EU släpper ut 10-12 procent av världens växthusgaser. Fler måste bidra.

Det är ett av skälen till  idén att lägga en CO2-avgift på importvaror.

Det får dock inte bli en tull, för tull är handelshinder vilket världshandelsreglerna under WTO sätter stopp för.

Vad som gör detta förslag till något annat än en tull, är att EU lägger en CO2-avgift på sin egen industri också. Importavgiften skulle därför inte orättvist drabba utländska konkurrenter (otillåtet handelshinder) utan istället utjämna en orättvis situation där EU-företagen betalar för sina utsläpp medan konkurrenterna i andra länder slipper undan.

Importavgiften föreslås bli lika hög som vad EU-industrin betalar (ett snitt på senaste veckans pris för en utsläppsrätt). Och utländska företag som betalar för utsläpp i sina hemländer – det finns några få – skulle kunna kvitta beloppen så att de inte behöver betala dubbelt.

Här uppstår alltså pressen på omvärlden. Ett land som inte tar ut en CO2-avgift på sin industri, kommer få se sina företag betala pengar till EU. Men ett land som tar ut CO2-avgift, tar in pengarna själv. Då blir det genast mer lockande att införa en CO2-avgift även för ett land som inte annars är fokuserat på klimatproblem.

I september 2021, två månader efter att EU-förslaget kommit, berättade den ryska tidningen Vedomosti att Ryssland överväger att lägga en CO2-avgift på sin industri.

Det finns ännu en fördel för klimatet med förslaget att införa en importavgift på CO2. Just tung industri i EU har fram till nu fått gratis utsläppsrätter för att deras konkurrens med utländska rivaler annars upplevdes som orättvis. En av Europas största utsläppare, cementindustrin, har t ex inte minskat sina utsläpp alls sedan EUs utsläppshandel infördes medan annan betalande industri, har gjort det.
Om importavgiften införs, försvinner skälen till att särbehandla tung industri i EU på det viset. De  får börja betala fullt pris för sina utsläpp.

Avgiften, kallad Cbam, beräknas kunna dra in cirka 10-14 miljarder euro årligen till EU. Hårdast drabbat av den nya avgiften ser Ryssland, Kina, Turkiet, Ukraina och Storbritannien ut att bli.

Det nya förslaget

EU-kommissionens förslag om en koldioxidgränsjusteringsmekanism eller Cbam (carbon border adjustment mechanism) kom i juli 2021.

Systemet speglar EUs utsläppshandel för näringslivet. Utländska företag skulle, för att få sälja till EU, tvingas köpa utsläppsrätter för den mängd utsläpp som deras import har förorsakat. Priset skulle vara ett genomsnitt av vad europeiska företag i samma sektor har betalat den gångna veckan.
Detta skulle gälla import från fem sektorer: Cement, gödsel, el, väte, järn- och stål samt aluminium.

Systemet införs gradvis med start i krav på redovisning av företagens utsläpp redan från xx. De gratis utsläppsrätter som finns för EU-företag för just ovan nämnda fem sektorer fasas  ut mellan 2026 och 2035. Importavgifterna ska öka i samma takt som utfasningen.
Företag som betalar en CO2-avgift i sitt hemland tillåts kvitta beloppet mot EU-avgiften.
Inkomsterna från den nya importavgiften skulle gå till EU-kassan.

Sveriges inställning

Svenska regeringen är försiktigt positiv till förslaget men vill försäkra sig om att det inte blir byråkratiskt tungt. Dock vill regeringen inte att intäkterna från den nya avgiften går till EU-kassan utan till medlemsländerna.

Den svenska stålindustrins branschförbund Jernkontoret, är kritisk till att man förlorar gratis utsläppsrätter.

Formalia kring beslutet

Förslaget baseras på artikel 192, punkt 1 i EUs fördrag med hänvisning till artikel 191 om skydd av miljön.
Det innebär den normala proceduren med medbestämmande vilket innebär att parlamentet och ministerrådet måste bli eniga. Beslut tas i parlamentet med enkel majoritet i frågan, i rådet med kvalificerad majoritet.

EUs regionkommitté samt EUs sociala och ekonomiska kommitté ska konsulteras.

Vad händer nu?

Förslaget har gått till EUs regeringar i rådet och till Europaparlamentet som under 2021 och 2022 behandlade förslaget var för sig.
På Luciadagen 2022 blev de eniga om ett slutgiltigt beslut.  Krav på rapporteringen om utsläpp börjar gälla från oktober 2023 och betalning av CO2-avgifter (köp av CO2-certifikat) år 2026.

 

Fler frågor

Läs mer…

Ingen rättsstat – inga EU-pengar

Efterskalvet av coronapandemin skakar om Europas ekonomi och många, många miljarder har letats fram för att lindra smällen. Med de stora summorna väcks också frågor om makt och om EU nu är på väg att vinna mer.

Flyga mindre eller flyga med klimatbränsle?

EUs klimatarbete skjuter in sig på varje del av samhällsekonomin men hittills har flyget och fartygen klarat sig väldigt lindrigt undan det slags tunga klimatbördor som annat näringsliv ålagts.

Vem ska få toppjobben i EU?

Vart femte år väljer EU-länderna ett nytt Europaparlament och den här gången sker detta den 26 maj 2019. I samma veva ska också flera av EU:s toppjobb besättas.

Klimatkampen möter GMO-tvisten

GMO-mat – farligt eller nödvändigt? Frågan klyver Europa så effektivt att den i decennier helt förlamat EU. Nu kan dock klimatkampen ge GMO dödsstöten – och livsluft åt nygamla proteingrödor.

En europeisk räddningstjänst

Sommaren och hösten 2017 drog skogsbränder och stormar över hela södra Europa och in över de brittiska öarna. Minst 200 människor dog. En mörknande himmel kunde ses ända bort på svenska västkusten.