Sommaren 2021 höjde EU-kommissionen trycket på snart sagt alla samhällssektorer i EUs medlemsländer att steppa upp klimatarbetet. Det kom en rad förslag om skärpningar i ett paket kallat Fit For 55.
Även om alla dessa förslag skulle bli beslut och besluten sedan verklighet, räcker inte det för att rädda klimatet. EU släpper ut 10-12 procent av världens växthusgaser. Fler måste bidra.
Det är ett av skälen till idén att lägga en CO2-avgift på importvaror.
Det får dock inte bli en tull, för tull är handelshinder vilket världshandelsreglerna under WTO sätter stopp för.
Vad som gör detta förslag till något annat än en tull, är att EU lägger en CO2-avgift på sin egen industri också. Importavgiften skulle därför inte orättvist drabba utländska konkurrenter (otillåtet handelshinder) utan istället utjämna en orättvis situation där EU-företagen betalar för sina utsläpp medan konkurrenterna i andra länder slipper undan.
Importavgiften föreslås bli lika hög som vad EU-industrin betalar (ett snitt på senaste veckans pris för en utsläppsrätt). Och utländska företag som betalar för utsläpp i sina hemländer – det finns några få – skulle kunna kvitta beloppen så att de inte behöver betala dubbelt.
Här uppstår alltså pressen på omvärlden. Ett land som inte tar ut en CO2-avgift på sin industri, kommer få se sina företag betala pengar till EU. Men ett land som tar ut CO2-avgift, tar in pengarna själv. Då blir det genast mer lockande att införa en CO2-avgift även för ett land som inte annars är fokuserat på klimatproblem.
I september 2021, två månader efter att EU-förslaget kommit, berättade den ryska tidningen Vedomosti att Ryssland överväger att lägga en CO2-avgift på sin industri.
Det finns ännu en fördel för klimatet med förslaget att införa en importavgift på CO2. Just tung industri i EU har fram till nu fått gratis utsläppsrätter för att deras konkurrens med utländska rivaler annars upplevdes som orättvis. En av Europas största utsläppare, cementindustrin, har t ex inte minskat sina utsläpp alls sedan EUs utsläppshandel infördes medan annan betalande industri, har gjort det.
Om importavgiften införs, försvinner skälen till att särbehandla tung industri i EU på det viset. De får börja betala fullt pris för sina utsläpp.
Avgiften, kallad Cbam, beräknas kunna dra in cirka 10-14 miljarder euro årligen till EU. Hårdast drabbat av den nya avgiften ser Ryssland, Kina, Turkiet, Ukraina och Storbritannien ut att bli.
