Minst var tredje europé har en hund eller katt som husdjur och många av oss lägger ner en hel del pengar på dem: Halsband, täcken, sovkorgar, leksaker och kostsamma försäkringar. Med så mycket pengar i omlopp har husdjur blivit en stor handel. När EU genom projektet ’inre marknaden’ öppnade gränserna mellan EU-länder, växte marknaden märkbart och lämnade stort utrymme för illegal handel.
I flera EU-länder finns nu rena fabriker där valpar föds upp i stora volymer för att skeppas ut till kärlekstörstande hussar och mattar med förfalskade stamtavlor och vaccineringsintyg. Priset för en hund kan bli väldigt högt men något slags rekord slog nog svenska Försvarsmakten som blev pålurade genetiskt undermåliga hundar för 250 000 kronor styck.
Ur samhällets synpunkt har den illegala handeln med husdjur många nackdelar, utöver att den ofta innebär grymhet mot djuren:
- Den fortplantar djur med medfödda skador eller olyckliga temperament,
- Den kan sprida sjukdomar okontrollerat som drabbar både djur och människor,
- Den ger goda förtjänster till kriminella ligor.
För Sverige som kämpat hårt med att hålla den dödliga sjukdomen rabies borta, är risken akut att sjukdomen kan få fäste igen. Man känner till flera enstaka fall av rabiessjuka djur. Tullen stoppade 2017 och 2018 nära 4 300 hundar från att komma in – och avlivade nära 600 av dessa – men anser att mörkertalet i djursmuggling är mycket större.
Från början hade EU ingen tanke på att alls reglera husdjur men för att hålla djursjukdomar under kontroll, infördes 2004 krav på ett pass och veterinärintyg för ett husdjur som togs med på resa. Dessförinnan placerades husdjur i karantän ofta på tre veckor minimum innan de släpptes in. Numera krävs både tatuering eller mikrochip som kan identifiera djuret, samt vaccinationsintyg mot rabies och till slut passet, vilket bara tilldelas efter veterinärkontroll.
Detta har ändå inte alls räckt för att få bukt med den illegala handeln som tvärtom bara verkar växa. Mot annan gränsöverskridande brottslighet har EU gripit in med gemensamt höjda straffnivåer och europeiskt polissamarbete liksom åklagarsamarbete. Domstolarna har befogenheter att begära utländska misstänkta utlämnade eller att frysa deras tillgångar. Hundsmuggling har dock inte setts som ett grovt brott så istället för polis och fängelse, är det tullare utan extra resurser och böter som väntar den som har oturen att åka fast.
I februari 2020 debatterade Europaparlamentet frågan. Man begärde därefter skärpt lagstiftning. Med de överväldigande siffrorna 607 ja-röster mot 3 nej-röster, röstades en uppmaning till EU-kommissionen igenom om att lägga fram lagförslag med krav att alla EU-länder inför obligatorisk registrering av alla hundar och katter. Bara så kan den grymma djurhandeln bromsas, tror Europaparlamentarikerna. 22 EU-länder har redan någon form av anmälan eller registrering av framför allt hundar. Sverige är ett av dessa med obligatorisk registrering och märkning av hundar. Frågan om samma krav borde ställas för katter utreddes 2019 men vann inte regeringens stöd.
