44 procent av alla europeiska hushåll har ett husdjur och många av oss lägger ner en hel del pengar på dem: Halsband, täcken, sovkorgar, leksaker och kostsamma försäkringar. Med så mycket pengar i omlopp har husdjur blivit en stor handel. När EU genom sin gemensamma marknad öppnade gränserna mellan EU-länder, växte också marknaden för husdjur märkbart.
I flera EU-länder finns rena fabriker där valpar föds upp i stora volymer för att skeppas ut till kärlekstörstande hussar och mattar med förfalskade stamtavlor och vaccineringsintyg. Priset för en hund kan bli väldigt högt men något slags rekord slog nog svenska Försvarsmakten som blev pålurade genetiskt undermåliga hundar för 250 000 kronor styck.
Ur samhällets synpunkt har den illegala handeln med husdjur många nackdelar, utöver att den ofta innebär grymhet mot djuren:
- Den fortplantar djur med medfödda skador eller olyckliga temperament,
- Den kan sprida sjukdomar okontrollerat som drabbar både djur och människor,
- Den ger goda förtjänster till kriminella ligor.
För Sverige som kämpat hårt med att hålla den dödliga sjukdomen rabies borta, är risken akut att sjukdomen kan få fäste igen. Man känner till flera enstaka fall av rabiessjuka djur. Tullen stoppade 2017 och 2018 nära 4 300 hundar från att komma in – och avlivade nära 600 av dessa – men anser att mörkertalet i djursmuggling är mycket större.
Från början hade EU ingen tanke på att alls reglera husdjur men för att hålla djursjukdomar under kontroll infördes 2004 krav på ett pass och veterinärintyg för ett husdjur som togs med på resa. Dessförinnan placerades husdjur i karantän ofta på tre veckor minimum innan de släpptes in. Numera krävs istället tatuering eller mikrochip som kan identifiera djuret, samt vaccinationsintyg mot rabies och till slut ett pass, vilket bara tilldelas efter veterinärkontroll.
Det har ändå inte räckt för att få bukt med den illegala handeln som tvärtom bara verkar växa. Hundsmuggling har dock inte setts som ett grovt brott så istället för polis och fängelse, är det tullare och böter som väntar den som åker fast.
I februari 2020 begärde Europaparlamentet att EU-kommissionen måste föreslå skärpt lagstiftning med de överväldigande siffrorna 607 ja-röster mot 3 nej. Man ville se krav på alla EU-länder att ha obligatorisk registrering av hundar och katter. 22 EU-länder hade redan någon form av anmälan eller registrering av framför allt hundar. Sverige är ett av dessa med obligatorisk registrering och märkning av hundar samt, sedan våren 2023, även för katter.
När förslaget väl kom i december 2023, innehöll det inget om tvingande registrering som faller på hushållen. Däremot innehöll det lagkrav på god hantering av djuren från uppfödare, försäljare och importörer liksom krav på märkning och registrering av den som kommersiellt hanterar djuren, så att de kan spåras.
