Search
Close this search box.

Vem får EU:s toppjobb?

När EUs toppjobb skulle besättas 2014, turnerade två toppkandidater beväpnade med slagkraftiga paroller runt Europa i varsin buss, en blå för borgerlige Jean-Claude Juncker och en röd buss för socialdemokraten Martin Schulz.

Få européer la alls märke till de två herrarna så 2019 var man tillbaka i att EUs toppmöte bestämmer.

Så snart EU-ländernas väljare har röstat fram ett nytt Europaparlament (6-9 juni 2024) ska också EUs toppjobb omfördelas.

  • Den inflytelserika EU-kommissionen ska ha en ny ordförande när tyska Ursula von der Leyens femåriga mandat löper ut den 31 oktober 2024.
  • Hela EU-kommissionen med sina 27 kommissionärer ska förnyas på samma gång.
  • EU:s egen utrikesminister, spanske Josep Borrell, ska ersättas efter sina fem år på uppdraget.
  • EU-toppmötets ”ständige sekreterare”, rådsordförande Charles Michel, byts ut den 1 december 2024.

Länge var det  EU-regeringarna som rätt mycket ensamma avgjorde vem som fick toppjobben i EU. Det har dock aldrig varit enkelt. På toppmöten har stats- och regeringscheferna diskuterat namn och försökt vikta posterna för bästa balans.
Om kommissionsordförande senast var en borgerlig politiker från norra Europa, kan det vara tid för en socialist från Sydeuropa. Om de stora länderna haft uppdraget, kan det vara ett litet lands tur att få chansen. De ”nya” EU-länderna i Öst- och centraleuropa måste få sitt. Slutligen är det inte längre politiskt möjligt att ge alla toppjobb till män – det behöver sluta någorlunda jämt mellan könen.

Våren 2014 la sig Europaparlamentet i processen på ett nytt och något ovälkommet sätt. Parlamentarikerna krävde att ordförande måste representera samma partigrupp som vunnit flest platser i valet till Europaparlamentet. Följ vår ”spitzenkandidat-process” eller, hotade de, så nekar vi att godkänna alla förslag.
Parlamentet fick sin vilja igenom. Deras spetskandidat Jean-Claude Juncker blev EU-kommissionsordförande. Han kom från den borgerliga grupp (EPP) som blivit störst i valet i maj 2014.

Men försöket att återskapa den segern våren 2019 gick omintet. Toppmötet valde helt själv och när det blev parlamentets tur att godkänna var deras politiska läge mer splittrat än tidigare.
Toppmötets namn, Ursula von der Leyen, blev ändå godkänd men det hängde på repet, med bara 13 rösters övervikt.

Namnstriden år 2024 kan bli enklare. Ursula von der Leyen har varit en solid ordförande och har mycket goda chanser att förlängas i fem år till. Hon är borgerlig så balansen säger att det måste bli en liberal eller socialist som ny rådsordförande efter Michel. Den personen hämtas alltid bland sittande eller tidigare regeringschefer vilket också begränsar antalet möjliga kandidater.

Sedan ska de 26 ledamöter som tillsammans ska utgöra EU-kommissionen nomineras, en från varje EU-land (von der Leyen är nummer 27) och bland dem en utrikesminister.

Sedan Sverige gick med 1995 har vi bara sänt kvinnor:
Anita Gradin (s), Margot Wallström (s) 2 ggr, Cecilia Malmström (fp) 2 ggr och Ylva Johansson (s). Detta brukade belönas med hyggliga portföljer eftersom ordförande som regel fick slita med att få ihop ett anständigt antal kvinnliga kommissionärskandidater.
Den tiden är nog förbi, numera är hälften-hälften det normala i de flesta europeiska regeringar.

Sverige får sällan någon av de riktigt tunga portföljerna. Tyngst var nog handel (Malmström II) medan tre svenska kommissionärer haft den svårlösta portföljen migration (Gradin, Malmström I, Johansson), den intressanta miljöportföljen (Wallström I) och den lite perifera portföljen kommunikation  (Wallström II).

Det nya förslaget

Några förslag på namn har ännu inte kommit men Ursula von der Leyen anses ha goda chanser att bli förlängd som EU-kommissionens ordförande i fem år till.

Sveriges inställning

Inga förslag finns ännu att ta ställning till.

Formalia kring beslutet

Ordförande för EU-kommissionen nomineras av EU:s toppmöte (med kvalificerad majoritet) och väljs av Europaparlamentet (med absolut majoritet).

Varje medlemsland föreslår sedan sin kandidat för kommissionärsuppdraget. Ordförande för kommissionen fördelar ansvarsområden på kommissionärskandidaterna.

Europaparlamentet håller sedan utfrågningar med varje kandidat i respektive utskott (jordbrukskommissionären frågas ut av jordbruksutskottet, osv). Europaparlamentet godkänner EU-kommissionen i sin helhet (med enkel majoritet). Den nya EU-kommissionen tillträder den 1 november 2024.

”Rådspresidenten” eller rådsordförande väljs av EUs toppmöte, formellt kallat Europeiska Rådet för 2,5 år men kan förlängas.

Vad händer nu?

Under våren 2024 drar namnspekulationerna igång och kända personligheter kommer pressas på om de söker uppdragen.

Själva beslutet från EU:s toppmöte om vem de vill se som EU-kommissionens nästa ordförande kommer först efter EU-valet, i juli 2024. Hur det inkommande parlamentet kommer att agera är förstås inte känt. Ännu har det aldrig hänt att parlamentet sagt nej till toppmötets förslag men skulle det ske, så får toppmötet återkomma med ett nytt namn.

Därefter måste EU-länderna ha sina förslag klara på namn till den nya EU-kommissionen. Här kommer spekulationerna handla om vem som får de tunga portföljerna: Ekonomi, klimat, konkurrensfrågor… Kommissionens ordförande avgör det och utövar påtryckningar via den makten (skulle något land erbjuda en icke-önskvärd person kan den tilldelas ett helt ointressant uppdrag).

Nästa holmgång sker hösten 2024 när alla kommissionärskandidater ska grillas i Europaparlamentet. Dessa pågår i minst tre timmar och direktsänds via webb och TV. Utfrågningarna brukar handla om kandidatens inställning till europeiskt samarbete, till att respektera parlamentets vilja i sitt uppdrag och – inte minst – om personens sakkunskap i det ansvarsområde man utvalts för.

Trots att parlamentet strikt taget bara kan rösta om kommissionen som helhet, har man gjort det till något av en vana att underkänna en eller flera kandidater för att de inte ansetts kunna sitt område eller varit politiskt olämpliga. En italiensk kandidat sändes t ex hem för att ha sagt att kvinnor passar bäst vid spisen. Italien fick då komma upp med ett nytt namn.
Sveriges första kommissionär, Anita Gradin, liksom den nuvarande, Ylva Johansson, blev inte godkända vid första sittningen utan fick komma tillbaka och avge ”bättre” svar först.

Fler frågor

Läs mer…

Rädda snuset – igen

Sista helgen i november landade ett privatjet på Arlanda med delar av tobakskoncernen Philip Morris´ ledning ombord. De hade kommit för att ta ett nyförvärv i besittning – Swedish Match. De möttes av svarta kvällstidningsrubriker om att snuset var hotat av EU.

Direktiv för din frukost

Om frukt i marmelad och socker i apelsinjuicen borde det vara enkelt att enas. Men det visar sig lätt bli en blandad kompott.

En europeisk räddningstjänst

Sommaren och hösten 2017 drog skogsbränder och stormar över hela södra Europa och in över de brittiska öarna. Minst 200 människor dog. En mörknande himmel kunde ses ända bort på svenska västkusten.

Vilda Västern på Europas vägar

En dansk lastbilschaufför åtalas för att ha spärrat in levande grisar i sin bil i över 40 timmar, under en färd ned mot Kroatien.
Det är bara en av många skandaler som avslöjats på senare år inom EUs vägtransporter och som nya regler nu ska försöka bromsa.

Vargjägarna har fått EU på sin sida

En natt i början av september 2022 smög en varg in i en inhägnad i norra Tyskland och rev ihjäl den 30-åriga gamla ponnyn Dolly. Vargen ifråga fick snart en dödsdom utfärdad via en tysk domstol. Men händelsen skulle få fler efterräkningar än så, för ponnyn råkade tillhöra Ursula von der Leyen, EU:s kommissionsordförande.

Att ta tåget i Europa

Greta Thunberg tog tåget till Davos och plötsligt var det som en propp släppte och alla undrade: I dessa tider av klimatoro – varför ska det vara så svårt att åka tåg i Europa?