Rädda snuset – igen

Sista helgen i november landade ett privatjet på Arlanda med delar av tobakskoncernen Philip Morris´ ledning ombord. De hade kommit för att ta ett nyförvärv i besittning – Swedish Match. De möttes av svarta kvällstidningsrubriker om att snuset var hotat av EU.

De svenska kvällstidningsrubrikerna följdes upp med en artikel som berättade att ett hemligt EU-dokument avslöjade planer att höja tobaksskatten vilket skulle landa i ett pris per snusdosa på 120 kronor. Dokumentet var dock inte hemligare än att idén hade legat ute på internet för konsultation med allmänheten under 2021. För Philip Morris var skatteplanerna alltså ingen nyhet. Man kan nog lita på att bolagsledningen låtit undersöka framtiden för Swedish Match innan köpet gick igenom. I så fall kände de till att höjd tobaksskatt i EU inte gäller svenskt snus. Svenskt snus har nämligen ett helt unikt undantag i EU-lagstiftningen.

Den första gången snuset räddades var faktiskt 1994. Sverige ville bli medlem i EU men slippa en del av de regler som fanns på EUs gemensamma marknad. Snuset var t ex en produkt som EU hade förbjudit bara två år innan i ett försök att minska tobaksmissbruket i Europa.  Sverige ville ha kvar sitt snus. Lösningen blev helt unik – Sverige fick ett permanent undantag och rätten att fritt sälja snus inom svenska gränser. Permanenta undantag från EU-regler finns normalt inte. Eftergiften från EU-sidan var slående. Det enda Sverige avkrävdes i utbyte var att aldrig exportera snus till andra EU-länder där det ju är förbjudet.

Trots denna spektakulära räddning har svenska politiker ändå regelbundet bestämt sig för att på nytt ”rädda snuset.” Varje gång EU ser över tobaksdirektivet brukar en eller flera svenska politiker utropa sig till snusets räddare och hyllas i tidningsrubriker. 2012 gick en svensk handelsminister så långt att hon lovade ”fullskaligt krig” mot EU över snuset. Bäst av allt – räddningsinsatserna lyckas alltid. För Sverige har som sagt ett permanent undantag som ger oss rätt att tillverka och sälja snus som vi själva vill i Sverige.

Vi kommer troligen ändå få se fler ”räddningar” av det svenska snuset i framtiden och det beror på amerikanska Philip Morris. Skälet till att de köper hela Swedish Match (vars ägare till ca 75 procent varit amerikanska kapitalinvesterare) är bolagets exportsuccé i USA – produkten Zyn som är ett vitt snus.

Swedish Match har alltid kampanjat med att snus är det bästa sättet att sluta röka och Philip Morris har upptäckt att det argumentet ger Zyn lysande försäljningssiffror. Nu ska Zyn säljas in i hela västvärlden där rökarna ständigt blir färre. Här kommer Philip Morris säkert stöta på patrull bland EUs lagstiftare. Från Bryssel rapporteras nämligen att det vita snuset redan vunnit över belgiska tonåringar. Att just ungdomar finner vad som ses som en inkörsport till nikotinet, är precis vad de europeiska lagstiftarna fram till nu envist sagt sig INTE vilja se.

Det nya förslaget

EU-kommissionen planerar en uppdatering av tobaksdirektivet från 2011 men det har inte kommit ännu. Tankarna kring hur ett förslag borde se ut, återfinns i det dokument som kommissionen konsulterat medlemsländer och medborgare kring.
Bland annat övervägs att skatten bör vara densamma överallt för att minska tobakssmuggling. EU sätter idag en miniminivå på punktskatt för tobaksprodukter men de flesta EU-länder har nationellt valt att hålla högre skatter (i genomsnitt 80 procent av försäljningspriset).
Vidare finns numera en rad nya produkter på marknaden som e-cigaretter och vitt snus där ingen EU-reglering finns. Om hälsofaror finns även med dessa, kan regler om försäljning komma även där.

Sveriges inställning

Inget formell position finns ännu eftersom något förslag om vitt snus inte lagts fram.
Däremot diskuterade EU-nämnden 2021 EUs cancerplan där tobaksåtgärder utgör en del och flera partier underströk där att i deras åsikt bör tobaksbekämpningen inte inriktas på mindre skadliga produkter.

Formalia kring beslutet

Regler för punktskatter baseras på artikel 113 i fördraget när man behöver vidta åtgärder för att EUs inre marknad ska fungera (undvika smuggling, t ex). Detta betyder att det krävs enhällighet bland medlemsländerna för ett beslut. Parlamentet ska bara konsulteras liksom Ecosoc.
Regler om tobaksprodukter och liknande baseras istället på artikel 168 i fördraget som ger EU behörighet att samordna kampen mot hälsofaror, bl a tobak. Då gäller det vanliga lagstiftningsförfarandet, att ministerrådet ska besluta med kvalificerad majoritet och Europaparlamentet med majoritet. Även här ska Ecosoc konsulteras.

Vad händer nu?

Så snart EU-kommissionen enats om hur förslaget bör se ut, läggs det fram för lagstiftarna, Europaparlamentet och ministerrådet. Samtidigt skickas det till nationella parlament som kan granska förslagen för att se om de kränker nationell suveränitet eller utgör ett oproportionerligt stort ingripande.

Fler frågor

Pressekreterare Simon Hoff hos socialminister Jakob Forssmed
Talesman i skattefrågor på EU-kommissionen, Daniel Sheridan Ferrie
Talesman i hälsofrågor på EU-kommissionen, Stefan de Keersmaecker

Läs mer…

Ingen rättsstat – inga EU-pengar

Efterskalvet av coronapandemin skakar om Europas ekonomi och många, många miljarder har letats fram för att lindra smällen. Med de stora summorna väcks också frågor om makt och om EU nu är på väg att vinna mer.

Zelenskyj utmanade EU och vann

”Bevisa att ni är med oss. Bevisa att ni är européer och då kan livet vinna över döden och ljuset över mörkret. Slava Ukraini!”

EU-beslutet följde inte strikt den europeiska processen. Men ibland trumfar politiken reglerna.

Jorden vi ärvde – marken den gröna

Föreställ er att EU skulle reglera var vi bygger bostadsområden eller vägar… Detta är faktiskt nästa klimatinsats som EU-kommissionen förväntar sig av oss – att skydda orörd mark för klimatet och ekosystemens skull.

Vem ska få toppjobben i EU?

Vart femte år väljer EU-länderna ett nytt Europaparlament och den här gången sker detta den 26 maj 2019. I samma veva ska också flera av EU:s toppjobb besättas.

Vilda Västern på Europas vägar

En dansk lastbilschaufför åtalas för att ha spärrat in levande grisar i sin bil i över 40 timmar, under en färd ned mot Kroatien.
Det är bara en av många skandaler som avslöjats på senare år inom EUs vägtransporter och som nya regler nu ska försöka bromsa.

Ansiktsigenkänd i folkmassa

Ska polisen få använda ansiktsigenkänning för att identifiera oss i en folkmassa? ”I princip nej, men…” lyder EUs förslag till hur artificiell intelligens ska regleras.