Sök
Stäng denna sökruta.

Renovera ditt hus – en dyr besparing

Hjälp, nu vill EU få oss att renovera våra hus och spara energi. Jättedyrt!, varnar kritiker. Men det sänker elräkningen.

Ungefär samtidigt som energikrisen rullade in över Europa med galopperande elräkningar, kom ett förslag från EU-kommissionen om att börja renovera byggnader för att spara energi. Några månader senare anföll Ryssland Ukraina och nu fanns ännu ett starkt skäl att spara energi. Europa hade året innan importerat 40 procent av sin gas och olja från Ryssland men dit ville ingen skicka pengar längre.

Från början var det dock varken elräkningar eller beroendet av rysk gas som gjorde att EU-förslaget föddes, utan klimatet. Nära 40 procent av EU:s utsläpp kommer från byggnader, från all den energi som vi använder på att värma upp eller kyla ner dem.

EU har tidigare försökt att få medlemsländerna att spara energi (frivilligt) men det gav ganska futtiga resultat. Sedan 2009 har man ändå behövt energiklassa byggnader i EU-länderna så det finns en hygglig uppfattning om hur stort behovet eller potentialen för att spara energi faktiskt är. Enligt EU-kommissionen betalar de sämst isolerade husen i Europa tio gånger mer för el än de skulle göra efter en renovering.

I Sverige har vi en stor renoveringsskuld, hävdar branschen. I en rapport säger teknikkonsulten WSP att 800 000 bostäder behöver renoveras och för 300 000 bostäder är läget akut. Eftersom Sverige dessutom dras med en avstannad byggmarknad vilket påverkat ekonomin drastiskt, så ser till exempel VD för Installatörsföretagen, Ola Månsson, en chans till jobb och inkomster. Och inte minst till energisnålare hus:

– Det skiljer sig från det som en majoritet av svenskarna gjorde under senaste vintern när de sänkte temperaturen inomhus. Med energieffektivisering hushåller man med energin utan att tumma på komforten.

Men Villaägarna fruktar att EU:s krav ska tvinga fram dyra ombyggnader.
– En dyr smäll! Kan kosta dej en halv miljon, varnar förbundet som anser att EU-kraven blir för hårda och att svenska statens bidrag till renovering blir för små.

Målet är att alla byggnader ska vara energineutrala till år 2050. Men troligen kommer redan det delmål som ska vara uppfyllt 2030 att bli kostsamt. EU-kommissionen uppmanar medlemsländerna att erbjuda finansiellt stöd till husägarna och avsätter själv anslag ur flera EU-fonder. Men den svenska regeringen har tänkt ut ett eget bidrag. I Sverige är cirka 25-30 procent av byggnaderna så lågt klassade att de kan utsättas för renoveringskrav i första vändan.

Nu har Boverket fått ett regeringsuppdrag att ändra klassificeringarna innan EU-direktivet träder i kraft.
– …så att vi får en likvärdig spelplan inom EU vad gäller energieffektiviseringskrav på våra byggnader. Renovering och energieffektivisering behöver ske på ett kostnadseffektivt sätt så att boende inte drabbas av orimliga kostnadsökningar, kommenterade energi- och näringsminister Ebba Busch sommaren 2023.

Det nya förslaget

EU-kommissionens förslag kom i december 2021 innebar att alla byggnader ska ha nollutsläpp till år 2050. Med nollutsläpp menas låg energiförbrukning, värmas av förnybar energi där möjligt och inte använda fossil energi.
All nybyggnation måste då ha nollutsläpp från år 2030. De lägst klassade byggnaderna (G) ska uppgraderas till minst klass F till år 2030 för bostäder och till år 2027 för övriga fastigheter.

Varje EU-land ska upprätta planer med delmål för renovering av landets fastigheter. Flera EU-fonder öppnas för bidrag till att renovera bostadshus för den som inte själv har råd. EU-regeringarna la till i sin version att monument, religiösa byggnader och försvarsrelaterade fastigheter undantas.

Sveriges inställning

Regeringen Andersson sa sig i princip positiv men ville driva krav om maximal frivillighet för medlemsländerna och möjlighet till nationell anpassning.

Regeringen Kristersson planerar att anpassa klassificeringen av byggnaders energiprestanda i Sverige för att lindra kraven på renovering.

Formalia kring beslutet

Förslaget baseras på artikel 194 i EUs fördrag (inre marknaden) vilket innebär den vanliga proceduren där det krävs en kvalificerad majoritet i ministerrådet och en enkel majoritet i Europaparlamentet för beslut. Ecosoc och EUs regionkommitté ska konsulteras.

Vad händer nu?

Regeringarna blev överens om sin version av förslaget i oktober 2022 och Europaparlamentet med sin version i mars 2023.

Förhandlingar om en gemensam slutgiltig version påbörjades i juni 2023 men har gått trögt. När reglerna blivit beslutade har regeringarna 24 månader på sig att anpassa sig.

Fler frågor

Läs mer…

Att ta tåget i Europa

Greta Thunberg tog tåget till Davos och plötsligt var det som en propp släppte och alla undrade: I dessa tider av klimatoro – varför ska det vara så svårt att åka tåg i Europa?

Nya regler ska stoppa körkortsflykt inom EU

En trafikfarlig förare fick sitt körkort indraget i Sverige men köpte ett nytt i Rumänien att fortsätta köra med på svenska vägar. Nya körkortsregler från EU kan sätta stopp för det.

Svartarbete stryps åt

Utnyttjandet av arbetare i jordbruket, trädgårdsnäringen och i svensk skogsindustri, kan ibland likna slaveri. Jordbruket är en sektor med stora säsongsvisa behov av lågutbildad arbetskraft. Det är ett scenario som gjort för att utnyttja utsatta människor, allra oftast dem utan arbets- eller uppehållstillstånd. Läs mer i vår senaste artikel om hur EU ställer sig till det.

Lurad på nätet – EU rycker in

Att ge sig på bedragare på internet kan verka övermäktigt – men nya EU-regler används nu för att försöka rensa upp i e-handeln till skydd för konsumenterna.