Ungefär samtidigt som energikrisen rullade in över Europa med galopperande elräkningar, kom ett förslag från EU-kommissionen om att börja renovera byggnader för att spara energi. Några månader senare anföll Ryssland Ukraina och nu fanns ännu ett starkt skäl att spara energi. Europa hade året innan importerat 40 procent av sin gas och olja från Ryssland men dit ville ingen skicka pengar längre.
Från början var det dock varken elräkningar eller beroendet av rysk gas som gjorde att EU-förslaget föddes, utan klimatet. Nära 40 procent av EU:s utsläpp kommer från byggnader, från all den energi som vi använder på att värma upp eller kyla ner dem.
EU har tidigare försökt att få medlemsländerna att spara energi (frivilligt) men det gav ganska futtiga resultat. Sedan 2009 har man ändå behövt energiklassa byggnader i EU-länderna så det finns en hygglig uppfattning om hur stort behovet eller potentialen för att spara energi faktiskt är. Enligt EU-kommissionen betalar de sämst isolerade husen i Europa tio gånger mer för el än de skulle göra efter en renovering.
I Sverige har vi en stor renoveringsskuld, hävdar branschen. I en rapport säger teknikkonsulten WSP att 800 000 bostäder behöver renoveras och för 300 000 bostäder är läget akut. Eftersom Sverige dessutom dras med en avstannad byggmarknad vilket påverkat ekonomin drastiskt, så ser till exempel VD för Installatörsföretagen, Ola Månsson, en chans till jobb och inkomster. Och inte minst till energisnålare hus:
– Det skiljer sig från det som en majoritet av svenskarna gjorde under senaste vintern när de sänkte temperaturen inomhus. Med energieffektivisering hushåller man med energin utan att tumma på komforten.
Men Villaägarna fruktar att EU:s krav ska tvinga fram dyra ombyggnader.
– En dyr smäll! Kan kosta dej en halv miljon, varnar förbundet som anser att EU-kraven blir för hårda och att svenska statens bidrag till renovering blir för små.
Målet är att alla byggnader ska vara energineutrala till år 2050. Men troligen kommer redan det delmål som ska vara uppfyllt 2030 att bli kostsamt. EU-kommissionen uppmanar medlemsländerna att erbjuda finansiellt stöd till husägarna och avsätter själv anslag ur flera EU-fonder. Men den svenska regeringen har tänkt ut ett eget bidrag. I Sverige är cirka 25-30 procent av byggnaderna så lågt klassade att de kan utsättas för renoveringskrav i första vändan.
Nu har Boverket fått ett regeringsuppdrag att ändra klassificeringarna innan EU-direktivet träder i kraft.
– …så att vi får en likvärdig spelplan inom EU vad gäller energieffektiviseringskrav på våra byggnader. Renovering och energieffektivisering behöver ske på ett kostnadseffektivt sätt så att boende inte drabbas av orimliga kostnadsökningar, kommenterade energi- och näringsminister Ebba Busch sommaren 2023.
