I USA är ”class action” eller grupptalan ett känt och omskrivet fenomen, för att inte tala om föremål för spännande långfilmer. Det är alltså möjligheten att som en grupp stämma ett storbolag som man anser har skadat ens intressen.
Mest bekant är kanske hur cancersjuka rökare kunde stämma amerikanska tobaksbolag på miljarder i skadestånd (för att bolagen känt till men dolt hälsoriskerna). Det gav det hittills dyraste domstolsutslag i världen. Fyra tobaksbolag fick betala skadestånd på minimum 206 miljarder dollar i form av sjukvårdsutgifter för de drabbade.
Tredje dyrast ”class action” någonsin riktades mot den tyska biltillverkaren Volkswagen som fick lägga ut 14,7 miljarder dollar för att ha lurat sina kunder kring utsläpp av växthusgaser.
Skandalen döpt till ”Dieselgate” bestod i att Volkswagen lurat både myndigheter och kunder när de avsiktligt installerade utrustning som gav fel utslag i mätning av växthusgasutsläpp. Fusket avslöjades (av en slump) i USA och där fick 475 000 amerikanska bilköpare både ersättning och rätten att lämna tillbaka sina bilar.
I EU fanns 8,5 miljoner lika lurade bilköpare. De fick dock vare sig ersättning eller erbjudande att byta sina bilar. Flera år senare krävde åtminstone både EU-kommissionen och tyska myndigheter flera år senare ut böter för lagbrottet.
Det var just med ”Dieselgate” i levande minne – liksom en affär där det irländska flygbolaget Ryanair ställde in flyg utan att ersätta biljettpriset – som EU-kommissionen året efter Dieselgate, föreslog att införa en rätt till grupptalan, så att konsumenter kollektivt via domstol ska kunna kräva ut sin rätt.
Eftersom detta är EU blir det två slags grupptalan. Det ena – som EU reglerar noga – gäller när en grupp konsumenter i t ex Sverige, vill klaga på hur de har behandlats av ett bolag i ett annat EU-land, t ex Tyskland.
Det andra blir en nationell rätt att klaga mot bolag i sitt eget land och där ges varje EU-land utrymme att bestämma hur sådan nationell grupptalan bör se ut.
I några EU-länder – även i Sverige – har begränsade former av grupptalan varit möjligt men det har varit komplicerat och dyrt.
Svensk lag måste t ex därför förstärkas och breddas för att uppfylla EU-direktivet. Svenska riksdagen är dock försenad med sin del av arbetet så den nya svenska lagen kommer därför först i januari 2024.
