Sök
Stäng denna sökruta.

EU ger konsumenten nya vapen

Svaga konsumenter ska ges chansen att rätta oförrätter begångna av storbolag. Grupptalan kommer till Europa.

I USA är ”class action” eller grupptalan ett känt och omskrivet fenomen, för att inte tala om föremål för spännande långfilmer. Det är alltså möjligheten att som en grupp stämma ett storbolag som man anser har skadat ens intressen.

Mest bekant är kanske hur cancersjuka rökare kunde stämma amerikanska tobaksbolag på miljarder i skadestånd (för att bolagen känt till men dolt hälsoriskerna). Det gav det hittills dyraste domstolsutslag i världen. Fyra tobaksbolag fick betala skadestånd på minimum 206 miljarder dollar i form av sjukvårdsutgifter för de drabbade.

Tredje dyrast ”class action” någonsin riktades mot den tyska biltillverkaren Volkswagen som fick lägga ut 14,7 miljarder dollar för att ha lurat sina kunder kring utsläpp av växthusgaser.

Skandalen döpt till ”Dieselgate” bestod i att Volkswagen lurat både myndigheter och kunder när de avsiktligt installerade utrustning som gav fel utslag i mätning av växthusgasutsläpp. Fusket avslöjades (av en slump) i USA och där fick 475 000 amerikanska bilköpare både ersättning och rätten att lämna tillbaka sina bilar.

I EU fanns 8,5 miljoner lika lurade bilköpare. De fick dock vare sig ersättning eller erbjudande att byta sina bilar. Flera år senare krävde åtminstone både EU-kommissionen och tyska myndigheter flera år senare ut böter för lagbrottet.

Det var just med ”Dieselgate” i levande minne – liksom en affär där det irländska flygbolaget Ryanair ställde in flyg utan att ersätta biljettpriset – som EU-kommissionen året efter Dieselgate, föreslog att införa en rätt till grupptalan, så att konsumenter kollektivt via domstol ska kunna kräva ut sin rätt.

Eftersom detta är EU blir det två slags grupptalan. Det ena – som EU reglerar noga – gäller när en grupp konsumenter i t ex Sverige, vill klaga på hur de har behandlats av ett bolag i ett annat EU-land, t ex Tyskland.

Det andra blir en nationell rätt att klaga mot bolag i sitt eget land och där ges varje EU-land utrymme att bestämma hur sådan nationell grupptalan bör se ut.

I några EU-länder – även i Sverige – har begränsade former av grupptalan varit möjligt men det har varit komplicerat och dyrt.
Svensk lag måste t ex därför förstärkas och breddas för att uppfylla EU-direktivet. Svenska riksdagen är dock försenad med sin del av arbetet så den nya svenska lagen kommer därför först i januari 2024.

Det nya förslaget

Konsumenterna föreslås kunna stämma bolag i grupp via en organisation eller förening som för gruppens talan. Denna part måste godkännas av en nationell myndighet för att tillåtas agera inför rätta. Man kan stämma över fel begångna inom de flesta sektorer (felaktiga produkter, farliga produkter, livsmedel, kosmetika, däck…) och det täcker även tjänster (köp på distans, resor, elmarknaden, osv). En sådan grupptalan kan utmynna i förbud att göra något, i rätt till skadestånd för enskilda eller avdrag på priset eller till böter på bolaget.

Hur stora skadestånd bör vara anges inte i förslaget men om en fördelning skulle ge en mycket liten summa till var och en, bör pengarna istället gå till ett gott ändamål. Vem som ska bekosta rättegångsprocesserna anges inte men den part som stämmer måste kunna redogöra varifrån dess finansiering kommer. Kostnaden får inte vara ett hinder för att driva en process, då måste medlemslandet ingripa och hjälpa till.

Enskilda konsumenter måste ge sitt samtycke till att delta i en grupptalan som förs med skadestånd eller ersättning som slutmål. Om syftet är att få stopp på en olämplig verksamhet, behövs däremot inte samtycke från enskilda.

För nationella grupptalan, lämnas detaljer i utformandet av processerna till varje enskilt medlemsland att besluta.

Sveriges inställning

Regeringen delade åsikten att konsumenter bör få ett starkare skydd men ansåg att EU-förslaget kunde vålla problem både med svensk grundlag och kräva andra ändringar i svenska lagar som man var tveksam till. Vidare var regeringen tveksam till förslaget att böter i vissa fall skulle gå till ett allmänt ändamål istället för en enskild konsument.

Formalia kring beslutet

Förslaget grundas på artikel 114 i EU-fördraget om att få den inre marknaden att fungera väl. I punkt tre anges att EU-kommissionens förslag på området ska:”…om hälsa, säkerhet samt miljö- och konsumentskydd utgå från en hög skyddsnivå…”

Vad händer nu?

Ministerrådet blev klar med sin ståndpunkt den 4 november 2020 och Europaparlamentet tre veckor senare varpå de två lagstiftarna kunde enas om en slutversion redan i december.

Efter fem år av det nya direktivet, ska EU-kommissionen utvärdera hur det har gått och undersöka om en europeisk ombudsman behövs, för att stärka konsumenterna.

Direktivet skulle vara omsatt i nationell lag den 25 november 2022 och de nationella formerna av grupptalan omsatt i nationell lag den 25 juni 2023.
Den svenska regeringen tillsatte en utredning i januari 2021 och var klar med ett lagförslag först i maj 2023. I Sverige införs reglerna därför med sex månaders försening, den 1 januari 2024.

Fler frågor

Läs mer…

EU ser snett på smugglade hundvalpar

Strykrädda valpar som hukar i en trång bur – vi har sett bilderna i upprörande reportage. Nu vill Europaparlamentet att svaret på den otäcka handeln ska bli en registrering av alla hundar och katter i EU.

Rädda snuset – igen

Sista helgen i november landade ett privatjet på Arlanda med delar av tobakskoncernen Philip Morris´ ledning ombord. De hade kommit för att ta ett nyförvärv i besittning – Swedish Match. De möttes av svarta kvällstidningsrubriker om att snuset var hotat av EU.

Gonatt för fossilbilen

Efter 2035 får bilar på fossilbränsle inte säljas i EU. Biltillverkarna är redo och kanske rentav snabbare än lagstiftarna den här gången.