Klimatkampen möter GMO-tvisten

GMO-mat – farligt eller nödvändigt? Frågan klyver Europa så effektivt att den i decennier förlamat EU-beslut. Nu kan dock klimatproblemen ge GMO-nära metoder fritt fram i EU.

I oktober 2019 röstade det nyvalda Europaparlamentet nej till tre nya GMO-grödor som sökte tillstånd. Röstsiffrorna var glasklara 436 mot 208.
Det förra Europaparlamentet röstade under sina fem års mandat nära fyrtio gånger nej till GMO-grödor. Det sittande parlamentet har följt upp med flera nya nej.
Det får nog kallas en ganska envis viljeyttring med tanke på att det inte ens är Europaparlamentet som beslutar om nya GMO-grödor ska godkännas.

Beslutet ligger hos EUs medlemsländer – i teorin. Sedan tjugo år tillbaka lyckas emellertid aldrig medlemsländerna enas. Många länder ogillar GMO, andra vill tvärtemot uppmuntra denna teknologi. Röstresultatet slutar alltid oavgjort.

Och då träder – enligt reglerna – EU-kommissionen in och tar det slutgiltiga avgörandet, byggt på vad vetenskapen säger om produktens säkerhet.

EU-kommissionen har de senaste 20 åren godkänt knappt hundra olika GMO-grödor. Men bara en enda av dessa (en majs) har odlats på europeisk mark. Odlarna vet att konsumenter ogillar GMO och den som skulle vilja sälja ett livsmedel i EU med en GMO-ingrediens måste märka det tydligt på paketet. I Europa är faktiskt märkningen ”GMO-fri” ett försäljningsargument.

Men tiden går, EU-reglerna togs år 2001 och sedan dess har genomiska metoder utvecklats. När EU-kommissionen sommaren 2023 la ett nytt lagförslag på området så hänvisade den till behovet av att få fram nya grödor i tider av klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald. När jordbruket måste ställa om, krävs grödor som klarar sig på mindre vatten eller som står emot insektsangrepp bättre utan tillgång till växtgifter.

Kommissionen håller sig dock på den försiktiga sidan och öppnar bara för växter från nya genomiska tekniker (NGTs) som kunde ha uppstått i naturen eller genom traditionell växtförädling. ”Det här är tekniker som använder plantans eget DNA, bara förfinar och stärker utvalda egenskaper,” försäkrar kommissionen. Bland de godkända skulle även gensaxen CRISPR hamna som fick Nobelpriset år 2020.

De nya förslagen togs emot försiktigt positivt av EUs jordbruksministrar, ett antal medborgarorganisationer har protesterat men var det stridbara Europaparlamentet hamnar i frågan, återstår att se.

EU-reglerna för GMO

GMO-produkter är tillåtna i EU men omgärdade av begränsningar:

  • Alla varor med en GMO-ingrediens på över 0,9 procent ska märkas.
  • En GMO-gröda måste godkännas innan den får marknadsföras i EU. Beslutet ska tas med kvalificerad majoritet i en EU-kommitté med representanter från medlemsländernas myndigheter. Om kvalificerad majoritet inte kan uppnås, fattas beslutet av EU-kommissionen efter yttrande av Efsa, EUs livsmedelsmyndighet.
  • I juli 2023 var 58 grödor godkända.
  • EUs medlemsländer har rätt att förklara hela sitt land eller regioner för GMO-fria där GMO-grödor är förbjudna att odlas. 19 EU-länder har gjort detta och/eller 64 regioner.
  • EU-kommissionen föreslog 2015 att det borde bli ett nationellt beslut att odla en godkänd GMO-gröda eller inte. Idén gjorde Europaparlamentet så rasande att man dödade förslaget utan vidare.
  • 2018 meddelade EU-domstolen att även nya genteknologier som genom-redigering också faller under GMO-direktivet. (Skillnaden mot GMO är att man vid genomredigering inte tillför främmande DNA i en gen. Istället kan man ändra egenskaper genom att t ex klippa bort oönskade gener.)

Det nya förslaget

Kommissionens förslag från juli 2023 om den känsliga gentekniken föregicks av en studie över nya gentekniker 2021 och ett öppet rådslag på nätet om frågan.
Förslaget vill öppna för nya gentekniker i växter men begränsar sig till sådana som inte hämtar in externt material (riktad mutagenesis) eller för in materiel hämtat från en sexuellt kompatibel växt (cisgenesis) – alltså något som i princip kunde ha hänt i naturen.

Uteslutet är teknik som hämtat materiel från något icke-kompatibelt (transgenesis).
Information om härkomst för den första kategorin växter skulle t ex finnas på fröpåsen.
Information för den andra kategorin växter skulle vara lika krävande som för GMO-produkter.

Sveriges inställning

Regeringen hälsar förslaget välkommet. I Sverige har mycket genomteknisk forskning pågått och man vill gärna stödja denna.
Regeringen anser också att växter ur förslagets kategori 1 ska få användas i ekologiskt jordbruk.

Formalia kring beslutet

Förslaget baserar sig på artikel 168 (folkhälsa) i EU-fördraget samt artikel 114 (inre marknaden).
Det betyder att det ordinarie beslutsfattandet tillämpas där ministerrådet tar beslut med kvalificerad majoritet och Europaparlamentet med enkel majoritet.
Eftersom det är en förordning träder det i kraft så snart slutgiltigt beslut tagits och detta har publicerats i EUs officiella tidning.
Ecosoc samt EUs regionkommitté ska konsulteras.

Vad händer nu?

Förslaget gick till EUs regeringar och nationella parlament samt Europaparlamentet i juli 2023.
Ministerrådet och parlamentet ska på var sitt håll förhandla fram en position varefter dessa bägge lagstiftare därefter ska enas om en slutgiltig lagstiftning.

Fler frågor

 

Läs mer…

En europeisk åklagare för att skydda EU-kassan

Att lura EU-kassan på pengar låter sig göras lite lättare om man opererar i flera länder samtidigt. EU har skaffat sig en särskild åklagare för att stoppa bedrägerier på 50 miljarder euro om året.

Gonatt för fossilbilen

Efter 2035 får bilar på fossilbränsle inte säljas i EU. Biltillverkarna är redo och kanske rentav snabbare än lagstiftarna den här gången.

Ett europeiskt bankID

En ”digital plånbok” kallas nyheten som EU arbetar med att införa, en digital identitet så att medborgare kan sköta bank- och myndighetsärenden, betala skatt, handla på nätet eller söka studieplats. Plånboken ska innehålla allt som t ex körkort, vaccinpass, student-ID eller bussbiljetter.

Svartarbete stryps åt

Utnyttjandet av arbetare i jordbruket, trädgårdsnäringen och i svensk skogsindustri, kan ibland likna slaveri. Jordbruket är en sektor med stora säsongsvisa behov av lågutbildad arbetskraft. Det är ett scenario som gjort för att utnyttja utsatta människor, allra oftast dem utan arbets- eller uppehållstillstånd. Läs mer i vår senaste artikel om hur EU ställer sig till det.

Svenskt skogsbruk i EUs fokus

I en klimatstrid har Sverige den ovana rollen som miljövännernas fiende. Det handlar om svenskt skogsbruk och där stundar nu batalj på flera fronter.