I oktober 2019 röstade det nyvalda Europaparlamentet nej till tre nya GMO-grödor som sökte tillstånd. Röstsiffrorna var glasklara 436 mot 208.
Det förra Europaparlamentet röstade under sina fem års mandat nära fyrtio gånger nej till GMO-grödor. Det sittande parlamentet har följt upp med flera nya nej.
Det får nog kallas en ganska envis viljeyttring med tanke på att det inte ens är Europaparlamentet som beslutar om nya GMO-grödor ska godkännas.
Beslutet ligger hos EUs medlemsländer – i teorin. Sedan tjugo år tillbaka lyckas emellertid aldrig medlemsländerna enas. Många länder ogillar GMO, andra vill tvärtemot uppmuntra denna teknologi. Röstresultatet slutar alltid oavgjort.
Och då träder – enligt reglerna – EU-kommissionen in och tar det slutgiltiga avgörandet, byggt på vad vetenskapen säger om produktens säkerhet.
EU-kommissionen har de senaste 20 åren godkänt knappt hundra olika GMO-grödor. Men bara en enda av dessa (en majs) har odlats på europeisk mark. Odlarna vet att konsumenter ogillar GMO och den som skulle vilja sälja ett livsmedel i EU med en GMO-ingrediens måste märka det tydligt på paketet. I Europa är faktiskt märkningen ”GMO-fri” ett försäljningsargument.
Men tiden går, EU-reglerna togs år 2001 och sedan dess har genomiska metoder utvecklats. När EU-kommissionen sommaren 2023 la ett nytt lagförslag på området så hänvisade den till behovet av att få fram nya grödor i tider av klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald. När jordbruket måste ställa om, krävs grödor som klarar sig på mindre vatten eller som står emot insektsangrepp bättre utan tillgång till växtgifter.
Kommissionen håller sig dock på den försiktiga sidan och öppnar bara för växter från nya genomiska tekniker (NGTs) som kunde ha uppstått i naturen eller genom traditionell växtförädling. ”Det här är tekniker som använder plantans eget DNA, bara förfinar och stärker utvalda egenskaper,” försäkrar kommissionen. Bland de godkända skulle även gensaxen CRISPR hamna som fick Nobelpriset år 2020.
De nya förslagen togs emot försiktigt positivt av EUs jordbruksministrar, ett antal medborgarorganisationer har protesterat men var det stridbara Europaparlamentet hamnar i frågan, återstår att se.
EU-reglerna för GMO
GMO-produkter är tillåtna i EU men omgärdade av begränsningar:
- Alla varor med en GMO-ingrediens på över 0,9 procent ska märkas.
- En GMO-gröda måste godkännas innan den får marknadsföras i EU. Beslutet ska tas med kvalificerad majoritet i en EU-kommitté med representanter från medlemsländernas myndigheter. Om kvalificerad majoritet inte kan uppnås, fattas beslutet av EU-kommissionen efter yttrande av Efsa, EUs livsmedelsmyndighet.
- I juli 2023 var 58 grödor godkända.
- EUs medlemsländer har rätt att förklara hela sitt land eller regioner för GMO-fria där GMO-grödor är förbjudna att odlas. 19 EU-länder har gjort detta och/eller 64 regioner.
- EU-kommissionen föreslog 2015 att det borde bli ett nationellt beslut att odla en godkänd GMO-gröda eller inte. Idén gjorde Europaparlamentet så rasande att man dödade förslaget utan vidare.
- 2018 meddelade EU-domstolen att även nya genteknologier som genom-redigering också faller under GMO-direktivet. (Skillnaden mot GMO är att man vid genomredigering inte tillför främmande DNA i en gen. Istället kan man ändra egenskaper genom att t ex klippa bort oönskade gener.)
