Search
Close this search box.

Trollfabriker bekämpas med journalistik

En ursäkt, krävde statsminister Ulf Kristersson efter TV4s avslöjande om Sverigedemokraternas trollfabrik. Från EU väntar betydligt hårdare tag.

Två timslånga reportage med dold kamera avslöjade i maj 2024 att Sverigedemokraterna hade anställt, instruerat och finansierat en trollfabrik vars dagliga verksamhet bestod i att lägga ut hat och hån på sociala media. Tillvägagångssättet motsvarade bokstavligen en rysk påverkansoperation i den meningen att budskapen spred rykten, falska påståenden, personangrepp och ”deep fake” där bild och ljud klippts ihop så att personer såg ut att säga vad de aldrig sagt.

Den svenska officiella reaktionen blev svag trots att SD:s samarbetspartier i regeringen utsatts för lika mycket hat som den politiska oppositionen. Statsminister Ulf Kristersson fick en ursäkt bakom stängda dörrar och var nöjd med det, liksom vice statsminister Ebba Busch. Liberalerna krävde för sin del en lag mot anonyma konton.

Men en svensk lag mot anonyma konton behövdes egentligen inte. Bara dagarna innan avslöjandet trädde EUs nya regler för politisk reklam i kraft. Här förbjuds helt politiska budskap utan en tydlig avsändare – parti eller annan finansiär. EU har likaså förbjudit ”deep fakes” och kraftigt begränsat hur algoritmer och AI får användas genom EUs Digital Services Act som är i kraft sedan februari 2024 samt genom EUs pinfärska AI ACT.

Sociala media i EU får inte längre sprida t ex rasism, hot, hat, osv och det gäller även samhällsfarliga budskap som kan utgöra en systemrisk. Skyldiga att hålla rent från konton som bryter mot reglerna, är de stora plattformarna. Nationella myndigheter åläggs att följa upp att plattformarna sköter sin städning. Dagarna efter avslöjandet om SD:s trollfabrik plockade sålunda Youtube ner flera av deras konton. Veckorna efteråt gjorde TikTok detsamma. Såväl TikTok som Facebook, Instagram och X/twitter behöver se upp för de utreds redan av EU-kommissionen för sin långsamhet att ta bort anmälda konton vilket kan kosta dem miljarder i böter.

EU har i en hel serie lagar som tillkommit de senaste åren, arbetat för att rensa upp i medielandskapet för att kunna återställa ett fungerande offentligt samtal. I dessa lagar skyddas särskilt journalistiken och forskningen, två sektorer med ansvar att sprida faktabaserad information för en vettigare samhällsdebatt.

I lagpaketet ”Media Freedom Act” beviljas oberoende redaktioner en särskild status men för att få denna, måste man offentligt kunna visa att ens journalistiska innehåll inte styrs av ägaren, vare sig offentlig eller privat sådan. Allmänheten kan se om något är ”riktig” journalistik genom ett märke som redaktionerna kan välja att visa upp. Det blir förbjudet att efterforska journalisters källor, att hota, trakassera eller spärra in journalister för deras arbete liksom att spionera på dem. Visselblåsare – som ju ofta är journalisternas källor – skyddas i en egen lagstiftning. Försöker avslöjade makthavare skrämma redaktioner genom att hota med domstol? Den slags rättegångar görs mycket svåra att dra igång tack vare EUs nya anti-SLAPP Act.

Public service beviljas för sin del extra skydd för att kunna stå fritt från krav om att sända propaganda. I det skyddet ingår också att public service ska tilldelas tillräckligt med pengar för att kunna sköta sitt uppdrag. Ledning och styrelse ska tillsättas i öppen insyn från allmänheten och får inte sparkas innan deras mandat löpt ut.

Kan samhället segra över trollen? Lagarna finns i alla fall snart på plats. Nu är det upp till alla att anmäla och till nationella myndigheter samt EU-kommissionen att låta piskan gå.

Det nya förslaget

Samtliga lagpaket som nämns i artikeln är beslutade och har trätt i kraft.

För flera reformer ges (normalt förfarande i EU-lagar) anstånd på sex till arton månader innan man måste leva upp till de nya kraven. När reglerna träder i kraft liksom exakt när olika delar träder i kraft, framgår av slutraderna för varje direktiv eller förordning. Följande lagpaket nämns:

Digital Services Act
https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:32022R2065

Förordning för politisk reklam
https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=OJ:L_202400900

Media Freedom Act
https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=OJ:L_202401083&qid=1715441476007

 

Visselblåsare
https://commission.europa.eu/aid-development-cooperation-fundamental-rights/your-rights-eu/protection-whistleblowers_en

Anti-SLAPP-direktivet
https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=OJ:L_202401069

EUs nya AI-regler
https://www.europarl.europa.eu/doceo/document/TA-9-2024-0138_EN.html

Sveriges inställning

Regeringen välkomnade t ex regler om politisk reklam liksom om mediafrihet (med reservation för att EU kanske la sig i interna, svenska förhållanden). Men när anti-SLAPP-reglerna för att skydda journalister förhandlades, bidrog den svenska regeringen till att försvaga innehållet.

Formalia kring beslutet

EUs många lagpaket kring sociala media och journalistik vilar på den inre marknaden och tas därför med kvalificerad majoritet i ministerrådet och med enkel majoritet i Europaparlamentet.

Vad händer nu?

EU-kommissionen började tidigt med att utreda de stora plattformarna för eventuell senfärdighet att ta ned innehåll som flaggats som oönskat. I Sverige ska regeringen besluta vilken eller vilka nationell myndighet som ska få ansvar för att hålla efter sociala media på svensk mark och säkra att politiska budskap inte t ex förekommer anonymt.

Fler frågor

Läs mer…

Livslångt lärande på riktigt

Tänk att få åka på kurs varje år i ett ämne man väljer själv – med bibehållen lön. Eller att spara ihop sina veckor för att satsa på den där trädgårdsmästarutbildningen man drömt om istället för att hänga kvar som revisor. Just så ser EUs vision ut.

Ansiktsigenkänd i folkmassa

Ska polisen få använda ansiktsigenkänning för att identifiera oss i en folkmassa? ”I princip nej, men…” lyder EUs förslag till hur artificiell intelligens ska regleras.

EU ser snett på smugglade hundvalpar

Strykrädda valpar som hukar i en trång bur – vi har sett bilderna i upprörande reportage. Nu vill Europaparlamentet att svaret på den otäcka handeln ska bli en registrering av alla hundar och katter i EU.