Två timslånga reportage med dold kamera avslöjade i maj 2024 att Sverigedemokraterna hade anställt, instruerat och finansierat en trollfabrik vars dagliga verksamhet bestod i att lägga ut hat och hån på sociala media. Tillvägagångssättet motsvarade bokstavligen en rysk påverkansoperation i den meningen att budskapen spred rykten, falska påståenden, personangrepp och ”deep fake” där bild och ljud klippts ihop så att personer såg ut att säga vad de aldrig sagt.
Den svenska officiella reaktionen blev svag trots att SD:s samarbetspartier i regeringen utsatts för lika mycket hat som den politiska oppositionen. Statsminister Ulf Kristersson fick en ursäkt bakom stängda dörrar och var nöjd med det, liksom vice statsminister Ebba Busch. Liberalerna krävde för sin del en lag mot anonyma konton.
Men en svensk lag mot anonyma konton behövdes egentligen inte. Bara dagarna innan avslöjandet trädde EUs nya regler för politisk reklam i kraft. Här förbjuds helt politiska budskap utan en tydlig avsändare – parti eller annan finansiär. EU har likaså förbjudit ”deep fakes” och kraftigt begränsat hur algoritmer och AI får användas genom EUs Digital Services Act som är i kraft sedan februari 2024 samt genom EUs pinfärska AI ACT.
Sociala media i EU får inte längre sprida t ex rasism, hot, hat, osv och det gäller även samhällsfarliga budskap som kan utgöra en systemrisk. Skyldiga att hålla rent från konton som bryter mot reglerna, är de stora plattformarna. Nationella myndigheter åläggs att följa upp att plattformarna sköter sin städning. Dagarna efter avslöjandet om SD:s trollfabrik plockade sålunda Youtube ner flera av deras konton. Veckorna efteråt gjorde TikTok detsamma. Såväl TikTok som Facebook, Instagram och X/twitter behöver se upp för de utreds redan av EU-kommissionen för sin långsamhet att ta bort anmälda konton vilket kan kosta dem miljarder i böter.
EU har i en hel serie lagar som tillkommit de senaste åren, arbetat för att rensa upp i medielandskapet för att kunna återställa ett fungerande offentligt samtal. I dessa lagar skyddas särskilt journalistiken och forskningen, två sektorer med ansvar att sprida faktabaserad information för en vettigare samhällsdebatt.
I lagpaketet ”Media Freedom Act” beviljas oberoende redaktioner en särskild status men för att få denna, måste man offentligt kunna visa att ens journalistiska innehåll inte styrs av ägaren, vare sig offentlig eller privat sådan. Allmänheten kan se om något är ”riktig” journalistik genom ett märke som redaktionerna kan välja att visa upp. Det blir förbjudet att efterforska journalisters källor, att hota, trakassera eller spärra in journalister för deras arbete liksom att spionera på dem. Visselblåsare – som ju ofta är journalisternas källor – skyddas i en egen lagstiftning. Försöker avslöjade makthavare skrämma redaktioner genom att hota med domstol? Den slags rättegångar görs mycket svåra att dra igång tack vare EUs nya anti-SLAPP Act.
Public service beviljas för sin del extra skydd för att kunna stå fritt från krav om att sända propaganda. I det skyddet ingår också att public service ska tilldelas tillräckligt med pengar för att kunna sköta sitt uppdrag. Ledning och styrelse ska tillsättas i öppen insyn från allmänheten och får inte sparkas innan deras mandat löpt ut.
Kan samhället segra över trollen? Lagarna finns i alla fall snart på plats. Nu är det upp till alla att anmäla och till nationella myndigheter samt EU-kommissionen att låta piskan gå.
