I Sverige har vi vant oss vid det sedan några år och även om bolaget som erbjuder BankID nog är det mesta kända så finns flera andra versioner av digital identitet, t ex Freja eller eID. I Europa är det framförallt de nordiska länderna, Belgien och Estland som ligger före på området. Digital identitet existerar i de flesta länder men det används inte alltid. I Frankrike har halva befolkningen det men myndigheterna begär ändå pappersdokument. I Tyskland har 20 procent av befolkningen en digital identitet men en överväldigande majoritet föredrar att bära pappersversioner med sig. Det blev ändå ett uppsving under covidpandemin när många européer tyckte det var enklast att ladda ner sitt vaccinintyg på mobilen eftersom det behövdes visas upp i affärer och på matställen.
Den europeiska versionen ska kunna användas till allt som nämnts ovan men förstås ha den stora fördelen att fungera även i andra länder, i hela EU. Användaren ska ha personuppgifterna skyddade så att bara de uppgifter syns för en myndighet eller bolag som kontaktats, som personen själv väljer att dela. EUs lagstiftare är positiva till förslaget men oroliga över cybersäkerhet och risken för kapningar eller identitetsstölder.
EU-kommissionen har dragit igång flera pilotprojekt med europeiska e-plånböcker och det svenska bolaget Finansiell ID-teknik som driver BankID, finns med i två av dessa. Bolaget ser e-plånboken som ett utmärkt tillfälle att försöka expandera ut i Europa.
