Ett europeiskt bankID

En ”digital plånbok” kallas nyheten som EU inför, en digital identitet eller ”plånbok” med körkort, vaccinpass, student-ID eller bussbiljetter och chansen att sköta alla myndighetskontakter.

I Sverige har vi vant oss vid det sedan några år och även om bolaget som erbjuder BankID nog är det mesta kända så finns flera andra versioner av digital identitet, t ex Freja eller eID. I Europa är det framförallt de nordiska länderna, Belgien och Estland som ligger före på området.
Digital identitet existerar i de flesta länder men det används inte alltid. I Frankrike har halva befolkningen det men myndigheterna begär ändå pappersdokument. I Tyskland har 20 procent av befolkningen en digital identitet men en överväldigande majoritet föredrar att bära pappersversioner med sig. Covidpandemin ledde ändå till ett uppsving under när många européer tyckte det var enklast att ladda ner sitt vaccinintyg på mobilen eftersom det behövdes visas upp i affärer och på matställen.

Den europeiska versionen ska kunna användas till allt som nämnts ovan men förstås ha den stora fördelen att fungera även i andra länder, i hela EU. Användaren ska ha personuppgifterna skyddade så att bara de uppgifter syns för en myndighet eller bolag som kontaktats, som personen själv väljer att dela. EUs lagstiftare är positiva till förslaget men oroliga över cybersäkerhet och risken för kapningar eller identitetsstölder.

EU-kommissionen har dragit igång flera pilotprojekt med europeiska e-plånböcker och det svenska bolaget Finansiell ID-teknik som driver BankID, finns med i två av dessa. Bolaget ser e-plånboken som ett utmärkt tillfälle att försöka expandera ut i Europa.

Det nya förslaget

EU-kommissionen föreslog sommaren 2021 att skapa en ”digital plånbok” som fungerar i alla EU-länder för att identifiera sig på nätet – hos myndigheter, företag och universitet. Nationella e-ID finns i de flesta länder men används bristfälligt av myndigheter och medborgare.
EU-förslaget skulle inte bara bli ett erbjudande till medborgare men också ålägga myndigheter att öppna sina tjänster för invånare på nätet. Målet är att 80 procent av medborgarna ska ha möjlighet att senast 2030 kunna identifiera sig på detta vis.

Sveriges inställning

Den svenska regeringen var mycket positiv till förslaget när det kom.

Formalia kring beslutet

Förslaget vilar på artikel 114 i EU-fördraget vilket syftar till att få den inre marknaden att fungera väl. Det innebär den ordinarie beslutsproceduren där ministerrådet tar beslut med kvalificerad majoritet och parlamentet med majoritet. EUs ekonomiska och sociala kommitté ska konsulteras. Eftersom det är en förordning ska den inte omvandlas till svensk lag utan träder i kraft i alla EU-länder direkt så snart den har beslutats.

Vad händer nu?

Förslaget förhandlades under hösten 2022 klart av EUs regeringar i ministerrådet som tog sin position den 6 december. EU-parlamentet blev klar med sin position i mitten av mars 2023. Under hösten ska de två mötas för att jämka ihop slutversionen. Reglerna träder sedan i kraft omedelbart eftersom det rör sig om en förordning.

Fler frågor

Rapportör i EU-parlamentet i industriutskottet,  Romana Jerkovic
EUs ministerråds presstjänst (digitalt)
EU-kommissionens talespersoner (digitalt, konsument)
Pressansvarig hos civilminister Erik Slottner, Martin Källstrand

Läs mer…

Så leder Sverige EU-stafetten

”Grönare, säkrare och friare” ska Europa bli när Sverige tar över EU-ordförandeskapet enligt statsminister Ulf Kristersson.

Jorden vi ärvde – marken den gröna

Föreställ er att EU skulle reglera var vi bygger bostadsområden eller vägar… Detta är faktiskt nästa klimatinsats som EU-kommissionen förväntar sig av oss – att skydda orörd mark för klimatet och ekosystemens skull.

Vem får EU:s toppjobb?

Vart femte år väljer EU-länderna ett nytt Europaparlament och den här gången sker detta den 26 maj 2019. I samma veva ska också flera av EU:s toppjobb besättas.

Flyga mindre eller flyga klimatsmart?

EUs klimatarbete skjuter in sig på varje del av samhällsekonomin men hittills har flyget och fartygen klarat sig väldigt lindrigt undan det slags tunga klimatbördor som annat näringsliv ålagts.

EU-kollen – journalistens hjälp i EU-frågor

EU-kollen är en del av ett projekt som drivs av Medieinstitutet Fojo och som finansieras av Regeringskansliet. Förutom sajten, som uppdateras regelbundet med nya frågor och svar, arrangerar vi inom projektet kurser med resor inom EU och seminarier runt om i Sverige. Alla aktuella Fojo-kurser kan du hitta här.

EU-kollen lyfter fram aktuella frågor och redovisar både EU:s linje och Sveriges inställning. Här får journalister en kortfattad och tydlig överblick av frågeställningen och tips på vidare läsning.