Sök
Stäng denna sökruta.

Ett europeiskt bankID

En ”digital plånbok” kallas nyheten som EU inför, en digital identitet eller ”plånbok” med körkort, vaccinpass, student-ID eller bussbiljetter och chansen att sköta alla myndighetskontakter.

I Sverige har vi vant oss vid det sedan några år och även om bolaget som erbjuder BankID nog är det mesta kända så finns flera andra versioner av digital identitet, t ex Freja eller eID. I Europa är det framförallt de nordiska länderna, Belgien och Estland som ligger före på området.
Digital identitet existerar i de flesta länder men det används inte alltid. I Frankrike har halva befolkningen det men myndigheterna begär ändå pappersdokument. I Tyskland har 20 procent av befolkningen en digital identitet men en överväldigande majoritet föredrar att bära pappersversioner med sig. Covidpandemin ledde ändå till ett uppsving under när många européer tyckte det var enklast att ladda ner sitt vaccinintyg på mobilen eftersom det behövdes visas upp i affärer och på matställen.

Den europeiska versionen ska kunna användas till allt som nämnts ovan men förstås ha den stora fördelen att fungera även i andra länder, i hela EU. Användaren ska ha personuppgifterna skyddade så att bara de uppgifter syns för en myndighet eller bolag som kontaktats, som personen själv väljer att dela. EUs lagstiftare är positiva till förslaget men oroliga över cybersäkerhet och risken för kapningar eller identitetsstölder.

EU-kommissionen har dragit igång flera pilotprojekt med europeiska e-plånböcker och det svenska bolaget Finansiell ID-teknik som driver BankID, finns med i två av dessa. Bolaget ser e-plånboken som ett utmärkt tillfälle att försöka expandera ut i Europa.

Det nya förslaget

EU-kommissionen föreslog sommaren 2021 att skapa en ”digital plånbok” som fungerar i alla EU-länder för att identifiera sig på nätet – hos myndigheter, företag och universitet. Nationella e-ID finns i de flesta länder men används bristfälligt av myndigheter och medborgare.
EU-förslaget skulle inte bara bli ett erbjudande till medborgare men också ålägga myndigheter att öppna sina tjänster för invånare på nätet. Målet är att 80 procent av medborgarna ska ha möjlighet att senast 2030 kunna identifiera sig på detta vis.

Sveriges inställning

Den svenska regeringen var mycket positiv till förslaget när det kom.

Formalia kring beslutet

Förslaget vilar på artikel 114 i EU-fördraget vilket syftar till att få den inre marknaden att fungera väl. Det innebär den ordinarie beslutsproceduren där ministerrådet tar beslut med kvalificerad majoritet och parlamentet med majoritet. EUs ekonomiska och sociala kommitté ska konsulteras. Eftersom det är en förordning ska den inte omvandlas till svensk lag utan träder i kraft i alla EU-länder direkt så snart den har beslutats.

Vad händer nu?

Förslaget förhandlades under hösten 2022 klart av EUs regeringar i ministerrådet som tog sin position den 6 december. EU-parlamentet blev klar med sin position i mitten av mars 2023. Under hösten ska de två mötas för att jämka ihop slutversionen. Reglerna träder sedan i kraft omedelbart eftersom det rör sig om en förordning.

Fler frågor

Rapportör i EU-parlamentet i industriutskottet,  Romana Jerkovic
EUs ministerråds presstjänst (digitalt)
EU-kommissionens talespersoner (digitalt, konsument)
Pressansvarig hos civilminister Erik Slottner, Martin Källstrand

Läs mer…

Direktiv för din frukost

Om frukt i marmelad och socker i apelsinjuicen borde det vara enkelt att enas. Men det visar sig lätt bli en blandad kompott.

Svenska modellen kan kramas till döds

Finanskrisen mellan 2010 och 2017 tog hårt på framför allt de sydeuropeiska länderna i EU. Löntagare, pensionärer och offentliganställda fick bära den tyngsta bördan. Land efter land skar ner på sina utgifter – alltså på pensioner, lärarlöner, A-kassa, osv.

Att ta tåget i Europa

Greta Thunberg tog tåget till Davos och plötsligt var det som en propp släppte och alla undrade: I dessa tider av klimatoro – varför ska det vara så svårt att åka tåg i Europa?

Rädda snuset – igen

Sista helgen i november landade ett privatjet på Arlanda med delar av tobakskoncernen Philip Morris´ ledning ombord. De hade kommit för att ta ett nyförvärv i besittning – Swedish Match. De möttes av svarta kvällstidningsrubriker om att snuset var hotat av EU.

När EU skulle köpa ammunition

Det var lätt för EU-ledarna i våras att lova Ukraina 1 miljon artillerigranater. Det verkar betydligt svårare att faktiskt leverera.