Snart kommer ett europeiskt bankID

En ”digital plånbok” kallas nyheten som EU arbetar med att införa, en digital identitet så att medborgare kan sköta bank- och myndighetsärenden, betala skatt, handla på nätet eller söka studieplats. Plånboken ska innehålla allt som t ex körkort, vaccinpass, student-ID eller bussbiljetter.

I Sverige har vi vant oss vid det sedan några år och även om bolaget som erbjuder BankID nog är det mesta kända så finns flera andra versioner av digital identitet, t ex Freja eller eID. I Europa är det framförallt de nordiska länderna, Belgien och Estland som ligger före på området. Digital identitet existerar i de flesta länder men det används inte alltid. I Frankrike har halva befolkningen det men myndigheterna begär ändå pappersdokument. I Tyskland har 20 procent av befolkningen en digital identitet men en överväldigande majoritet föredrar att bära pappersversioner med sig. Det blev ändå ett uppsving under covidpandemin när många européer tyckte det var enklast att ladda ner sitt vaccinintyg på mobilen eftersom det behövdes visas upp i affärer och på matställen.

Den europeiska versionen ska kunna användas till allt som nämnts ovan men förstås ha den stora fördelen att fungera även i andra länder, i hela EU. Användaren ska ha personuppgifterna skyddade så att bara de uppgifter syns för en myndighet eller bolag som kontaktats, som personen själv väljer att dela. EUs lagstiftare är positiva till förslaget men oroliga över cybersäkerhet och risken för kapningar eller identitetsstölder.

EU-kommissionen har dragit igång flera pilotprojekt med europeiska e-plånböcker och det svenska bolaget Finansiell ID-teknik som driver BankID, finns med i två av dessa. Bolaget ser e-plånboken som ett utmärkt tillfälle att försöka expandera ut i Europa.

Det nya förslaget

EU-kommissionen föreslog sommaren 2021 att skapa en ”digital plånbok” som fungerar i alla EU-länder för att identifiera sig på nätet – hos myndigheter, företag och universitet. Nationella e-ID finns i de flesta länder men används bristfälligt av myndigheter och medborgare.
EU-förslaget skulle inte bara bli ett erbjudande till medborgare men också ålägga myndigheter att öppna sina tjänster för invånare på nätet. Målet är att 80 procent av medborgarna ska ha möjlighet att senast 2030 kunna identifiera sig på detta vis.

Sveriges inställning

Den svenska regeringen var mycket positiv till förslaget när det kom.

Formalia kring beslutet

Förslaget vilar på artikel 114 i EU-fördraget vilket syftar till att få den inre marknaden att fungera väl. Det innebär den ordinarie beslutsproceduren där ministerrådet tar beslut med kvalificerad majoritet och parlamentet med majoritet. EUs ekonomiska och sociala kommitté ska konsulteras. Eftersom det är en förordning ska den inte omvandlas till svensk lag utan träder i kraft i alla EU-länder direkt så snart den har beslutats.

Vad händer nu?

Förslaget förhandlades under hösten 2022 klart av EUs regeringar i ministerrådet som tog sin position den 6 december. Så snart parlamentet blivit överens om sin position ska de två mötas för att jämka ihop slutversionen. Reglerna träder sedan i kraft omedelbart eftersom det rör sig om en förordning.

Fler frågor

Rapportör i EU-parlamentet i industriutskottet,  Romana Jerkovic
Pressansvarig på EUs ministerråd, Giovanni de Paola
Pressansvarig på EU-kommissionen, Sonya Gospodinova
Pressansvarig hos civilminister Erik Slottner, Martin Källstrand

Läs mer…

Svenska modellen kan kramas till döds

Finanskrisen mellan 2010 och 2017 tog hårt på framför allt de sydeuropeiska länderna i EU. Löntagare, pensionärer och offentliganställda fick bära den tyngsta bördan. Land efter land skar ner på sina utgifter – alltså på pensioner, lärarlöner, A-kassa, osv.

Ingen rättsstat – inga EU-pengar

Efterskalvet av coronapandemin skakar om Europas ekonomi och många, många miljarder har letats fram för att lindra smällen. Med de stora summorna väcks också frågor om makt och om EU nu är på väg att vinna mer.