Det så kallade frukostdirektivet var ett av de tidigare regelpaketen när EU skapade sin gemensamma marknad. Hur mycket frukt i en sylt för att det ska få heta sylt? Hur mycket socker måste ingå? Nationella morgonvanor gjorde att diskussionens vågor gick höga. Men någon slags tröskel måste ju läggas för dessa varor så att alla länder kände sig trygga med att öppna sina gränser för utländska produkter.
En av de tuffare nötterna att knäcka var portugisernas tradition att göra marmelad av morot. Till slut döpte man om morot till ”frukt” och så var morotsmarmeladen räddad.
Livsmedelsvanor och önskemål har förändrat sig en del de senaste 20 åren i Europa. Nu handlar konsumenternas oro mycket om sockret på frukostbordet så att få ned sockerhalten fick bli ledstjärnan för uppdateringen av frukostdirektiven.
EU kom i april 2023 med sitt förslag som gäller sju uppsättningar regler från 2001, bl a marmelad, sylt, juice, kastanjepuré och honung. För fruktjuicer blev t ex planen att begränsa märkningen till två möjligheter – antingen ”Inget extra socker tillsatt” eller ”Med reducerad sockerhalt.”
Det väckte genast kritik. EU-regler förbjuder att tillsätta socker i fruktjuicer. Varför då erbjuda märkningen ”inget socker tillsatt” vilket skulle kunna lura konsumenter att just denna juicesort är bättre än andra? Och kanske är reglerna redan föråldrade för bara ett halvår efter att förslaget kom, meddelade ett amerikanskt företag att man utvecklat en metod för att ta bort allt naturligt socker ur frukter som blir juice. Inte ”reducerat” men noll socker, alltså.
Sockret visade sig också vara en knepig fråga för sylter och marmelader. Inte ens för folkhälsans skull kan man be tillverkarna att sänka sockerhalten. Sylt och marmelad blir nämligen inte gelé-igt om man tar bort sockret och de förlorar sin hållbarhet om man sänker mängden socker. Där valde lagstiftarna som lösning att höja kravet på fruktmängden.
En stor diskussion utbröt om honung med sitt helt egna sockerproblem. Det fuskas vilt med honung, på så sätt att det blandas i socker eller sirap för att på billigast möjliga sätt söta honungen. Så kan man konkurrera ut den riktiga honungen vilket blir till nackdel för europeiska biodlare och därmed även för våra utrotningshotade bin. Reglerna som hittills har tillåtit att märka honungens ursprung med den vaga beskrivningen ”en blandning från flera EU-länder” eller rentav ”en blandning från flera EU-länder och flera icke-EU-länder,” gör det svårt för myndigheterna att urskilja potentiellt fusk. Det nya förslaget är att burken måste ange namn på varje land som honungen har hämtats ifrån. Det ska också gälla nötter, torkad frukt och uppskuren frukt eller sallad.
Helt nöjda med frukostdirektiven blev kanske ingen men hårdast kritik gäller att det saknas regler. EU-kommissionen hade utlovat så mycket mer, nämligen en uppdaterad lagstiftning om alla slag av hälsopåståenden kring mat. Men de förslagen väntar vi fortfarande på, trots att ett noggrant förarbete redan är genomfört.
