Sommartiden inte förbi

”För sista gången!,” lovade en kvällstidningsrubrik i slutet av oktober 2020 medan en annan höll sig till ”Kanske för sista gången.”
Men något EU-beslut om att ge upp sommartiden finns inte. Bara ett förslag i en byrålåda.

Sommartid slog igenom brett under 1960- och 1970-talet när Europa genomgick en energikris. Det ena landet efter det andra införde sommartid under halva året och vintertid den andra halvan för att kunna skjuta på att behöva tända belysningen och värmen, för att utnyttja dagsljuset lite mer.

I Norden började vi med denna vana 1980 (Sverige, Norge och Danmark) och 1981 (Finland). Ingenstans infördes dock sommartid utan protester. I stort överallt tycks motargumenten ha varit att det skulle ställa till problem i jordbruket och för transporter.

Men under 1980-talet ökade både handeln och resandet i Europa så det blev olägligt att klockslagen skiftade mellan länder. Saken blir inte enklare av att vi har tre tidzoner i Europa där t ex Finland alltid ligger före en timme och Storbritannien efter oss andra.

 

EU-fördraget ger visserligen inte EU (den gången EEC) någon rätt att besluta om tidsskillnader men länderna var överens om att vilja lösa frågan och använde sig av en paragraf (art 5) som öppnar för en gemensam åtgärd om den inre marknaden.

1981 beslöt EU (den gången EEC) att alla åtminstone skulle starta sin sommartid på samma datum varje år.  Något år därefter enades man också om gemensamt slutdatum… fast två olika. Storbritannien valde länge att sluta med sommartid en månad senare än alla andra.

Vart femte år har EU-kommissionen ändå lyft ämnet för att bekräfta datumen och ungefär vart tionde år för att utreda om alla fortfarande är nöjda. Det tycks alla vara  även om här och där ändå en irritation överlevt. En envis liten fransk förening har fortsatt att protestera i decennier.

Alla vetenskapliga utredningar som görs når ungefär samma slutsats – att det är väldigt svårt att urskilja bevisbar påverkan av dessa extra långa sommarkvällar, vare sig positiva eller negativa.

 

Senast ämnet kom upp på dagordningen berodde det på en petition till Finlands riksdag i juni 2017. Runt 70 000 medborgare skrev på om att få slippa växla tid två gånger om året. Finlands regering lovade driva frågan i EU åt sina medborgare och lyckades övertyga EU-kommissionen att anordna en offentlig konsultation på nätet. Det kom in rekordmånga svar (för en EU-konsultation alltså), hela 4,6 miljoner. Förkrossande 84 procent ville sluta med att byta mellan sommar-  och vintertid.

Man kan fundera på hur representativa svaren var – väldigt många kom t ex från Tyskland och nästan inga från det stora landet Italien – men de folkvalda i Europaparlamentet blev intresserade. De brukar med jämna mellanrum få in petitioner om just sommartid – oftast från tyska medborgare.

Diskussionerna fick Juncker-kommissionen att i september 2018 att lägga fram ett formellt EU-förslag om att avsluta tidsomställningen för gott.  Alla medlemsländer skulle få välja själva om de ville ha permanent sommartid eller permanent vintertid. Oktober 2019 skulle bli sista gången som någon ställde om klockan.

Europaparlamentet gav ett överväldigande stöd för förslaget i mars 2019 vilket lurade många i europeiska massmedia att tro att frågan därmed var klar.
Men EU-länderna har inte kunnat bestämma sig. Och utan ett ja från EU-regeringarna, finns inget beslut.

 

En svårighet med förslaget är att kommissionen inte utrett eventuella fördelar eller nackdelar med en ändring. Man konstaterar bara i förbifarten att det lär bli kostnader och praktiska problem för resor och för transporter utan att gå in på hur stora problem eller för vem kostnader skulle uppstå. Länderna vet därför inte vad de ger sig in på.

I väntan på det ställer Europa fortsatt om sina klockor.

 

Det nya förslaget

Förslaget lyder att medlemsländerna ska välja om de vill införa permanent sommartid eller permanent vintertid. en gång för alla.

Rätten att välja tidzon är däremot nationell och kvarstår men skulle något land vilja byta sådan, måste man anmäla detta sex månader före övergången till EU-kommissionen för att minimera praktiska problem för alla.

EU-kommissionen ska fem år efter att direktivet trätt i kraft rapportera tillbaka till rådet och parlamentet om genomförandet.

Sveriges inställning

Den svenska regeringen har liksom flera andra EU-regeringar inte bestämt sig för vad de tycker om sommartid och vintertid.

Statskontoret har fått utreda frågan. Svaret blev att några märkbara effekter av att skifta klockslag är svåra att hitta men möjligen överväger de positiva.

Formalia kring beslutet

Förslaget är ett direktiv vilket måste införas i nationell lagstiftning för att träda i kraft. Det  baseras på artikel 114 i EUs fördrag (inre marknaden) vilket innebär att rådet fattar sitt beslut med kvalificerad majoritet och Europaparlamentet ska ta sitt beslut med enkel majoritet.

Dessutom ska Ecosoc, EUs ekonomiska och sociala kommitté höras. (Sverige har tolv ledamöter där som företräder arbetsgivare, arbetstagare och det civila samhället.)

Vad händer nu?

Konsultationen i den ekonomiska och sociala kommittén slutade med ett överväldigande ja till att upphöra med tidsomställning.

Förslaget har behandlats i Europaparlamentet där det blev ett ja till att avskaffa tidsomställning med siffrorna 410 för och 192 emot. De önskade dock skjuta på genomförandet till år 2021 istället för förslagets år 2019.

EUs ministerråd (för transport och energi) diskuterade frågan flera gånger under 2019 men flera länder hade inte bestämt hur de ställer sig.

Om inte ministerrådet väljer att ta upp diskussionen på nytt för att nå beslut, händer inget alls. Europaparlamentets rapportör i frågan, Johan Danielsson, väckte i oktober 2020 frågan på nytt genom ett brev till höstens EU-ordförande Tyskland där han uppmanade rådet att ta tag i saken.

Fler frågor

Läs mer…

Svenska modellen kan kramas till döds

Finanskrisen mellan 2010 och 2017 tog hårt på framför allt de sydeuropeiska länderna i EU. Löntagare, pensionärer och offentliganställda fick bära den tyngsta bördan. Land efter land skar ner på sina utgifter – alltså på pensioner, lärarlöner, A-kassa, osv.

Ansiktsigenkänd i folkmassa

Ska polisen få använda ansiktsigenkänning för att identifiera oss i en folkmassa? ”I princip nej, men…” lyder EUs förslag till hur artificiell intelligens ska regleras.

Flyga mindre eller flyga klimatsmart?

EUs klimatarbete skjuter in sig på varje del av samhällsekonomin men hittills har flyget och fartygen klarat sig väldigt lindrigt undan det slags tunga klimatbördor som annat näringsliv ålagts.

Ingen rättsstat – inga EU-pengar

Efterskalvet av coronapandemin skakar om Europas ekonomi och många, många miljarder har letats fram för att lindra smällen. Med de stora summorna väcks också frågor om makt och om EU nu är på väg att vinna mer.