I den upphetsade debatten om hur EU-länderna kan få stopp på migrationen, glöms lätt motsatsen bort: Att invandrare alltid behövs.
Årligen kommer tio gånger så många legala invandrare till EU, som det gör asylsökande. EU har sedan 2009 haft ett system för legala vägar in, med fokus på det blå kortet men också genom det förenklade arbetstillståndet.
Det blå kortet var en idé som gick ut på att inte missa önskvärda invandrare, de med särskilda kompetenser som är extremt efterfrågade. IT-tekniker förstås och forskare inom alla ämnen men det finns också ett särskilt sug efter bland annat klimatingenjörer och biotekniker.
Det ”första” blå kortet var emellertid ganska smalt. Kravet var att man hade ett jobbkontrakt på minst ett år med en lön på 1,5 gånger den sedvanliga i värdlandet och en hög universitetsexamen (master).
I Sverige år 2022 krävdes t ex en månadslön på 55 600 kronor.
Det visade sig att världen inte var full av högkvalificerade välbetalda specialister som drömde om att komma till Europa. De första sex åren sökte och erhöll knappt 37 000 av dem blått kort i något EU-land varav en tredjedel valde Tyskland.
Bara 2 personer fick ett blått kort i Sverige.
Nära 60 procent av alla emigrerande högutbildade invandrare i världen under dessa år föredrog ett amerikanskt grönt kort enligt en OECD-rapport.
Sommaren 2016 gjorde EU-kommissionen ett nytt försök och föreslog lite bättre villkor för blå korts-innehavare och hösten 2021 kunde EUs bägge lagstiftare enas om att göra det blåa kortet generösare.
Samtidigt började man förhandla det förenklade arbetstillståndet som bland annat skulle bidra till att legala invandrare inte behandlas sämre på sina arbetsplatser. Här gällde förslaget att det skulle finnas en form för ansökan, ett tillstånd och samma rättigheter till sociala förmåner som EU-medborgarna i värdlandet har.
Under svenskt EU-ordförandeskap sommaren 2023 kunde EU-regeringarna – alla med en växande brist på arbetskraft hemma – enas om detta.
