Välkommen till EU – om du har specialkompetens

Det finns lagliga vägar att invandra till EU – och nu ska de bli enklare. Men bara människor med attraktiva kompetens göre sig besvär.

I den upphetsade debatten om hur EU-länderna kan få stopp på migrationen, glöms lätt motsatsen bort: Att invandrare alltid behövs.
Årligen kommer tio gånger så många legala invandrare till EU, som det gör asylsökande. EU har sedan 2009 haft ett system för legala vägar in, med fokus på det blå kortet men också genom det förenklade arbetstillståndet.

Det blå kortet var en idé som gick ut på att inte missa önskvärda invandrare, de med särskilda kompetenser som är extremt efterfrågade. IT-tekniker förstås och forskare inom alla ämnen men det finns också ett särskilt sug efter bland annat klimatingenjörer och biotekniker.

Det ”första” blå kortet var emellertid ganska smalt. Kravet var att man hade ett jobbkontrakt på minst ett år med en lön på 1,5 gånger den sedvanliga i värdlandet och en hög universitetsexamen (master).
I Sverige år 2022 krävdes t ex en månadslön på 55 600 kronor.

Det visade sig att världen inte var full av högkvalificerade välbetalda specialister som drömde om att komma till Europa. De första sex åren sökte och erhöll knappt 37 000 av dem blått kort i något EU-land varav en tredjedel valde Tyskland.
Bara 2 personer fick ett blått kort i Sverige.
Nära 60 procent av alla emigrerande högutbildade invandrare i världen under dessa år föredrog ett amerikanskt grönt kort enligt en OECD-rapport.

Sommaren 2016 gjorde EU-kommissionen ett nytt försök och föreslog lite bättre villkor för blå korts-innehavare och hösten 2021 kunde EUs bägge lagstiftare enas om att göra det blåa kortet generösare.
Samtidigt började man förhandla det förenklade arbetstillståndet  som bland annat skulle bidra till att legala invandrare inte behandlas sämre på sina arbetsplatser. Här gällde förslaget att det skulle finnas en form för ansökan, ett tillstånd och samma rättigheter till sociala förmåner som EU-medborgarna i värdlandet har.
Under svenskt EU-ordförandeskap sommaren 2023 kunde EU-regeringarna – alla med en växande brist på arbetskraft hemma – enas om detta.

 

Det nya förslaget

Förslaget om blåa kort  innebär att alla medlemsländer måste införa systemet med blåa kort – dock med rätt att begränsa antal beviljade kort.
Förutom högutbildade får även den som har tre års yrkeserfarenhet inom IT chansen att söka ett blått kort eller den som har fem års yrkeserfarenhet i bristyrke (även om man saknar examen).
Högutbildade personer med flyktingstatus kan också söka ett blått kort.
Jobberbjudandet behöver bara räcka i sex månader och utlovad lön behöver inte vara mycket högre än värdlandets normala. Personens familj får också rätt att arbeta i sitt nya hemland.

Förslaget om det kombinerade arbetstillståndet ger en enkel, snabb ansökningsprocess och stärkta sociala rättigheter.

Sveriges inställning

Regeringen Löfven sa sig i grunden positiv till det blå kortet men ville ha rätten att stoppa blå kort i sektorer utan arbetskraftsbrist.
Regeringen Kristersson sa sig likaså positiv till ett kombinerat arbetstillstånd men ogillade att det skulle gå att söka från Sverige istället för att vara klart innan man reser in i landet.

Formalia kring beslutet

Bägge förslagen vilar på artikel 79 punkt 2a och b i EU-fördraget om invandring. Det betyder att beslutet tas med kvalificerad majoritet i ministerrådet och att Europaparlamentet har medbestämmande (beslutar med enkel majoritet). Ecosoc liksom EUs regionkommitté måste höras.

Vad händer nu?

Blå kort-förslaget färdigförhandlades hösten 2021. Europaparlamentet tog sin position i juli 2017  liksom rådet i samma månad 2017. Den gemensamma versionen blev klar i oktober 2021.
Direktivet ska vara genomfört i alla EU-länder den 18 november 2023. Varje EU-land ska sedan vartannat år rapportera till EU hur många ansökningar man fått om blå kort och hur många som avslagits.

Det kombinerade arbetstillståndet blev klart i ansvarigt utskott i Europaparlamentet i mars 2023 och därefter även  i ministerrådet i juni 2023. Under hösten 2023 inleddes förhandlingar om en slutversion.

Fler frågor

Läs mer…

När EU skulle köpa ammunition

Det var lätt för EU-ledarna i våras att lova Ukraina 1 miljon artillerigranater. Det verkar betydligt svårare att faktiskt leverera. 

Ingen rättsstat – inga EU-pengar

Efterskalvet av coronapandemin skakar om Europas ekonomi och många, många miljarder har letats fram för att lindra smällen. Med de stora summorna väcks också frågor om makt och om EU nu är på väg att vinna mer.

En europeisk räddningstjänst

Sommaren och hösten 2017 drog skogsbränder och stormar över hela södra Europa och in över de brittiska öarna. Minst 200 människor dog. En mörknande himmel kunde ses ända bort på svenska västkusten.

Jorden vi ärvde – marken den gröna

Föreställ er att EU skulle reglera var vi bygger bostadsområden eller vägar… Detta är faktiskt nästa klimatinsats som EU-kommissionen förväntar sig av oss – att skydda orörd mark för klimatet och ekosystemens skull.

Ansiktsigenkänd i folkmassa

Ska polisen få använda ansiktsigenkänning för att identifiera oss i en folkmassa? ”I princip nej, men…” lyder EUs förslag till hur artificiell intelligens ska regleras.

Rädda snuset – igen

Sista helgen i november landade ett privatjet på Arlanda med delar av tobakskoncernen Philip Morris´ ledning ombord. De hade kommit för att ta ett nyförvärv i besittning – Swedish Match. De möttes av svarta kvällstidningsrubriker om att snuset var hotat av EU.