Välkommen till EU – om du har specialkompetens

Det finns lagliga vägar att invandra till EU – och nu ska de bli enklare. Men bara människor med attraktiva kompetens göre sig besvär.

I den upphetsade debatten om hur EU-länderna kan få stopp på migrationen, glöms lätt motsatsen bort: Att invandrare alltid behövs. EU har sedan 2009 haft ett system för legala vägar in, med fokus på det blå kortet.

Det blå kortet var en idé som gick ut på att inte missa önskvärda invandrare, de med särskilda kompetenser som är extremt efterfrågade. IT-tekniker förstås och forskare inom alla ämnen men det finns också ett särskilt sug efter bland annat klimatingenjörer och biotekniker.

När det blå kortet infördes valde några EU-länder att inte delta. Andra beslöt att variera sina krav en del. För att få ett blått kort i de EU-länder som tillät det, måste sökande som minimum kunna visa upp ett jobberbjudande för minst 12 månader med en lön på 1,5 gånger den sedvanliga i värdlandet och en hög universitetsexamen (master). I Sverige år 2022 krävdes t ex en månadslön på 55 600 kronor. I utbyte fick man då uppehålls- och arbetstillstånd i minst ett år (hos vissa i fyra år), man fick ta familjen med sig men fru/make fick inte jobba och man kunde inte byta sektor att jobba i. Vissa möjligheter att senare flytta vidare till annat EU-land kunde finnas.

Det visade sig att världen inte var full av högkvalificerade välbetalda specialister som drömde om att komma till Europa. De första sex åren sökte och erhöll knappt 37 000 av dem blått kort i något EU-land varav en tredjedel valde Tyskland.
Bara 2 personer fick ett blått kort i Sverige.
Det verkar helt enkelt vara mer lockande för högutbildade att välja USA. Nära 60 procent av alla emigrerande högutbildade invandrare i världen under dessa år föredrog ett amerikanskt grönt kort enligt en OECD-rapport. Australien och Nya Zeeland var andra populära platser.

Sommaren 2016 gjorde EU-kommissionen ett nytt försök och föreslog lite bättre villkor för blå korts-innehavare. EU-regeringarnas gensvar var dock ljummet och inget hände förrän drygt tre år senare när arbetskraftsbristen börjat göra sig märkbar i Europa.
Hösten 2021 kunde EUs bägge lagstiftare enas om att göra det blåa kortet generösare.

Förutom högutbildade får nu även den som har tre års yrkeserfarenhet inom IT chansen att söka ett blått kort eller den som har fem års yrkeserfarenhet i bristyrke (även om man saknar examen). Högutbildade personer med flyktingstatus kan också söka ett blått kort.
Jobberbjudandet behöver bara räcka i sex månader och utlovad lön behöver inte vara mycket högre än värdlandets normala. Personens familj får också rätt att arbeta i sitt nya hemland.

De nya reglerna ska vara på plats i Sverige och alla andra EU-länder senast i november 2023.EU-kommissionens förslag från 2016 kom i en period när medlemsländerna genomlevde en migrationsvåg vilket gjorde dem mycket lite benägna att diskutera legal invandring. Nytt var att alla medlemsländer måste införa systemet med blåa kort – dock med rätt att begränsa antal beviljade kort, t ex om det redan finns arbetskraft i den sektor som invandraren söker sig till. Inget land kunde längre skulle heller kunna ha ett parallellt, nationellt system. Förslaget erbjöd två år som minsta laglig uppehållstid. Lönekraven sänktes och normallönen för icke-utexaminerade i bristyrken kunde ligga under normallönen. Jobberbjudandet som ansökande visar upp skulle bara behöva räcka i sex månader. Familjemedlemmar kunde få följa med liksom ges rätten att arbeta i värdlandet. Innehavare av blått kort skulle också få lättare att byta arbetsgivare i sitt värdland samt att efter ett par år flytta vidare till annat EU-land.

Det nya förslaget

EU-kommissionens förslag från 2016 kom i en period när medlemsländerna genomlevde en migrationsvåg vilket gjorde dem mycket lite benägna att diskutera legal invandring. Nytt var att alla medlemsländer måste införa systemet med blåa kort – dock med rätt att begränsa antal beviljade kort, t ex om det redan finns arbetskraft i den sektor som invandraren söker sig till. Inget land kunde längre skulle heller kunna ha ett parallellt, nationellt system. Förslaget erbjöd två år som minsta laglig uppehållstid. Lönekraven sänktes och normallönen för icke-utexaminerade i bristyrken kunde ligga under normallönen. Jobberbjudandet som ansökande visar upp skulle bara behöva räcka i sex månader. Familjemedlemmar kunde få följa med liksom ges rätten att arbeta i värdlandet. Innehavare av blått kort skulle också få lättare att byta arbetsgivare i sitt värdland samt att efter ett par år flytta vidare till annat EU-land.

Sveriges inställning

Regeringen Löfven sa sig i grunden positiv men invände mot att ett medlemsland inte skulle kunna ha ett eget förturs-system för högkvalificerade invandrare samt mot att ett EU-land inte fritt kunde välja att stoppa arbetskraftsinvandring till vissa sektorer.

Formalia kring beslutet

Förslaget vilar på artikel 79 punkt 2a och b i EU-fördraget om invandring. Det betyder att beslutet tas med kvalificerad majoritet i ministerrådet och att Europaparlamentet har medbestämmande (beslutar med enkel majoritet). Ecosoc liksom EUs regionkommitté måste höras.

Vad händer nu?

Förslaget som först hade gått extremt trögt att förhandla återuppväcktes i slutet av 2019 och färdigförhandlades hösten 2021. Europaparlamentet tog sin position i juli 2017  liksom rådet i samma månad 2017. Den gemensamma versionen blev klar i oktober 2021.
Den innebar bl a att även flyktingar får söka blåa kort. IT-specialister blev till slut de enda utan formella examen som får söka blåa kort. Medlemsländerna får behålla nationella system men dessa får inte vara bättre än det blå kortet (så att man inte bjuder över varandra för att få eftertraktade specialister). Direktivet ska vara genomfört i alla EU-länder den 18 november 2023. Varje EU-land ska sedan vartannat år rapportera till EU hur många ansökningar man fått om blå kort och hur många som avslagits.

Fler frågor

Läs mer…

En europeisk räddningstjänst

Sommaren och hösten 2017 drog skogsbränder och stormar över hela södra Europa och in över de brittiska öarna. Minst 200 människor dog. En mörknande himmel kunde ses ända bort på svenska västkusten.

Rädda snuset – igen

Sista helgen i november landade ett privatjet på Arlanda med delar av tobakskoncernen Philip Morris´ ledning ombord. De hade kommit för att ta ett nyförvärv i besittning – Swedish Match. De möttes av svarta kvällstidningsrubriker om att snuset var hotat av EU.

Stötta lokale bonden och lindra klimatsamvetet

Flygskammen har gjort det möjligt att sälja klimatkompensation till passagerare med dåligt samvete. Nästa bud kan bli att köpa kol-inlagring från närmaste bonde för att minska sitt fotavtryck.

Snart kommer ett europeiskt bankID

En ”digital plånbok” kallas nyheten som EU arbetar med att införa, en digital identitet så att medborgare kan sköta bank- och myndighetsärenden, betala skatt, handla på nätet eller söka studieplats. Plånboken ska innehålla allt som t ex körkort, vaccinpass, student-ID eller bussbiljetter.

Har någon sett min laddare?

EU har tröttnat på att vänta på tillverkarna – nu tänker man kräva en laddare som funkar till alla mobiltelefoner, surfplattor och hörlurar. Detta förväntas vara till godo både miljön och människors sinnesro.