Rymden med plats för alla

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email

President Trump överraskade alla när han i juni 2018 meddelade att nu skulle USA skaffa sig en ny militär gren, en ”Space Force.” EU planerar också en rymdstyrka men den är framförallt tänkt för civila ändamål, inte militära.

För den amerikanske presidenten var det viktigt att den amerikanska ”Space Force” ser till att varken Kina eller Ryssland kan dominera rymden.
En hel del EU-länder var inne på samma linje när  EU i början av 2000-talet för första gången diskuterade satsningar i rymden. Andra länder (t ex Storbritannien) ansåg att det var ett onödigt område för EU att ge sig in i eftersom USA redan var på banan.

Den första europeiska satelliten Galileo, sköts upp 2006. Sedan september 2018 har EU 26 satelliter uppe, fyra till är på gång.

Galileo och även jordobservationsprogrammet Copernicus bidrar numera med värdefull information som används av meteorologer, jordbrukare, polis och räddningspersonal, vägtrafikplanerare, flygkontroll, osv.

EU har numera ett europeiskt navigeringssystem (GNSS) – snart i var mans mobiltelefon – som ger mer exakta platsuppgifter än det amerikanska systemet GPS. Från april 2018 finns eCall i alla nya bilar i EU (kopplat till Galileo) så att blåljuspersonal snabbt kan hitta till en olycka.

EUs rymdverksamhet utförs till stora delar av ESA (European Space Agency) dit 22 av EUs medlemsländer är anslutna (övriga sju medlemsländer har ett samarbetsavtal) men anslutna är också två icke-EU-länder (Schweiz och Norge) samt Kanada i ett samarbetsavtal.

Vad som tog skruv när EU-länderna debatterade rymdsatsningar, var argumentet att europeisk industri måste ges chansen att utveckla ett viktigt, teknologiskt kunnande i rymdsektorn. Det är också vad EU-kommissionen underströk tydligast när man 2018 föreslog att samla spridda europeiska satsningar i ett sammanhållet och bättre finansierat europeiskt rymdprogram.

Det nya förslaget

EU-kommissionens förslag är att samordna EU:s rymdprojekt, både pågående och nya, i ett europeiskt rymdprogram samt att ge denna en budget i storleken cirka 160 miljarder kronor.

I förslaget ingår en ny storsatsning på att stoppa rymdskrot. Det uppges finnas 780 000 lösa bitar på över 1 cm storlek vilka helst ska avvärjas innan de kommer in i banan runt jorden (Govsatcom).

Också nytt är ett övervakningssystem (SSA) som ska kunna upptäcka andra faror som når oss från rymden, som väder, kometer och asteroider.

Anslagen ska vidare täcka fortsatt utveckling av EUs satelliter Galileo och observationsprogrammet Copernicus liksom att stödja utvecklingen av en europeisk rymdsektor inom näringslivet.

En europeisk rymdprogrambyrå ska sättas upp (en existerande byrå uppgraderas).

Syftet är både att minska Europas nuvarande beroende av USA i rymden liksom att bli en ledande aktör i rymden med viss öppenhet för att detta i framtiden även kan innebära militär verksamhet.

Sveriges inställning

Regeringen som satt som mål för förhandlingarna av EUs nästa budget att vara det snålaste landet i EU, har en stark reservation vad gäller kostnaden för rymdprogrammet. Annars stöder regeringen förslaget om ett samlat rymdprogram för att det kan stärka europeisk konkurrenskraft och bidra till viktig kunskap inom klimat och miljö.

Extra viktigt för regeringen är att företag från icke-EU-länder också får vinna EU-kontrakt (svenska rymdföretag ägs inte alltid av svenskar) och att det inte sätts säkerhetskriterier för personalen som kan drabba dessa svenska/icke svenskägda företag.

Alla EU:s säkerhetspolitiska allierade bör få delta i såväl SSA som Galileo, anser den svenska regeringen. Där går regeringen på kollisionskurs inte bara med rymdprogrammets syfte (autonomi från bl a USA)  men också med redan existerande regler. Galileos militära delar (kryptering) är t ex förbjuden mark för icke-EU-länder vilket gör att Storbritannien utestängs från just den delen efter brexit.

Regeringen vill också bevaka att den föreslagna nya rymdbyrån inte får rätt att säkerhetsackreditera personal vilket idag är en uppgift för nationella myndigheter.

Formalia kring beslutet

Rättslig grund är artikel 189, punkt 2  i EUF-fördraget.

Beslutet ska tas enligt det ordinarie förfarandet.

För ett beslut krävs ett ja från både en kvalificerad majoritet i ministerrådet (16 av 28 länder) och en enkel majoritet i EU-parlamentet. Bägge institutioner har rätt att föreslå ändringar av förslaget.

Europaparlamentet och ministerrådet förhandlar därefter fram en gemensam version. Skulle de inte kunna enas, går frågan till förlikning. Misslyckas även det, dör förslaget.

Vad händer nu?

Kommissionens förslag lades fram den 6 juni 2018. EU-parlamentet röstade fram sin version av förslaget den 13 december 2018.

Ministerrådet enades om sin version den 20 december 2018.

Förhandlare för de två lagstiftarna förhandlade i april 2019 fram en provisorisk version av delar av förslaget.

Utestående är frågan om rymdprogrammets budget vilken blir en del av de större förhandlingar som pågår mellan EU-länderna om en sjuårsbudget för EU, åren 2021-2027.

För budgeten råder krav på enhällighet i ministerrådet och förslaget ska först ha godkänts av en majoritet i EU-parlamentet (artikel 312 i EUF-fördraget).

Fler frågor

Läs mer…

Vindkraft möter motstånd – även ute till havs

Vindkraftverk till havs har blivit hoppet för mer och klimatvänlig el utan att störa lokalbefolkningens utsikt på det vis landburen vindkraft gör. Nu vaknar dock protesterna här med. Fisket och fiskarna har fått tungt stöd för sitt motstånd.

Sommartiden inte förbi

”För sista gången!,” lovade en kvällstidningsrubrik i slutet av oktober 2020 medan en annan höll sig till ”Kanske för sista gången”.
Men något EU-beslut om att ge upp sommartiden finns inte. Bara ett förslag som ligger i en byrålåda.

Svenska modellen kan kramas till döds

Finanskrisen mellan 2010 och 2017 tog hårt på framför allt de sydeuropeiska länderna i EU. Löntagare, pensionärer och offentliganställda fick bära den tyngsta bördan. Land efter land skar ner på sina utgifter – alltså på pensioner, lärarlöner, A-kassa, osv.

Ingen rättsstat – inga EU-pengar

Efterskalvet av coronapandemin skakar om Europas ekonomi och många, många miljarder har letats fram för att lindra smällen. Med de stora summorna väcks också frågor om makt och om EU nu är på väg att vinna mer.

Vilda Västern på Europas vägar

En dansk lastbilschaufför åtalas för att ha spärrat in levande grisar i sin bil i över 40 timmar, under en färd ned mot Kroatien.
Det är bara en av många skandaler som avslöjats på senare år inom EUs vägtransporter och som nya regler nu ska försöka bromsa.

Rätten att få reparerat – för jordklotets skull

Att den amerikanska tidskriften och mode-ikonen Vogue uppmärksammar småländska skogsägare är ovanligt. Men smarta klimatlösningar intresserar många och Södra Skogsägarna har just en sådan: En process för att återvinna textilier så att de kan bli modeplagg på nytt.