Har rymden plats för alla?

Rymden är sig inte längre lik. Det börjar bli så trångt av alla uppskjutna satelliter att avfallshantering och trafikkontroll blivit några av de största problemen att lösa.

Som president döpte Donald Trump om den amerikanska rymdmyndigheten till det mer coola ”US Space Force,” gav dem en logga som liknar Star Treks och och en bemanning som faktiskt kallas  ”Guardians” och som bär uniformer liknande besättningen i science fiction-seriens Battlestar Galactica.
Men rymden är trots namnen och uniformerna inte science fiction längre.

Det kretsar drygt 7 700 satelliter i rymden runt jorden men långtifrån alla är aktiva, flera tusen är övergivna men snurrar ändå.
De allra flesta satelliter är numera privatägda och där dominerar två amerikanska bolag; SpaceX som ägs av Elon Musk och PlanetLabs Inc, ägt av William Marshall. Strax därefter i rankingen kommer Kinas, sedan Rysslands försvarsdepartement.

Så vad gör EU i rymden?
EU gav sig in i sektorn i början av 2000-talet och den första europeiska satelliten Galileo, sköts upp 2006. EU har numera 30 satelliter uppe. EU har numera ett europeiskt navigeringssystem (GNSS) – snart i var mans mobiltelefon – som ger mer exakta platsuppgifter än det amerikanska systemet GPS. Sedan 2018 finns eCall i alla nya bilar i EU (kopplat till Galileo) så att blåljuspersonal snabbt kan hitta till en olycka.

Sommaren 2023 användes jordobservationsprogrammet Copernicus även av turister när man via dess hemsida kunde följa skogsbränderna i södra Europa dag för dag, plats för plats i stor geografisk detalj.
Copernicus har länge används av meteorologer, jordbrukare, polis och räddningspersonal, vägtrafikplanerare, flygkontroll, osv.
Egnos sköter säkerheten.
Govsatcom tillåter polis, militär och räddningstjänst att kommunicera ostört och snabbt.
SSA övervakar faror i och från rymden som extremväder, kometer eller asteroider.

Men nya rymdsatsningar är på gång och en av de viktigare handlar om trafikkontroll (Space Traffic Management) där en stor del av arbetet blir att följa de över 1 miljon många (större) skrotdelar som snurrar runt jorden och emellanåt kommer otäckt nära att kollidera med varandra.

Och så dök hotet om rymdkrig upp, trots allt. Nya miljarder går till ”Iris”, att säkra kommunikationer via satelliter, en del av EUs strävan efter strategiskt oberoende och på det följer en ny europeisk rymdstrategi för att bemöta fientligheter och hot.

Det nya förslaget

EU-kommissionens förslag 2018 var att samordna EU:s rymdprojekt, både pågående och nya, i ett europeiskt rymdprogram samt att ge denna en budget i storleken cirka 160 miljarder kronor.
Syftet var både att minska Europas nuvarande beroende av USA i rymden med viss öppenhet för att detta i framtiden även kan innebära militär verksamhet.

2022 återkom kommissionen med ett förslag om Iris, ett ”Union Connectivity Program” för åren 2023-2027 som ska garantera säkra förbindelser via satellit.

Samma år inledde EU-kommissionen en gemensam satsning på rymdtrafikkontroll.

I mars 2023 kom EU-kommissionen med förslag till en rymdstrategi som i fem punkter tar ombord det faktum att ”Europa är en global rymdmakt som måste
förhålla sig till att rymden är en strategisk domän i vilken geopolitiken
manifesteras i form av ökad konkurrens och konfliktpotential.”

Sveriges inställning

Regeringen hade 2018 en stark reservation vad gäller kostnaden för rymdprogrammet. Annars stödde regeringen förslaget för att stärka europeisk konkurrenskraft och bidra till viktig kunskap inom klimat och miljö.
Extra viktigt för regeringen var att företag från icke-EU-länder också får vinna EU-kontrakt (svenska rymdföretag ägs inte alltid av svenskar) och att det inte sätts säkerhetskriterier för personalen som kan drabba dessa svenska/icke svenskägda företag.

År 2023 var regeringen försiktigt positiv till en strategi för säkerhet och försvar i rymden men ville dels betona samarbete med andra partners (USA och Nato) samt att medlemsländerna måste behålla full suveränitet över försvar och nationell säkerhet.
Samt, understryka att rymdbasen esRange som ägs av svenska Rymdbolaget är en resurs som EU bör använda.

 

Formalia kring beslutet

Förslaget om rymdprogrammet vilar på artikel 189, punkt 2  i EU-fördraget.
Beslutet  tas enligt det ordinarie förfarandet vilket kräver ett ja från både en kvalificerad majoritet i ministerrådet och en enkel majoritet i EU-parlamentet.

Förslaget om ”säker konnektivitet” vilar på samma rättsliga grund.

Kommissionens förslag om rymdprogram lades fram den 6 juni 2018. Det slutgiltiga beslutet kom i april 2021. Rymdprogrammet fick en budget på 14,8 mdr euro för åren 2021-2027.
Förslaget om Union Connectivity blev i mars 2023 slutförhandlat mellan bägge institutioner och fick en budget på 2,4 mdr euro för sju år

EUs rymdverksamhet utförs till stora delar av ESA (European Space Agency) där 22 av EUs medlemsländer är anslutna (övriga sju medlemsländer har ett samarbetsavtal) men anslutna är också tre icke-EU-länder (Schweiz, Storbritannien och Norge) samt Kanada i ett samarbetsavtal

Vad händer nu?

När sommaren 2023 bjöd på extremväder på många håll och EUs Copernicus blev använt mer än någonsin. På Copernicus hemsida kunde turister t ex följa dag för dag hur skogsbränder utvecklade sig, i stor geografisk detalj.
Men räddningstjänsten kunde också använda sig av satelliterna för att låta dem upptäcka nya skogsbränder.
Satelliter hjälper jordbrukare att använda mindre gödsel och gör att en bil i trafikolycka själv kontaktar  närmaste larmcentral.

Med rymdnytta mer och mer etablerad på marken, följer EU nu upp hoten i rymden med nya initiativ för att avvärja faror i en tid när geopolitiken tagit över globala relationer.

 

 

Fler frågor

Läs mer…

EU som artisternas beskyddare

Pengar, politiskt skydd och enklare lagar behövs för artister och konstnärer – ge dem helst en särskild ”europeisk status,” förklarar Europaparlamentet.

Gonatt för fossilbilen

Efter 2035 får bilar på fossilbränsle inte säljas i EU. Biltillverkarna är redo och kanske rentav snabbare än lagstiftarna den här gången.

Sommartiden inte förbi

”För sista gången!,” lovade en kvällstidningsrubrik i slutet av oktober 2020 medan en annan höll sig till ”Kanske för sista gången”.
Men något EU-beslut om att ge upp sommartiden finns inte. Bara ett förslag som ligger i en byrålåda.

Jorden vi ärvde – marken den gröna

Föreställ er att EU skulle reglera var vi bygger bostadsområden eller vägar… Detta är faktiskt nästa klimatinsats som EU-kommissionen förväntar sig av oss – att skydda orörd mark för klimatet och ekosystemens skull.

EU-kollen – journalistens hjälp i EU-frågor

EU-kollen är en del av ett projekt som drivs av Medieinstitutet Fojo och som finansieras av Regeringskansliet. Förutom sajten, som uppdateras regelbundet med nya frågor och svar, arrangerar vi inom projektet kurser med resor inom EU och seminarier runt om i Sverige. Alla aktuella Fojo-kurser kan du hitta här.

EU-kollen lyfter fram aktuella frågor och redovisar både EU:s linje och Sveriges inställning. Här får journalister en kortfattad och tydlig överblick av frågeställningen och tips på vidare läsning.