Visselblåsare ska skyddas

Fängelse blev ödet som väntade den unge fransmannen Anoine Deltour när han avslöjade skattebedrägerierna som döpts till Luxleaks. Livvakt och ständig rädsla följer visselblåsaren Howard Wilkinson sedan han avslöjat Danske Banks skumraskaffärer med ryska maffian. EU har nu en lag som ska värna – och uppmuntra – visselblåsare.

Flera stora bedrägerier har avslöjats i Europa på senare år – Luxleaks, Paradise Papers, Panama Papers, Danske Bank-härvan – och i centrum finns alltid en anställd som matar journalister med fakta.

Den som avslöjar sin arbetsgivares olagliga affärer riskerar inte bara sitt jobb, sin karriär utan ibland att hamna i fängelse, kanske rentav sitt liv. En utredning från 2017 pekar på att många låter bli att rapportera felaktigheter för att de är rädda. Rapporten visar också att det kan finnas miljarder att tjäna för alla skattebetalare om allt fusk kunde avslöjas och stoppas.

I april 2018 föreslog EU-kommissionen att EU ska införa regler för att skydda anställda som vill rapportera olagligheter. Därtill hade EU-kommissionen länge uppmanats av bl a Europarådet, två gånger Europaparlamentet, Transparancy International, Offentliganställdas europeiska förbund och Europeiska journalistfederationen.

Bara tio europeiska länder hade i förväg någon form av skydd i lagen för anställda som avslöjar interna affärer offentligt. Men även där skyddet fanns var det inte alltid heltäckande. Det visade sig när EU-förslaget väl lades fram att alla EU-regeringar var inte lika varma anhängare av visselblåsare.
Nu finns dock reglerna på plats och dessa ska dessutom följas upp och utvärderas.
Senast i december 2025 ska Europaparlamentet ha på sitt borden fyllig rapport om hur skyddet för den som anmält brott på sin arbetsplats, har verkat.

Det nya förslaget

Reglerna gäller alla som genom arbetet upptäckt och vill rapportera vad man har rimliga skäl tro kan vara brott mot EU-regler inom något av tio olika sakområden. Dit hör skatter, korruption, miljöskydd och hälsa och säkerhet. (För EUs egna anställda finns redan ett visselblåsarskydd.)

En intern process för hur anställda kan rapportera lagbrott måste införas på alla större företag (mer än 50 anställda eller 100 Mkr i omsättning) och på myndigheter (dit räknas alla kommuner med fler än 10 000 invånare).

En anmälan måste få gensvar inom tre månader.

Om arbetsgivaren inte reagerar inom en rimlig tid, har anmälaren rätt att gå vidare till myndighet eller till massmedia med sina upptäckter. Den som gör en anmälan får inte avskedas eller straffas på annat sätt på arbetsplatsen för sina avslöjanden.

Medlemsländerna ska årligen rapportera till EU-kommissionen hur många ärenden som har behandlats.

Sveriges inställning

Regeringen sa sig vara överlag positiv men fruktade praktiska svårigheter för svensk del.
Bland annat kunde det möjligen störa den svenska arbetsmarknadsmodellen där ju arbetsmarknadsparterna  avgör arbetsvillkoren, eventuellt också det kommunala självstyret.
Dessutom ifrågasatte regeringen om EU-förslaget var ”kostnadseffektivt och ändamålsenligt.”

EU-direktivet utsträcker det svenska meddelarskyddet till fler kategorier av människor. Att EU reglerar detta betraktar regeringen som ett möjligt angrepp på den svenska arbetsmarknadsmodellen där ju arbetsmarknadsparterna ska avgöra vad som gäller för arbetsplatser.

Formalia kring beslutet

Rättslig grund är artiklarna 16, 33, 43, 50, 53(1), 62, 91, 100, 103, 109, 114, 168, 169, 192, 207 och 325 i EU-fördraget.
Ett beslut ska tas enligt det ordinarie förfarandet. För ett beslut krävs då ett ja från en kvalificerad majoritet i ministerrådet och en enkel majoritet i EU-parlamentet.

EUs regionkommitté samt EUs ekonomiska och sociala kommitté ska konsulteras.

 

Vad händer nu?

Kommissionens förslag kom den 23 april 2018. De båda lagstiftarna blev överens om ett direktiv i oktober 2019.
Senast den 17 december 2021 ska företag/myndighet med fler än 250 anställda ha en visselblåsarordning på plats.
Senast den 17 december 2023 ska företag (med mellan 50 -249 anställda) ha denna ordning på plats.

Medlemsländerna ska årligen rapportera till Bryssel hur många ärenden som finns.
Senast den 17 december 2025 ska EU-kommissionen rapportera tillbaka till Europaparlamentet hur skyddet har fungerat med ett övervägande om reglerna behöver förbättras.

 

Fler frågor

 

Läs mer…

Stötta lokale bonden, lindra klimatsamvetet

Flygskammen har gjort det möjligt att sälja klimatkompensation till passagerare med dåligt samvete. Nästa bud kan bli att köpa kol-inlagring från närmaste bonde för att minska sitt fotavtryck.

Rädda snuset – igen

Sista helgen i november landade ett privatjet på Arlanda med delar av tobakskoncernen Philip Morris´ ledning ombord. De hade kommit för att ta ett nyförvärv i besittning – Swedish Match. De möttes av svarta kvällstidningsrubriker om att snuset var hotat av EU.

När man jagar monster på nätet

Ett EU-förslag för att jaga pedofiler på nätet har hamnat i hetluften, misstänkt för att öppna en dörr till att spionera fritt på oss alla.

Har rymden plats för alla?

President Trump överraskade alla när han i juni 2018 meddelade att nu skulle USA skaffa sig en ny militär gren, en ”Space Force.”
EU planerar också en rymdstyrka men den är framförallt tänkt för civila ändamål, inte militära.

Svenskt skogsbruk i EUs fokus

I en klimatstrid har Sverige den ovana rollen som miljövännernas fiende. Det handlar om svenskt skogsbruk och där stundar nu batalj på flera fronter.