Sök
Stäng denna sökruta.

EU som artisternas beskyddare

Pengar, politiskt skydd och enklare lagar behövs för artister och konstnärer – ge dem helst en särskild  ”europeisk status,” förklarar Europaparlamentet.

Musiker, skådespelare, konstnärer och andra kulturarbetare for illa under covidpandemin i alla europeiska länder, framförallt för att det mer eller mindre förbjöds att samla folk som kunde se och njuta av deras insatser – och betala för sig.

Eftersom kulturarbetare allmänt har ett frilansande liv istället för anställning och lever med ojämna inkomster över tid istället för regelbundna lönecheckar, så gjorde pandemin yrkesutövandet extra tungt. De flesta västeuropeiska länder gjorde ändå någon insats för kulturlivet i form av t ex statligt stöd för uteblivna inkomster eller genom en uppskjuten skattebörda.

Men inte heller efter pandemin när branschen försökt ta sig tillbaka, har det alltid varit lätt. Muséer rapporterar svårigheter att komma upp på banan igen, många småföretag som organiserade kulturaktiviteter hann gå i konkurs och många konstnärliga utövare kämpade med depressioner efter instängningarna.

Parlamentsledamoten Monica Semedo från den liberala gruppen Renew i Europaparlamentet har därför utformat ett helt program för hur kulturarbetare kan stöttas och skyddas av EU, i stort och i smått.

Bland de större förslagen finns uppmaningen att stärka kulturarbetarnas läge gentemot digitala plattformar och uppdragsgivare. Kulturarbetarnas copyright-rättigheter behöver ses över.

Alltför ofta ges artisten en engångssumma men förlorar alla eventuella framtida inkomster. EU-regler skulle kunna bidra till att jämna ut en ojämlik förhandlingssituation.

Här finns också uppmaningen att EU-länderna bör styra minst 2 procent av pengarna som de mottar ur EUs återhämtningsfond till kultursektorn. Kulturarbetare kunde t ex få hjälp att lära sig entreprenörskap för att klara den ekonomiska delen av egenföretagandet.

Många europeiska artister och kulturarbetare arbetar mer eller mindre tillfälligt i något grannland. En översyn av reglerna skulle kunna låta kulturarbetare slippa byråkrati i form av tillståndskrav men också slippa risk för dubbelbeskattning eller förlust av sociala rättigheter vid arbete i utlandet.

Slutligen vill Semedo se ett mer aktivt skydd från EU-institutioner mot de många artister som utsätts för trakasserier av myndigheter i sina egna länder på grund av deras konst.

Det nya förslaget

Europaparlamentet vill se ett lagförslag som skapar en ”europeisk status” med sociala rättigheter för artister och kulturarbetare.

Parlamentet stödde Semedos rapport med röstsiffrorna 543 mot 50. Det starka stödet säger något om frustrationen i parlamentet som redan år 2007, 2016 och 2020 har uppmanat EU-kommissionen  och medlemsländerna att satsa på denna yrkesgrupp utan något konkret gensvar.

Sveriges inställning

Det finns inget konkret lagförslag och därför ingen svensk inställning.

Formalia kring beslutet

Rapporten är en så kallad eget-initiativ-rapport enligt artikel 225 i EUs fördrag som ger parlamentet rätt att uppmana EU-kommissionen att lagstifta inom ett visst område.

Sådana kan inte vara lösa åsikter utan ska formuleras som möjliga lagförslag med hänvisning till lämpliga artiklar i EU-fördraget som underlag. Slutligen måste parlamentets presidium godkänna rapporten innan den får läggas fram.

I slutänden har EU-kommissionen möjlighet att säga nej till formulera lagförslag utifrån en eget-initiativ-rapport men det sker sällan. Kommissionen måste då motivera sitt nej för parlamentet.

Vad händer nu?

EU-kommissionen granskar rapporten och överväger om EU behöver lagstifta på det område och om de problem som rapporten drar uppmärksamhet till.

Två år efter rapporten hade ingen reaktion kommit från kommissionen och parlamentarikerna fördubblade sina uppmaningar att skydda kulturarbetare, nu också mot riskerna med artificiell intelligens.

Fler frågor

Läs mer…

Ingen rättsstat – inga EU-pengar

Efterskalvet av coronapandemin skakar om Europas ekonomi och många, många miljarder har letats fram för att lindra smällen. Med de stora summorna väcks också frågor om makt och om EU nu är på väg att vinna mer.

Nya regler ska stoppa körkortsflykt inom EU

En trafikfarlig förare fick sitt körkort indraget i Sverige men köpte ett nytt i Rumänien att fortsätta köra med på svenska vägar. Nya körkortsregler från EU kan sätta stopp för det.

Företag fångat i folkstorm

I februari 2020 blev svenska H&M utpekad som medskyldig till tvångsarbete och förtryck i Kina. Företaget bryter därför allt samarbete med Huafsu Fashion och passar på att uttrycka sin oro för drabbade arbetare. Nu har de smugit sig tillbaka på den kinesiska marknaden. Läs mer i vår senaste artikel på EU-kollen.

En europeisk åklagare för att skydda EU-kassan

Att lura EU-kassan på pengar låter sig göras lite lättare om man opererar i flera länder samtidigt. EU har skaffat sig en särskild åklagare för att stoppa bedrägerier på 50 miljarder euro om året.