EU som artisternas beskyddare

Pengar, politiskt skydd och enklare lagar behövs för artister och konstnärer – ge dem helst en särskild  ”europeisk status,” förklarar Europaparlamentet.

Musiker, skådespelare, konstnärer och alla andra kulturarbetare har farit illa i pandemin i alla europeiska länder, framför allt för att det mer eller mindre har varit förbjudet sedan vårvintern 2020 att samla folk som kan se och njuta av deras insatser – och betala för sig.

Eftersom kulturarbetare allmänt har ett frilansande liv istället för anställning och lever med ojämna inkomster över tid istället för regelbundna lönecheckar, så har pandemin gjort yrkesutövandet extra tungt. De flesta västeuropeiska länder har ändå gjort någon insats för kulturlivet i form av t ex statligt stöd för uteblivna inkomster eller genom en uppskjuten skattebörda.

Men inte heller efter pandemin när branschen försöker ta sig tillbaka, är det alltid lätt. Muséer rapporterar svårigheter att komma upp på banan igen, många småföretag som organiserade kulturaktiviteter har hunnit gå i konkurs och en andel av konstnärliga utövare kämpar med depressioner efter instängningarna.

Parlamentsledamoten Monica Semedo från den liberala gruppen Renew i Europaparlamentet har utformat ett helt program för hur kulturarbetare kan stöttas och skyddas av EU, i stort och i smått.

Bland de större förslagen finns uppmaningen att stärka kulturarbetarnas läge gentemot digitala plattformar och uppdragsgivare. Kulturarbetarnas copyright-rättigheter behöver ses över.

Alltför ofta ges artisten en engångssumma men förlorar alla eventuella framtida inkomster. EU-regler skulle kunna bidra till att jämna ut en ojämlik förhandlingssituation.

Här finns också uppmaningen att EU-länderna ska styra minst 2 procent av pengarna som de mottar ur EUs återhämtningsfond till kultursektorn. Kulturarbetare föreslås bl a få hjälp att lära sig entreprenörskap för att klara den ekonomiska delen av egen-företagandet.

Många europeiska artister och kulturarbetare arbetar mer eller mindre tillfälligt i något grannland. En översyn av reglerna skulle kunna låta kulturarbetare slippa byråkrati i form av tillståndskrav men också slippa risk för dubbelbeskattning eller förlust av sociala rättigheter vid arbete i utlandet.

Slutligen vill Semedo se ett mer aktivt skydd från EU-institutioner mot de många artister som utsätts för trakasserier eller värre av myndigheter i sina egna länder på grund av deras konst.

Det nya förslaget

Europaparlamentet vill se ett lagförslag som skapar en ”europeisk status” med sociala rättigheter för artister och kulturarbetare.

Parlamentet stödde Semedos rapport med röstsiffrorna 543 mot 50. Det starka stödet säger något om frustrationen i parlamentet som redan år 2007, 2016 och 2020 uppmanat EU-kommissionen  och medlemsländerna att satsa på denna kämpande yrkesgrupp utan något konkret gensvar.

Sveriges inställning

Det finns inget konkret lagförslag och därför ingen svensk inställning.

Formalia kring beslutet

Rapporten är en så kallad eget-initiativ-rapport enligt artikel 225 i EUs fördrag som ger parlamentet rätt att uppmana EU-kommissionen att lagstifta inom ett visst område.

Det kan inte röra sig om allmänna åsikter utan ska formuleras som möjliga lagförslag med hänvisning till lämpliga artiklar i EU-fördraget som underlag. Slutligen ska parlamentets presidium godkänna rapporten innan den får läggas fram.

I slutänden har EU-kommissionen ändå möjlighet att säga nej till formulera lagförslag utifrån en eget-initiativ-rapport men det sker sällan. Kommissionen måste då motivera sitt nej för parlamentet.

Vad händer nu?

EU-kommissionen granskar rapporten och överväger om EU behöver lagstifta på det område och om de problem som rapporten drar uppmärksamhet till.

Fler frågor

Läs mer…

Rätten att få reparerat – för jordklotets skull

Att den amerikanska tidskriften och mode-ikonen Vogue uppmärksammar småländska skogsägare är ovanligt. Men smarta klimatlösningar intresserar många och Södra Skogsägarna har just en sådan: En process för att återvinna textilier så att de kan bli modeplagg på nytt.

En europeisk räddningstjänst

Sommaren och hösten 2017 drog skogsbränder och stormar över hela södra Europa och in över de brittiska öarna. Minst 200 människor dog. En mörknande himmel kunde ses ända bort på svenska västkusten.

Vem ska få toppjobben i EU?

Vart femte år väljer EU-länderna ett nytt Europaparlament och den här gången sker detta den 26 maj 2019. I samma veva ska också flera av EU:s toppjobb besättas.

Ingen rättsstat – inga EU-pengar

Efterskalvet av coronapandemin skakar om Europas ekonomi och många, många miljarder har letats fram för att lindra smällen. Med de stora summorna väcks också frågor om makt och om EU nu är på väg att vinna mer.