Sök
Stäng denna sökruta.

Svenskt skogsbruk i EUs fokus

I en klimatstrid har Sverige den ovana rollen som miljövännernas fiende. Det handlar om svenskt skogsbruk och där står bataljen på flera fronter.

Skog täcker 40 procent av EU:s landyta, ändå förblev skog i det längsta ett område som EU inte formulerat en politik för. Det beror till stor del på att EU:s skogsbrukande länder (Sverige och Finland) har motsatt sig detta mycket bestämt – skogen måste förbli en nationell angelägenhet. När klimatförändringarna kom in i bilden gick det dock inte att hålla emot längre .

Skogen är en av jordklotets bästa bindemedel för koldioxid. Att hugga ner träd släpper lös koldioxid. Men svenska politiker hade med framgång hävdat i EU-förhandlingarna att fälla skog rentav kan hjälpa klimatarbetet, om bara skogsbruket är hållbart.
Trä från fällda träd kan t ex användas för att ersätta cement och metaller i byggbranschen. Biprodukter kan bli bioetanol som ersätter bensin och diesel i bilar eller pellets, för att ersätta kol i uppvärmning av hus. Skogsbruket planterar sedan nya träd vilka i sin tur kan binda koldioxid.

Lobbyarbetet gick väl i starten så EU-förhandlingar 2017 om användningen av jordbruks- och skogsmark, utmynnade i en princip om att så mycket koldioxid som avverkad skog i landet lösgör, så mycket koldioxid måste landet dra ner någonstans – men inte nödvändigtvis i skogen. Det gick t ex att ”köpa” utsläpp i något annat land för att nå sitt nationella mål.

Men konflikten återuppstod snart. 2019 la EU fast sina mål i ”Green Deal,” en klimatplan byggd på åtagandet om ett klimatneutralt EU 2050. Taxonomin var en del av detta där EUs önskan att styra investerares kapital till genuint klimatvänliga insatser har irriterat skogsbolagen. De nya reglerna kräver att alla större bolag redogör i årsredovisningen om de investerar i klimatvänligt eller inte. Skogsbrukets effekt på klimat och biologisk mångfald hamnade under lupp och man ansåg sig inte rättvist behandlad.

Ett par år senare vässade EU ambitionerna i ”Fit For 55” (55 procents minskade utsläpp redan år 2030). All existerande lagstiftning gicks igenom för skadlig påverkan på klimatet eller på biologisk mångfald. Det gav en rad dåliga nyheter för skogsindustrin, ansåg den svenska sektorn.
Import till EU av produkter från avskogning har därefter förbjudits, EUs utsläppshandel har skärpts vilket gett skogsbolagen färre gratiskvoter, kriterier för som kan kallas bioenergi från skogen har skärpts och mest omstritt av allt: Kraven på hur mycket kolsänka  varje land ska bidra med höjdes igen.

De svenska skogsbolagens argumentation har mildrat de flesta lagförslag något men riktningen var obeveklig. I juni 2022 var EU-kommissionen tillbaka med nya planer:
Skadad natur på 20 procent av EUs land- och vattenyta bör återställas till år 2030 och all skadad natur (och ekosystem) bör vara i bättre skick år 2050.
Skog och mark bör alltså återställas, floder och vattendrag som flyttats måste få hitta tillbaka, grönområden i städer räddas och pollinerare som bin och fjärilar ska räddas.

Svenska skogsindustrin invände att det kunde betyda stora områden av skog som inte får avverkas i Sverige. Det kan leda till förlorade jobb och ett ökat beroende av import från Ryssland.

Förslaget om återställande av naturen har haft det trögt genom lagstiftningsprocessen. Det passerade med nöd och näppe i Europaparlamentet där den största partigruppen, borgerliga EPP, ansåg att det kunde skada jordbruket, skogsbruket och fisket. Svenska regeringen röstade emot förslaget i ministerrådet tillsammans med fyra andra länder.
Men en stor del av det europeiska näringslivet ställde sig på naturåterställarnas sida och hävdade i ett öppet brev att lagen fyller en viktig lucka i klimatarbetet.

 

 

 

Det nya förslaget

EU-kommissionen föreslår att 20 procent av EUs land- och markyta totalt ska återställas till att vara i gott skick till år 2030, anpassat till klimatarbetet och med bevarad biologisk mångfald.
År 2050 ska alla skadade ekosystem vara i gott skick.

Detta syftar till att bidra till naturens egen motståndskraft mot klimatförändringar samtidigt som människans negativa påverkan backas.

Sveriges inställning

Sverige röstade nej till EU-förslaget om naturåterställande.

Regeringen – med brett stöd i riksdagen – anser att rätt skött kan skogsbruk kan vara av godo för klimatet: ”Sverige ska vara ett föregångsland inom skogsskydd och hållbart skogsbruk och vara med och leda utvecklingen av en globalt växande bioekonomi, global hållbar utveckling och klimatomställning samt kunna bidra till ett ansvarsfullt och hållbart skogsbruk i andra länder.”

Dessutom råder en bred svensk politisk enighet om att EU inte ska sköta skogsfrågor.

Formalia kring beslutet

Förslaget är grundat på artikel 191 och 192 i EU-fördraget (miljö).
Det tas med den ordinarie proceduren där ministerrådet beslutar med kvalificerad majoritet och Europaparlamentet med enkel majoritet (utom om skattefrågor är inblandade, då det sker med enhällighet).

Ecosoc och EUs regionkommitté ska konsulteras.

Vad händer nu?

Europaparlamentet tog sin version av förslaget i juni 2023 med siffrorna 330 ja-röster och 300 nej-röster.
Ministerrådet enades om sin version i juni 2023 där 20 länder röstade för och fem länder emot (inklusive EU-ordförande Sverige) och två lade ner sin röst.
Därefter vidtar förhandlingar mellan de två lagstiftarna för att finna en gemensam, slutgiltig version.

Fler frågor

 

Läs mer…

Vilda Västern på Europas vägar

En dansk lastbilschaufför åtalas för att ha spärrat in levande grisar i sin bil i över 40 timmar, under en färd ned mot Kroatien.
Det är bara en av många skandaler som avslöjats på senare år inom EUs vägtransporter och som nya regler nu ska försöka bromsa.