Svenskt skogsbruk i EU:s fokus för tuffare klimatkrav

I en klimatstrid har Sverige den ovana rollen som miljövännernas fiende. Det handlar om svenskt skogsbruk och där stundar nu batalj på flera fronter.

Skog täcker 40 procent av EU:s landyta, ändå är skog en av få områden som EU aldrig har formulerat en politik för. Det beror på att EU:s skogsbrukande länder (Sverige och Finland inte minst) har motsatt sig detta mycket bestämt – skogen måste förbli en nationell angelägenhet. Det gick dock inte att hålla emot längre när klimatförändringarna kom in i bilden.

Skogen är en av jordklotets bästa bindemedel för koldioxid. Att hugga ner träd släpper lös koldioxid. Det grundläggande faktumet ledde till flera års heta sammanstötningar om skogsbruk när EU började se på hur man konkret kunde förverkliga sina löften från FN-mötet om klimat i Paris 2015.

Här hamnade alltså Sverige för ovanlighetens skull på motsatt sida miljöorganisationerna (dock inte ensam utan tillsammans med andra skogsländer som Finland, Estland och Frankrike).

Striden stod mer bestämt kring användning av  land- och skogsmark och vilka krav man kunde ställa i det nya klimatarbetet (i jargongen kallat LULUCF). I december 2017 såg det ut som om de svenska argumenten hade vunnit en total seger.  Svenska politiker hade med framgång hävdat i förhandlingarna att fälla skog rentav kan hjälpa klimatarbetet, om bara skogsbruket är hållbart. Trä från fällda träd kan t ex användas för att ersätta cement och metaller i byggbranschen. Biprodukter kan bli bioetanol som ersätter bensin och diesel i bilar eller pellets, för att ersätta kol i uppvärmning av hus. Skogsbruket planterar sedan nya träd vilka i sin tur kan binda koldioxid. Miljövännerna är dock inte imponerade utan hävdar att all avverkning frigör koldioxid och menar att avverkning därför alltid blir en minuspost för klimatet.

EU-förhandlingarna utmynnade i en princip; så mycket koldioxid som avverkad skog i landet lösgör, så mycket koldioxid måste landet dra ner någonstans – men inte nödvändigtvis i skogen. EU-reglerna gav så generösa möjligheter till klimatkompensation, att miljöorganisationer blev djupt besvikna och hävdade att slutresultatet innebar enbart dåliga nyheter för klimatet.

Men det visar sig att klimatstriderna inte därför var över för det svenska skogsbruket. På minst tre fronter fortsätter klimatkraven att komma.

  1. I de nya EU-reglerna (LULUCF) ingick att varje EU-land måste årligen lämna in en skogsplan med klimatåtgärder. I den första svenska skogsplanen, angav regeringen (s+mp) en volym för avverkning som väckte stora protester från skogsindustrin. Oppositionen i riksdagen röstade ner planen. Planen skrevs därefter om så att skogsbruket tilläts öka sin avverkning, innan den lämnades in till EU-kommissionen våren 2019. Då höjde den svenska naturskyddsföreningen temperaturen genom att anmäla Sverige till EU-kommissionen för fusk med siffrorna. Naturskyddsföreningen hävdar att första versionen var korrekt enligt EU-reglerna och att den insända versionen var inget mindre än ett försök från Sverige att lura till sig extra avverkningsrätt som man skulle slippa klimatkompensera för. EU-kommissionen visade sig sedan mycket kritisk mot den plan som Sverige lämnat in och har begärt att den görs om.
  2. Klimatvänlig finansiering är ett annat område som EU har lagt ned tid på hösten 2019. I en önskan att styra investerares kapital till genuint klimatvänliga insatser, har EU börjat sätta upp kriterier för vad som får kallas ”klimatvänligt” och vad som inte får det. Skälet är bland annat att många företag vill marknadsföra sig som ”gröna” eller som ”klimatvänner,” ibland på ganska lösa boliner. Stora investerare som t ex pensionsfonder söker för sin del klimatvänliga placeringar och behöver hjälp via objektiva kriterier för att inte av misstag finansiera klimatdåliga projekt. I det här sammanhanget granskas alla näringsgrenar på nytt. Skogsbruket har än en gång hamnat under lupp – med aktiva miljöorganisationerna på bettet för att försvara sin syn på klimatvänligt. Skogens rykte bland investerare står på spel- klimatbov eller klimahjälte?
  3. Strax före Lucia 2019 kom EU-kommissionens ”Green Deal,” en klimatplan och ett ambitiöst löfte om att EU ska bli ännu vassare på klimatarbete. I avsnittet om skogen framgår att all existerande lagstiftning ska granskas på nytt, den här gången både ur klimathänseende och biologisk mångfald.

    Svensk skogsindustri har fått ta emot hård kritik från miljöorganisationer för sitt intensiva skogsbruk som sägs kunna riskera den biologiska mångfalden.
    Dessutom löper man risken att en omvärdering av skogsbruket inte slutar lika väl som förra gången, nu när klimathotet tycks växa sig större för varje dag.

DE NYA FÖRSLAGEN

Förslaget till den första svenska skogsplanen godkändes inte av EU-kommissionen utan i juli kom kravet att den måste omformuleras, med nytt slutdatum den 31 december 2019. Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, har fått uppdraget av regeringen att räkna ut faktisk avverkning under de år som ska användas som referensår för att siffrorna ska bli korrekta.

Riksdagen har ovanligt nog krävt att få se nästa version av svensk skogsplan innan den går till Bryssel. Om EU-kommissionen inte skulle gilla vad den får, kan den själv besluta att ändra i den svenska skogsplanen eftersom beslutsrätten över denna ”tekniska” fråga har delegerats till kommissionen (det krävs en kvalificerad majoritet i ministerrådet för att stoppa beslutet om man agerar inom två månader).

Förslaget om regler för ”hållbara investeringar” (i EU-jargongen ”taxonomy”) sätter kriterier för vad som marknadsföras som miljövänligt eller klimatvänlig. Om ett företag eller investerare vill göra en poäng av att satsa på klimatet, ska de kunna lita på att pengarna hamnar i rätt projekt.

Parallellt med de politiska förhandlingarna om sådana regler, har en expertgrupp analyserat och lagt fram sitt förslag till vilka kriterier som ska ligga till grunden för klimat- och miljömässiga utvärderingar av tills vidare 67 näringsgrenar i åtta sektorer. Deras utlåtande om kriterier för skogen finns här.

Förslaget om en ”Green Deal” för Europa presenterades i Bryssel den 11 december 2019 men då som en övergripande plan. Klimatåtgärder för alla delar av samhället och alla sektorer av näringslivet tas upp. I dokumentet anges datum för enskilda lagtexter som ska följa upp målen. Vad gäller skogen och skogsbruket specifikt, ska all existerande lagstiftning ses över för att garantera högsta ambitionsnivå för klimatet samt även granskas för sin påverkan på biologisk mångfald.

SVENSK INSTÄLLNING

Regeringen – med brett stöd i riksdagen – vill för klimatets skull motarbeta avskogning globalt men anser att rätt skött kan skogsbruk kan vara av godo för klimatet:

”Sverige ska vara ett föregångsland inom skogsskydd och hållbart skogsbruk och vara med och leda utvecklingen av en globalt växande bioekonomi, global hållbar utveckling och klimatomställning samt kunna bidra till ett ansvarsfullt och hållbart skogsbruk i andra länder.”

Dessutom råder en bred svensk politisk enighet om att EU inte ska sköta skogsfrågor:

”Regeringen värnar det nationella självbestämmandet över skogsfrågor inom EU-samarbetet. Därför anser regeringen att de konkreta förslagen som utarbetas ska vara ändamålsenliga, att överstatlig reglering undviks och att den administration som krävs för att följa regelverken hållas till ett minimum.”

FORMALIA KRING BESLUTET

Om svensk skogsplan:

EU-kommissionen har begärt att få in en omskriven svensk skogsplan med korrekta uppgifter för avverkning före den 31 december 2019. Riksdagen har ovanligt nog krävt att få se nästa version av svensk skogsplan innan den går till Bryssel.

Skulle EU-kommissionen inte gilla vad den får, kan den själv besluta om ändringar i den svenska skogsplanen ska se ut eftersom frågan räknas som en ”teknikalitet” som har delegerats till kommissionen. Det skulle behövas en kvalificerad majoritet i ministerrådet för att stoppa emot beslutet och då måste ministerrådet agera inom en tidsfrist på två månader.

Om hållbara finanser:

Direktivförslaget är baserat på artikel 114 i fördraget. Det innebär att den ordinarie beslutsprocessen gäller där Europaparlamentet ska godkänna med enkel majoritet och ministerrådet med kvalificerad majoritet. EU:s ekonomiska och sociala kommitté ska konsulteras om förslaget.

VAD HÄNDER NU?

Kommissionens förslag om hållbar finansiering lades fram den 24 maj 2018. Sedan juni 2019 finns en expertgrupps förslag till hur och med vilka kriterier som utvärderingarna ska göras.

EU-parlamentet röstade fram sin version av förslaget den 28 mars 2019. Ministerrådet enades om sin version den 25 september 2019. Förhandlare för de två lagstiftarna enades den 5 december 2019 om en gemensam version av förslaget.

Deras uppgörelse måste nu godkännas dels av ministerrådet, dels av EU-parlamentets plenum. Reglerna bör kunna träda i kraft 2021 efter att det stora arbetet genomförts, med att utvärdera olika åtgärder.

FLER FRÅGOR:

Hållbar finansiering:

Svensk skogsplan:

  • Statens Lantbruksuniversitet, utredare av skogliga referensår, Johan Stendahl
  • Svenska naturskyddsföreningen, presstalesperson Anna Havula
  • EU-kommissionens presstalesperson för klimatfrågor, Tim McPhie

Green Deal:

  • EU-kommissionens presstalesperson för klimatfrågor, Tim McPhie