Sök
Stäng denna sökruta.

Zelenskyj utmanade EU och vann

”Bevisa att ni är med oss. Bevisa att ni är européer och då kan livet vinna över döden och ljuset över mörkret. Slava Ukraini!”

 

Ukrainas president Volodmyr Zelenskyj lät inte de 701 ledamöterna slippa undan där han satt på skärmen i sin bekanta militärgröna T-shirt, en vecka efter Rysslands anfall och talade till Europaparlamentet i Strasbourg där de alla rest sig upp, för att visa honom sin respekt.

”Ge oss EU-medlemskap, vi har bevisat att vi förtjänar det,” fortsatte han att kräva när EUs premiärministrar och presidenter våren 2022 turades om att ta tåget till krigshärjade Kiev för att synas på bild med världens nye hjälte, ledaren för de modiga ukrainare som med så oväntad framgång bekämpade Rysslands armé.

Med tårar i ögonen och en tupp i halsen kan politiker ha svårt att säga nej men EU-medlemskap vinns egentligen inte med mod.
EUs fördrag ställer grundläggande krav: Ditt land ska vara europeiskt och ska respektera samt leva efter EUs grundläggande värderingar.

Ännu några krav har ställts av EUs högsta instans, toppmötet. Ditt land ska vara…

* en demokrati, rättsstat och erkänna minoriteters rättigheter
* en marknadsekonomi,
* ha fungerande institutioner som kan omsätta EU-regler i verkligheten.

Till sist ska både EUs institutioner säga ja till den nya medlemmen liksom det ansökande landets befolkning samt parlament.

Knappt fyra månader senare gav EU-ledarna med sig och beviljade Ukraina status av EU-kandidat efter att i 30 år envist ha upprepat att tyvärr Ukraina, ni räknas inte som europeiskt land.

Att vara EU-kandidat är oerhört betydelsefullt för det är teoretiskt sett ett ja till medlemskap… så snart landet har tagit ombord EUs alla regler och uppfyller kraven. Bevisbördan faller alltså nu på den sökande vilket betyder att sköter man sina kort rätt, så kan EU i princip inte neka.

Ändå står sju länder i kö till EU-medlemskap och har gjort så under större delen av 2000-talet utan att komma ett steg närmare medlemskap. Det gäller alla sex Balkanländer samt Turkiet. Varje år gör EU-kommissionen en noggrann genomgång för att se om dessa ansökar- och kandidatländer har rört sig framåt. Varje år måste man konstatera att det är mycket långt kvar. EU kräver tuffa och krävande reformer. Sittande Balkan-regeringar vill eller kan inte genomföra dem.

Bland Balkanländerna urskiljer sig ändå Nordmakedonien och Albanien som främst i ledet. EU-kommissionen rekommenderade redan 2020 att de skulle få starta medlemskapsförhandlingar. Fortfarande 2022 har inget hänt eftersom grannen och EU-landet Bulgarien lagt veto mot dem.

Turkiet är ett specialfall. När landet år 2005 fick status av kandidat under premiärminister Recep Tayyip Erdogan ansågs Turkiet vara progressivt, på snabb väg att bli ett demokratiskt och fritt land. Men utvecklingen vände och år 2022 är Turkiet snudd på ett enmansvälde där president Erdogan fängslar politiska motståndare och bestämmer allt själv, inklusive vad räntan ska ligga på.
Samtal om EU-medlemskap är instuvat mycket djupt i frysskåpet.

Ytterligare specialfall blir nu Moldavien och Georgien. Precis som Ukraina ansågs de så sent som i februari inte som aktuella, inte europeiska. Men kriget i Ukraina har förskjutit gränser och lilla Moldavien – nära integrerat med Rumänien – blir nu också ett kandidatland.

Georgien får inte den statusen än eftersom landets regim stött Ryssland i Ukrainakriget. Men Georgien får ändå räknas som ansökarland.

Fördelen med att ha godtagits som ansökarland eller kandidatland, är att EU sätter av en hel del bidragsmiljarder för att hjälpa länderna att reformera. Dessutom skickar man ut assistans i form av jurister, statsvetare, tjänstemän eller vad som kan underlätta.

Bara under de senaste sju åren (2014-2020) la EU t.ex. 7 miljarder kronor i assistans för reformer av de sex små Balkanländerna.
Mellan 1990 och 2020 har 220 miljarder kronor gått från EU till Balkan för ekonomiska investeringar.

”Tack,” svarade en rörd president Zelenskyj på EU-beskedet vid midsommar 2022 att hans land blir EU-kandidat.
Zelenskyj vet att det återstår många reformer innan medlemskapet blir verklighet. Men han vet också – liksom Rysslands president Putin nu vet – att Ukraina hädanefter hör till den europeiska familjen och inte längre kommer att vara en del av vad Ryssland anser som sin intressesfär.

EU-beslutet följde inte strikt den europeiska processen. Men ibland trumfar politiken reglerna.

Det nya förslaget

EU-kommissionen rekommenderade den 17 juni 2022 att EUs beslutande institutioner besvarar Ukrainas medlemsansökan med att ge landet kandidatstatus.

Den 23 juni 2022 sa EUs toppmöte ja.

Sveriges inställning

Sverige sa ja efter en viss tvekan över konsekvenserna av beslutet.

Formalia kring beslutet

Artikel 49 i fördraget kräver att landet är suveränt, europeiskt och följer EU-fördragets grundläggande värderingar.

EU-kommissionen utreder och rekommenderar övriga institutioner ett ja eller nej.

EUs regeringar ska godkänna med enhällighet ett nytt medlemsland. Europaparlamentet ska godkänna den nya medlemmen med en majoritet.

Vad händer nu?

Vid ett ja, inleds en mycket ingående granskning av landet för att kunna starta förhandlingar om anpassning till EU-reglerna.

Ett godkännande för att inleda dessa förhandlingar ska också ges av EU-regeringarna.
Förhandlingen sker sedan kapitel för kapitel (sektor för sektor). Varje kapitel ska likaså okejas ett i taget av EUs medlemsländer innan de anses avslutade.

Det är EU-kommissionen som genomför granskningen. EU-kommissionen känner till förhållanden i Ukraina mycket väl eftersom landet varit en del av EUs ”grannskapspakt” i många år, ett sorts hängavtal till EU.

Dagen när Ukraina faktiskt blir medlem bör rimligen ligga långt bort, kanske 10 år eller mer.

Fler frågor

EUs ministerråds presstjänst (utvidgning)

EU-kommissionens presstalespersoner (utvidgning)

Europaparlamentets utrikesutskott, ordförande Graham McAllister

Läs mer…

EU ser snett på smugglade hundvalpar

Strykrädda valpar som hukar i en trång bur – vi har sett bilderna i upprörande reportage. Nu vill Europaparlamentet att svaret på den otäcka handeln ska bli en registrering av alla hundar och katter i EU.

Svartarbete stryps åt

Utnyttjandet av arbetare i jordbruket, trädgårdsnäringen och i svensk skogsindustri, kan ibland likna slaveri. Jordbruket är en sektor med stora säsongsvisa behov av lågutbildad arbetskraft. Det är ett scenario som gjort för att utnyttja utsatta människor, allra oftast dem utan arbets- eller uppehållstillstånd. Läs mer i vår senaste artikel om hur EU ställer sig till det.

Vem får EU:s toppjobb?

Vart femte år väljer EU-länderna ett nytt Europaparlament. Denna gång sker det den 9 juni 2024. I samma veva ska också flera av EU:s toppjobb besättas.