En europeisk räddningstjänst

Sommaren och hösten 2017 drog skogsbränder och stormar över hela södra Europa, Irland och över de brittiska öarna, dödade minst 200 och fick himlen att mörkna på svenska västkusten.
Sedan blev det värre.

Italien som brukar skicka undsättning till grannländerna när sommarens skogsbränder tar fart, kämpade i juli 2017 med egna bränder på 900 platser samtidigt.
Många drog slutsatsen att extremvädret bara var början av vad klimatförändringarna kan komma att föra med sig.

EU-länderna har sedan 2001 haft ett frivilligt samarbete mellan nationella räddningstjänster, en civilskyddsmekanism. I början var det mest ett telefonnummer att ringa. Det gick till ett center som slog larm till övriga EU-länders räddningstjänster för att höra om deras möjligheter att hjälpa till. Under tiden kunde det drabbade landet koncentrera sig på akuta insatser.

Med tiden förstärktes centret med en frivillig ”pool” av resurser att låna. Efter den skrämmande sommaren 2017 beslöt EU-länderna att upprätta en EU-finansierad pool av brandflygplan, helikoptrar, tält och annat. Sommaren 2018 utfördes den dittills största insatsen sedan 2001 och den bestod i att hjälpa Sverige med galopperande skogsbränder. Sju flygplan, sex helikoptrar, 67 brandbilar och 360 brandmän från sju länder samt 40 satellitbilder från Copernicus, bidrog till släckningsarbetet.

Men behovet av hjälpinsatser har fortsatt. Covidpandemin förmådde EU att upprätta lager av läkemedel och medicinsk utrustning (ett finns i Sverige). Ukraina-kriget har gett EUs räddningstjänster mycket arbete med att organisera nödhjälp. Jordbävningar i Turkiet och Syrien krävde insatser.
Sommaren 2022 sattes nya rekord i skogsbränder när en yta tre gånger så stor som Luxemburg brann.  År 2023 blev snudd på värre, inte mätt i kvadratmeter, men i tidslängd som det brann någonstans och dessutom i akuta evakuationsinsatser, för nu brann det vilt på turistorter som Rhodos och Kanarieöarna.
Chansen att flygplanen får stå och samla damm ser mycket liten ut.

Det nya förslaget

EU-kommissionens föreslog 2017 att förstärka samarbetet mellan räddningstjänster genom att bygga upp ett ”rescEU.” Det innebar att stärka en tidigare frivillig pool av gemensamma resurser med EU-finansierad utrustning som brandflyg, pumpar (för översvämning, eftersökskapacitet och mobila sjukvårdsenheter. Dessa stationeras i ett medlemsland i väntan på nödläge.

2020 föreslogs rescEU att få större anslag (totalt 3,3 miljarder euro) för att också kunna hålla lager av medicinsk utrustning samt läkemedel i händelse av nödläge liknande covidpandemin.
I april 2023, efter nya rekord i skogsbränder, föreslog kommissionen att utöka rescEUs vattenbombande flygplan till totalt 22 stycken plus fyra helikoptrar.

Sveriges inställning

Regeringens faktapromemoria till EU-nämnden var försiktigt välkomnande. Inrikesministen Morgan Johansson var inledningsvis mer kritisk och sa i januari 2018 till Sveriges Radio om förslaget: ”Det blir för dyrt, och risken är att EU-länderna förlitar sig på hjälp från EU istället för att bygga upp egen räddningskapacitet.”

Ett halvår senare, i juli 2018, sa han i SVT att: ”Jag skulle vilja ha en ordning där EU kan bygga upp en större kapacitet själva och där en del av den kapaciteten kan placeras i norra Europa. Vi skulle kunna dela på kostnaderna.”

I maj 2023 var regeringen positiv till att stärka rescEUs resurser för bekämpning av skogsbränder och särskilt nöjd med att det kunde göras utan att öka anslagen.

Formalia kring beslutet

Rättslig grund till upprättandet av rescEU är artikel 196 i EU-fördraget (civilräddning).
Beslut tas enligt det ordinarie förfarandet  där ett ja krävs från en kvalificerad majoritet i ministerrådet och en enkel majoritet i EU-parlamentet.
EUs regionkommitté ska konsulteras.

Rättslig grund till 2023 års förslag om utökad budget för nya inköp är densamma.

 

Vad händer nu?

Kommissionens förslag från den 23 november 2017 förhandlades klart mellan de två lagstiftarna under 2018 och trädde i kraft i mars 2019.

I maj 2023 fick Sverige två extra vattenbombande flyg bekostade av EU och har nu fyra sådana stående på svensk mark för händelse av stora skogsbränder i norra Europa.

Sverige är också ett av nio länder att inrymma ett EU-gemensamt läkemedelslager där även vital medicinsk utrustning ingår, i händelse av akut medicinskt läge.

Fler frågor

Läs mer…

Plasten, avfallet och småbåtarna

800 000 småbåtsägare i Sverige kan dras in i EUs kamp mot avfall i havet, som nu hunnit fram till hamnars ansvar för att båtar och fartyg inte slänger skräp i vattnet.

Pandemin och miljardregnet över EU

Coronapandemin har slagit hårt mot Europas ekonomi och många miljarder har letats fram för att lindra smällen. Med pengarna väcks också frågor om makt och om EU nu är på väg att vinna mer.

EU som artisternas beskyddare

Pengar, politiskt skydd och enklare lagar behövs för artister och konstnärer – ge dem helst en särskild ”europeisk status,” förklarar Europaparlamentet.

Har någon sett min laddare?

EU har tröttnat på att vänta på tillverkarna – nu tänker man kräva en laddare som funkar till alla mobiltelefoner, surfplattor och hörlurar. Detta förväntas vara till godo både miljön och människors sinnesro.