Sök
Stäng denna sökruta.

Ingen rättsstat – inga EU-pengar

Det är svårare än man tror att tvinga ett EU-land att uppträda som en rättsstat. Men nu har EU skaffat sig en möjlighet att dra in bidragen för ett medlemsland som inte respekterar lag och rätt.

Ungern är inte längre en demokrati, enligt en internationell klassificering. I Polen stryps den fria pressen och domare tvingas vara regeringstrogna för att inte sparkas. I Rumänien, Bulgarien och på Malta är korruptionen i den politiska ledningen utbredd.

EU-länder är ålagda av EU-fördraget att vara en rättsstat och respektera medborgerliga värderingar men EU har hittills saknat effektiva sätt att tvinga fram ett rimligt uppförande av medlemsländerna. Några EU-länder har vägrat gå med på att införa någon form av straff eller sanktioner och att få till något sådant har krävt enhällighet.

Men när EUs sjuårsbudget kom till under sommaren 2020, kunde en paragraf föras in om krav om respekt för rättsstaten så att EUs finansiella intressen inte riskeras. Under nattliga maratonförhandlingar pressades Ungern och Polens ledare att gå med på att göra det till en överträdelse – under hot om att annars få mindre EU-bidrag i sjuårsbudgeten.

I november 2022 frös EU-kommissionen alla pengar i återhämtningsfonden för Ungern (18 mdr euro) och därefter 6,3 miljarder euro i regionfonden för brister i rättssystemet. Sommaren 2023 fick Polen veta att 35 miljarder euro ur återhämtningsfonden inte skulle utbetalas och landet har dryga böter att betala för att trotsa utslag från EU-domstolen.

Hösten 2020 inleddes även ett annat försök att försvara rättsstaten. EU-kommissionen utvärderar hädanefter i årliga rapporter alla EU-länders rättsliga system. Utfallet diskuteras sedan offentligt av EUs justitieministrar.Utvärderingen bygger delvis på en öppen konsultation på nätet där alla medborgare som vill, kan rapportera om rättsstaten inte respekterats i deras land.

Även denna något tandlösa metod kommer ur det faktum att några EU-länder hävdat att rättsstaten skulle vara en nationell angelägenhet som EU inte får lägga sig i. Resultatet är ett forum för kritik där alla kritiseras och där t ex Ungerns justitieminister håller långa, passionerade försvarstal pepprat med anklagelser om andras försummelser.

 

Frågan om rättsstaten är inte en alldeles enkel fråga. Vissa missgrepp begår de flesta stater som att fängsla en oskyldig eller att poliser har misshandlat gripna. När exakt blir övertrampen så allvarliga att bidrag bör dras in? Sverige har t ex ett system där domare inte är fristående den politiska makten utan utses av regeringen. I Finland gör presidenten detta. Kan vi ändå definieras som rättsstater där den dömande makten står fri från den politiska?
Ungern har bland annat offentligt hävdat att Finland är det inte.

Det nya förslaget

EU-förordningen om villkorande av budgetmedel syftar till att göra det möjligt straffa ett land som inte skyddar EU-medel genom ett oberoende rättsligt system eller att inte kontrollera och straffa den som använder EU-medel felaktigt (korruption) eller som gör det bara begränsat och tillfälligt. Brister i marknadsekonomin, utbredd skattesmitning eller grova brister i finanskontrollen hör också dit.

En oberoende internationell panel av experter ska bistå EU-kommissionen när man utvärderar ett lands övertramp.

Ett land som är misstänkt för övertramp ska få yttra sig. Om EU-kommissionen rekommenderar indragna bidrag, krävs att ministerrådet fattar det beslutet med omvänd kvalificerad manjoritet (alltså att en kvalificerad majoritet för att hindra indragandet).

Sveriges inställning

Svenska regeringen och riksdagen var positiva. Man har länge önskat att EU skulle få verktyg att gripa in vid övergrepp mot rättsstaten och har varit öppet kritiska mot flera östländer som inte uppfört sig som rättsstater.

Formalia kring beslutet

Förslaget om en förordning om skydd av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatens principer i medlemsstaterna, baserades på artikel 322 i EU-fördraget.

Beslutet fattades med kvalificerad majoritet i rådet och en enkel majoritet i Europaparlamentet.

Konsultation av EUs revisionsrätt är obligatorisk och gjordes i augusti 2018.

En förordning träder i kraft direkt i varje medlemsland när det publicerats i Eur-Lex (motsvarande Svensk Författningssamling) utan att respektive nationellt parlament tar ytterligare beslut.

Vad händer nu?

Tills vidare håller EU-kommissionen tillbaka många miljarder euro för både Ungern och Polen.
Mot bägge länder har en rad konkreta krav på hur man måste ändra sig framställts.
Bägge länder deltar i en dialog med EU-kommissionen om när och på vilka villkor som bidragen skulle kunna släppas fria igen.

Fler frågor

Läs mer…

En europeisk åklagare för att skydda EU-kassan

Att lura EU-kassan på pengar låter sig göras lite lättare om man opererar i flera länder samtidigt. EU har skaffat sig en särskild åklagare för att stoppa bedrägerier på 50 miljarder euro om året.

Nya regler ska stoppa körkortsflykt inom EU

En trafikfarlig förare fick sitt körkort indraget i Sverige men köpte ett nytt i Rumänien att fortsätta köra med på svenska vägar. Nya körkortsregler från EU kan sätta stopp för det.

Livslångt lärande på riktigt

Tänk att få åka på kurs varje år i ett ämne man väljer själv – med bibehållen lön. Eller att spara ihop sina veckor för att satsa på den där trädgårdsmästarutbildningen man drömt om istället för att hänga kvar som revisor. Just så ser EUs vision ut.

Ansiktsigenkänd i folkmassa

Ska polisen få använda ansiktsigenkänning för att identifiera oss i en folkmassa? ”I princip nej, men…” lyder EUs förslag till hur artificiell intelligens ska regleras.

Har någon sett min laddare?

EU har tröttnat på att vänta på tillverkarna – nu tänker man kräva en laddare som funkar till alla mobiltelefoner, surfplattor och hörlurar. Detta förväntas vara till godo både miljön och människors sinnesro.