Ungern är inte längre en demokrati, enligt en internationell klassificering. I Polen stryps den fria pressen och domare tvingas vara regeringstrogna för att inte sparkas. I Rumänien, Bulgarien och på Malta är korruptionen i den politiska ledningen utbredd.
EU-länder är ålagda av EU-fördraget att vara en rättsstat och respektera medborgerliga värderingar men EU har hittills saknat effektiva sätt att tvinga fram ett rimligt uppförande av medlemsländerna. Några EU-länder har vägrat gå med på att införa någon form av straff eller sanktioner och att få till något sådant har krävt enhällighet.
Men när EUs sjuårsbudget kom till under sommaren 2020, kunde en paragraf föras in om krav om respekt för rättsstaten så att EUs finansiella intressen inte riskeras. Under nattliga maratonförhandlingar pressades Ungern och Polens ledare att gå med på att göra det till en överträdelse – under hot om att annars få mindre EU-bidrag i sjuårsbudgeten.
I november 2022 frös EU-kommissionen alla pengar i återhämtningsfonden för Ungern (18 mdr euro) och därefter 6,3 miljarder euro i regionfonden för brister i rättssystemet. Sommaren 2023 fick Polen veta att 35 miljarder euro ur återhämtningsfonden inte skulle utbetalas och landet har dryga böter att betala för att trotsa utslag från EU-domstolen.
Hösten 2020 inleddes även ett annat försök att försvara rättsstaten. EU-kommissionen utvärderar hädanefter i årliga rapporter alla EU-länders rättsliga system. Utfallet diskuteras sedan offentligt av EUs justitieministrar.Utvärderingen bygger delvis på en öppen konsultation på nätet där alla medborgare som vill, kan rapportera om rättsstaten inte respekterats i deras land.
Även denna något tandlösa metod kommer ur det faktum att några EU-länder hävdat att rättsstaten skulle vara en nationell angelägenhet som EU inte får lägga sig i. Resultatet är ett forum för kritik där alla kritiseras och där t ex Ungerns justitieminister håller långa, passionerade försvarstal pepprat med anklagelser om andras försummelser.
Frågan om rättsstaten är inte en alldeles enkel fråga. Vissa missgrepp begår de flesta stater som att fängsla en oskyldig eller att poliser har misshandlat gripna. När exakt blir övertrampen så allvarliga att bidrag bör dras in? Sverige har t ex ett system där domare inte är fristående den politiska makten utan utses av regeringen. I Finland gör presidenten detta. Kan vi ändå definieras som rättsstater där den dömande makten står fri från den politiska?
Ungern har bland annat offentligt hävdat att Finland är det inte.
