Ingen rättsstat – inga EU-pengar

Det är svårare än man tror att tvinga ett EU-land att uppträda som en rättsstat. Men sedan januari 2021 har EU en ny möjlighet att utöva påtryckningar.

Ungern är inte längre en demokrati, enligt en internationell klassificering. I Polen stryps den fria pressen och domare tvingas vara regeringstrogna eller sparkas. I Rumänien, Bulgarien och på Malta är korruptionen i den politiska ledningen utbredd.

EU-länder är ålagda av EU-fördraget att vara en rättsstat och att respektera medborgerliga värderingar. Men EU har hittills saknat effektiva sätt att tvinga fram ett rimligt uppförande av sina medlemländer.

Hittills har EU-kritik kring rättsstaten enbart kunnat lyftas efter en flera år lång och mycket invecklad procedur hämtad ur fördragets artikel 7, även kallad atombomben (läs mer om den här). På grund av klumpigheten i systemet har regimer i just Ungern och Polen bl a, ostört kunnat förstärka sin makt i åratal, finansierade med EU-pengar.

I november 2020 enades dock EU om emellertid regler som gör det möjligt för EU-kommissionen att gripa in. Bidragen kan dras in om ett land ”skadar EUs finansiella intressen” genom att uppträda korrupt eller på andra sätt inte respektera rättstaten.
Att det har tagit så lång tid för EU att nå hit, beror bland annat på att några EU-länder vägrat gå med på att införa någon form av straff eller sanktioner – just de länder som finns i riskzonen, Ungern och Polen.

Men under nattliga maratonförhandlingar kring EUs sjuårsbudget pressades Ungern och Polens ledare att gå med på en ny förordning, under hot om att annars få mindre EU-bidrag.
När morgonen grydde hade bägge accepterat principen och sedan tog det blixtsnabba sex månader innan regler fanns på plats för hur och när bidrag kan dras in.

Sedan avstannade brådskan. I oktober 2021 hade Europaparlamentet väntat länge nog och röstade för att stämma EU-kommissionen för sin passivitet.

Oberörda beordrade regeringarna i både Polen och Ungern sina domstolar att deklarera att EU-regler inte gäller om ungersk och polsk grundlag säger något annat.
Följetongen fortsätter.

DET NYA FÖRSLAGET

EU-kommissionens förslag är att det ska gå att straffa ett land som underlåtit att skydda EU-medel genom ett upprätthålla ett oberoende rättsligt system eller genom att inte kontrollera och straffa den som använder EU-medel felaktigt (korruption) eller som gör det bara begränsat och tillfälligt. Brister i marknadsekonomin, utbredd skattesmitning eller grova brister i finanskontrollen hör också dit.

En oberoende internationell panel av experter ska bistå EU-kommissionen när man utvärderar ett lands övertramp.

Ett land som är misstänkt för övertramp ska få yttra sig. Om EU-kommissionen rekommenderar indragna bidrag, krävs att ministerrådet fattar det beslutet med omvänd kvalificerad manjoritet (alltså att en kvalificerad majoritet för att hindra indragandet).

SVERIGES INSTÄLLNING

Svenska regeringen och riksdagen är positiva. Man har länge önskat att EU får verktyg att gripa in vid övergrepp mot rättsstaten och har varit öppet kritiska mot flera östländer som brustit.

FORMALIA KRING BESLUTET

Förslaget om en förordning om skydd av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatens principer i medlemsstaterna, baseras på artikel 322 i EU-fördraget.

Beslutet fattas med kvalificerad majoritet i rådet. Det kräver också en enkel majoritet i Europaparlamentet.

Konsultation av EUs revisionsrätt är obligatorisk och gjordes i augusti 2018.

En förordning träder i kraft direkt i varje medlemsland när det publicerats i Eur-Lex (motsvarande Svensk Författningssamling) utan att respektive nationellt parlament tar ytterligare beslut.

VAD HÄNDER NU?

EU-länderna och Europaparlamentet har enats om förslaget till ny EU-förordning som gör det möjligt att straffa ett land som underlåter att skydda rättsstaten, med att dra in deras EU-bidrag.
Det trädde i kraft i januari 2021.
EU-kommissionen har ännu inte agerat mot något land med stöd av detta.
Pågående processer under artikel 7 mot Polen och Ungern ligger också i malpåse. Europaparlamentet har därför beslutat att stämma EU-kommissionen för att inte fullfölja sitt uppdrag att skydda EU-fördraget.

Kommissionen har dock dröjt med att godkänna nya EU-pengar till bägge länder, ur EUs återhämtningsfond. Ungern har möjlighet att få 7,2 miljarder euro ur fonden. Polen har i princip 36 miljarder euro att vänta.

FLER FRÅGOR: