Ingen rättsstat – inga EU-pengar

Det är svårare än man tror att tvinga ett EU-land att uppträda som en rättsstat. Men hösten 2020 arbetade EU på en ny möjlighet att dra in bidragen för ett medlemsland som begår övergrepp.

Ungern är inte längre en demokrati, enligt en internationell klassificering. I Polen stryps den fria pressen och domare tvingas vara regeringstrogna eller sparkas. I Rumänien, Bulgarien och på Malta är korruptionen i den politiska ledningen utbredd.

EU-länder är ålagda av EU-fördraget att vara en rättsstat och respektera medborgerliga värderingar men EU har hittills saknat effektiva sätt att tvinga fram ett rimligt uppförande av medlemländerna. Hösten 2020 förhandlades emellertid regler som gör det möjligt för EU-kommissionen att gripa in, om ett land ”skadar EUs finansiella intressen” genom att inte respektera rättstaten eller uppträda korrupt.

Att det har tagit så lång tid för EU att nå hit, beror framförallt på att några EU-länder vägrat gå med på att införa någon form av straff eller sanktioner. En omväg för att nå målet, blev därför sommarens förhandlingar om EU-budgeten. Under nattliga maratonförhandlingar pressades Ungern och Polens ledare att gå med på att göra det till en överträdelse att inte respektera rättsstaten om det skadar EUs finanser – under hot att annars få mindre EU-bidrag.
När morgonen grydde hade bägge accepterat principen och under hösten kunde förhandlingar starta, om att skriva konkreta regler för hur bidrag kan dras in vid övergrepp mot rättsstaten.

Hösten 2020 inledde EU också ett andra försök till försvar för rättsstaten. EU-kommissionen har utvärderat alla EU-länders rättsliga system och de brister och fel som har upptäckts ska via en årlig rapport hädanefter diskuteras av EUs justitieministrar.
Utvärderingen bygger delvis på en öppen konsultation på nätet där alla medborgare som ville, kunde bidra med exempel på hur rättsstaten inte respekterats i deras land.

Även denna lite tandlösa metod kommer ur det faktum att några EU-länder hävdar att rättsstaten enbart måste vara en nationell angelägenhet som EU inte får lägga sig i. Som ett svar på detta skapas alltså ett forum för kritik där alla kan kritiseras och inget EU-land förväntas kunna neka att delta.

Frågan om rättsstaten är inte en helt enkel fråga. Vissa missgrepp kan alla stater begå som t ex att oskyldiga fängslas eller att poliser misshandlar gripna. Så när exakt blir övertrampen så allvarliga att bidrag borde dras in? Sverige har t ex ett system där domare inte är fristående den politiska makten utan utses av regeringen. I Finland gör presidenten det. Kan vi ändå definieras som en rättsstat?
Ungern har bland annat offentligt hävdat att Finland är det inte.

Hittills har EU-kritik kring rättsstaten enbart kunnat lyftas efter en flera år lång och mycket invecklad procedur hämtad ur fördragets artikel 7, även kallad atombomben (läs mer om den här). På grund av detta klumpiga system har regimer i just Ungern och Polen bl a, ostört kunnat förstärka sin makt i åratal, finansierade med EU-pengar. Först i efterhand har andra EU-länder haft en möjlighet att åtminstone yttra sina invändningar i EU-sammanhang, fortfarande utan att det därför har fått några konsekvenser för varken Ungern eller Polen.

Hoppet är att det i fortsättningen ändå ska bli lite svårare att ostraffat driva en korrupt EU-regering, delvis tack vare den öppna dialogen men framförallt tack vare en något udda rubricerad EU-förordning …”om skydd av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatens principer i medlemsstaterna.”

DET NYA FÖRSLAGET

EU-kommissionens förslag är att det ska gå att straffa ett land som underlåtit att skydda EU-medel genom ett upprätthålla ett oberoende rättsligt system eller genom att inte kontrollera och straffa den som använder EU-medel felaktigt (korruption) eller som gör det bara begränsat och tillfälligt. Brister i marknadsekonomin, utbredd skattesmitning eller grova brister i finanskontrollen hör också dit.

En oberoende internationell panel av experter ska bistå EU-kommissionen när man utvärderar ett lands övertramp.

Ett land som är misstänkt för övertramp ska få yttra sig. Om EU-kommissionen rekommenderar indragna bidrag, krävs att ministerrådet fattar det beslutet med omvänd kvalificerad manjoritet (alltså att en kvalificerad majoritet för att hindra indragandet).

SVERIGES INSTÄLLNING

Svenska regeringen och riksdagen är positiva. Man har länge önskat att EU får verktyg att gripa in vid övergrepp mot rättsstaten och har varit öppet kritiska mot flera östländer som brustit.

FORMALIA KRING BESLUTET

Förslaget om en förordning om skydd av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatens principer i medlemsstaterna, baseras på artikel 322 i EU-fördraget.

Beslutet fattas med kvalificerad majoritet i rådet. Det kräver också en enkel majoritet i Europaparlamentet.

Konsultation av EUs revisionsrätt är obligatorisk och gjordes i augusti 2018.

En förordning träder i kraft direkt i varje medlemsland när det publicerats i Eur-Lex (motsvarande Svensk Författningssamling) utan att respektive nationellt parlament tar ytterligare beslut.

VAD HÄNDER NU?

I höst ska EUs justitieministrar diskutera en rapport om problem med respekt för rättstaten i samtliga EU-länder. Det blir ett tillfälle att påpeka för länder som sluppit undan kritik hittills (t ex Malta, Cypern, Rumänien) att  saker inte står rätt till.

Samtidigt förhandlar EU-ländernas diplomater om ett förslag till ny EU-förordning som ska göra det möjligt att straffa ett land som underlåter att skydda rättsstaten,med att dra in deras EU-bidrag.

Den pågående processen under artikel 7 mot Polen och Ungern ligger däremot tills vidare i malpåse.

FLER FRÅGOR: