Sök
Stäng denna sökruta.

En europeisk åklagare för att skydda EU-kassan

Att lura EU-kassan på pengar låter sig göras lite lättare om man opererar i flera länder samtidigt. EU har skaffat sig en särskild åklagare för stora bedrägerihärvor som har varit svåra att stoppa.

Kinesiska företag exporterade kläder och skor för miljarder till Frankrike och Spanien. Men man lät skeppa in kläderna via brittiska hamnar där man bluffade om värdet på varorna. Brittisk tull brydde sig inte om att kontrollera saken för lasten skulle ju vidare.

Väl framme hos de spanska och franska kunderna begärde säljaren sedan ersättning för full moms – pengar som man aldrig betalat ut.  Det blev en rejäl extrainkomst för företaget och förlust för franska samt spanska skattebetalare.

Så snart ett brott begås över en nationsgräns, finns det risk att det hamnar mellan stolarna. Nationella rättssystem som ändå har avslöjat brott mot EU-medel kan dessutom bara åtala den del av brott som utförts i det egna landet.

Att samarbeta mellan flera länders rättssystem låter som den självklara lösningen på detta men i själva verket är det rätt krångligt. Bevisföring och brottsbeskrivningar skiljer sig mellan EUs länder. Man måste föra en diskussion på ett främmande språk. Och åklagare har för det mesta tillräckligt med arbete i hemlandet utan att öppna nya, extra besvärliga fall.
Det förklarar varför bedrägerier som upptäckts av Olaf (EU-kommissionens administrativa utredare) och som sedan överlämnats till nationella åklagare för åtal, bara leder till utdömda straff i hälften av fallen.

2013 föreslog EU-kommissionen att skapa en gemensam europeisk åklagare med rätt att åtala gränsöverskridande bedrägerier mot EU-medel (EPPO).

Förslaget tog lång tid att nå beslut. Idén stötte på motstånd hos EU-ländernas regeringar eftersom brott och straff är nationell kompetens. En grupp länder valde till slut att gå utanför det vanliga EU-samarbetet och använda den juridiska formen ”fördjupat samarbete” för att upprätta en sådan åklagare. Besluten om EPPO gäller då enbart de EU-länder som frivilligt anslutit sig (22 stycken).

Första chefen på EPPO blev den rumänska åklagaren Laura Kövesi som leder 21 åklagare från olika EU-länder där alla fungerar som kontakt gentemot sitt hemland. Irland och Danmark har anslutit sig via samarbetsavtal.
Utanför står bara Sverige, Ungern och Polen.

Det nya förslaget

EU-kommissionen föreslog år 2013 att skapa en europeisk åklagarmyndighet för brott begångna mot EUs finansiella intressen.
Efter flera år av förhandlingar utan framgång beslöt en mindre grupp länder i oktober 2017 att skapa denna myndighet dem emellan, döpt till EPPO.

22 EU-länder har nu utsett varsin åklagare att arbeta tillsammans för att utreda bedrägerier mot EU-kassan och två till har ett samarbetsavtal.
Endast Ungern, Polen och Sverige deltar inte.
Även momsbedrägerier på summor över 10 000 euro kan utredas.
EPPO har att föra talan vid medlemsländernas domstolar precis som en nationell åklagare.

Sveriges inställning

Den svenska regeringen med stöd av riksdagen beslöt tidigt att inte delta i EPPO. Riksdagens justitieutskott ansåg att initiativet var ett angrepp på svensk suveränitet.

Såväl statsminister Stefan Löfven som moderaterna har i efterhand verkat ändra åsikt och öppnat för att Sverige borde ansluta sig till EPPO.

2020 kom en statlig utredning som förklarade vad som behöver ske för att Sverige ska kunna gå med i EPPO.
2022 kom en utredning om vilken socialförsäkring som ska gälla för en svensk åklagare som jobbar för EPPO.

Formalia kring beslutet

Grunderna för ett straffrättsligt samarbete om en europeisk åklagare finns i fördragets artikel 86 (brott).

Ett sådant beslut kräver enhällighet i ministerrådet. Därefter krävs Europaparlamentets godkännande.

Formen ”fördjupat samarbete” är möjligt att ta till när en grupp EU-länder vill gå vidare i integration medan andra inte vill. Kraven som ställs för att gå före, är att a) det ska handla om ett samhällsområde inom ramen för vad EU gör, b) minst nio länder måste ingå i den första gruppen c) samarbetet ska fortsatt vara öppet för länder som vill ansluta sig senare.

Tillstånd att inleda ett fördjupat samarbete ska ges av ministerrådet (kvalificerad majoritet krävs) och godkännas av Europaparlamentet (enkel majoritet).

Vad händer nu?

EPPO godkändes 2017 och började arbeta i juni 2021 med 22 åklagare på plats.
Man arbetar tillsammans med nationell polis, åklagare, Europol och Eurojust.
Efter sju månader hade man avslöjat bedrägerier för 54 miljarder kronor
Två år senare hade 4 000 brott registrerats och 929 utredningar inletts.

Fler frågor

Läs mer…

Zelenskyj utmanade EU och vann

”Bevisa att ni är med oss. Bevisa att ni är européer och då kan livet vinna över döden och ljuset över mörkret. Slava Ukraini!”

EU-beslutet följde inte strikt den europeiska processen. Men ibland trumfar politiken reglerna.

Vilda Västern på Europas vägar

En dansk lastbilschaufför åtalas för att ha spärrat in levande grisar i sin bil i över 40 timmar, under en färd ned mot Kroatien.
Det är bara en av många skandaler som avslöjats på senare år inom EUs vägtransporter och som nya regler nu ska försöka bromsa.

Gonatt för fossilbilen

Efter 2035 får bilar på fossilbränsle inte säljas i EU. Biltillverkarna är redo och kanske rentav snabbare än lagstiftarna den här gången.

Stötta lokale bonden, lindra klimatsamvetet

Flygskammen har gjort det möjligt att sälja klimatkompensation till passagerare med dåligt samvete. Nästa bud kan bli att köpa kol-inlagring från närmaste bonde för att minska sitt fotavtryck.

Plasten, avfallet och småbåtarna

800 000 småbåtsägare i Sverige kan dras in i EUs kamp mot avfall i havet, som nu hunnit fram till hamnars ansvar för att båtar och fartyg inte slänger skräp i vattnet.