Svenska modellen kan kramas till döds

Finanskrisen mellan 2010 och 2017 tog hårt på framför allt de sydeuropeiska länderna i EU. Löntagare, pensionärer och offentliganställda fick bära den tyngsta bördan. Land efter land skar ner på sina utgifter – pensioner, lärarlöner och A-kassa.

Så såg bakgrunden ut till ett förslag i mars 2017 om att EU skulle skapa en ”social pelare.” Bankerna hade räddats under krisen för att finanssystemet inte skulle kollapsa. Nu måste det vara vanliga människors tur.

Från Sverige kom dock protester från alla politiska partier, från höger och från vänster, som enades i en stark övertygelse att EU inte borde lägga sig i sociala frågor.

Fackförbunden oroades särskilt av att ”en lön att leva på” dök upp bland de många långsiktiga mål som nämndes i den (icke-bindande) sociala pelaren. Svenska fack ser förstås gärna att alla löntagare ha en lön att leva på men vill absolut fortsätta att lösa lönefrågor i avtal, utan statlig inblandning.

Svenskar från såväl fack som arbetsgivare, från politiska partier och organisationer lobbyade därför enträget EU-kommissionen att låta bli lönefrågorna.

De svenska argumenten var starka. Statistiken visar att när man jämför länder som har lagstadgad minimilön (22 EU-länder) med dem som har avtalsmodellen (sex länder) är lägstalönen högre för avtalsländerna, löneklyftorna är inte lika breda och strejkerna betydligt färre. Den svenska modellen är en vinnare, helt enkelt.

Emellertid lobbyade fackförbund från de flesta andra EU-länder lika envist FÖR ett lagförslag om lägstalöner i Europa som kunde hjälpa dem att få upp lönenivån.

I oktober 2020 kom så till slut ett förslag om en europeisk minimilön. Överraskande nog visade det sig vara något av en kärleksförklaring till den svenska modellen. Dels hålls länder med kollektivavtal utanför det EU-system för lägstalöner som föreslogs. Dels uppmanas alla andra länder att på bred front satsa på kollektivavtalsmodellen.

För att stärka fackförbunden i EU-länder med svaga fack (som därför i förhandlingar kan få svårt stå emot arbetsgivarna) vill förslaget ge fackförbunden ny insyn och rätt att delta aktivt i det nya systemet för lägstalöner.

En svensk totalseger, alltså? Nej, fackförbund och politiker i Sverige fortsätter att uttrycka missnöje. Nu är det framför allt i rädsla över att EU-domstolen i framtiden i någon tvist svår att förutse idag, kan besluta att den svenska modellen – utan lagstiftning eller inblandning från politiker – inte fullt ut lever upp till EU-reglernas krav.

En annan detalj som skaver för svensk del är att EU-förslaget vill att alla ska rapportera in statistik över löneläget i landet (så man kan bedöma om lägstalönen följt med upp när den allmänna lönenivån stigit). I Sverige är de flesta kollektivavtal hemliga och många avtal är sifferlösa.

Förhandlingarna som nu följer på EU-kommissionens kärleksförklaring till den svenska modellen kan faktiskt komma att göra livet väldigt besvärligt för den svenska modellen.

Det nya förslaget

22 EU-länder hade redan innan lag om minimilön men EU-förslaget utvidgar rätten till minimilön till alla EU-länder (utom kolllektivavtalsländer) liksom till flera ofta utelämnade grupper av arbetstagare, t ex gig-arbetare.
EU-modellen bedöms höja lägstalönen i flera länder.

Länder med lagstiftade löner föreslås upprätta mätbara kriterier för vilken nivån ska vara på en lägstalön – baserat på allmän lönenivå i landet och produktivitet bl a. Facket och arbetsgivarna ska delta i detta arbete.

Länderna ska verka för att kollektivavtalsmodellen utvidgas i deras land till minst 80 procents täckning över hela landet. Statistik över lönenivåer ska vara offentlig.

Sveriges inställning

Regeringen var bestämt emot förslaget.

Formalia kring beslutet

Förslaget är baserat på artikel 153 i EUs fördrag vilket innebär att det behövs en kvalificerad majoritet i ministerrådet för att det ska ta, och en enkel majoritet i Europaparlamentet. EUs regionkommitté ska konsulteras. Även EU:s Ecosoc (ekonomiska och sociala kommitté) ska konsulteras.

En extra komplikation är att det står i EU:s fördrag artikel 153, punkt 5 att ”denna artikel ska inte tillämpas på löneförhållanden…”. EU-kommissionen anser dock att kriterier för minimilön inte utgör ”löneförhållanden”. Man hävdar att detta faller under ”social trygghet”, alltså ett område som samma artikel 153 nämner i punkt 1c som ett område för EU att ”understödja och komplettera medlemsländerna” på. EU-domstolen kan i framtiden komma att få slita denna tvistefråga.

Vad händer nu?

Förslaget gick i november 2020 till de bägge beslutande instanserna, dels till EU-regeringarna, dels till Europaparlamentet för beredning och förhandling.
Det slutgiltiga beslutet blev klart i oktober 2022 och det ska tillämpas från oktober 2024.
Danmark och Sverige har anmält beslutet till EU-domstolen för att det anses bryta mot EU-fördraget.

Fler frågor

Läs mer…

Rädda snuset – igen

Sista helgen i november landade ett privatjet på Arlanda med delar av tobakskoncernen Philip Morris´ ledning ombord. De hade kommit för att ta ett nyförvärv i besittning – Swedish Match. De möttes av svarta kvällstidningsrubriker om att snuset var hotat av EU.

Corona och miljardregnet över EU

Coronapandemin har slagit hårt mot Europas ekonomi och många miljarder har letats fram för att lindra smällen. Med pengarna väcks också frågor om makt och om EU nu är på väg att vinna mer.

Sommartiden inte förbi

”För sista gången!,” lovade en kvällstidningsrubrik i slutet av oktober 2020 medan en annan höll sig till ”Kanske för sista gången”.
Men något EU-beslut om att ge upp sommartiden finns inte. Bara ett förslag som ligger i en byrålåda.

Rätten att få reparerat – för jordklotets skull

Att den amerikanska tidskriften och mode-ikonen Vogue uppmärksammar småländska skogsägare är ovanligt. Men smarta klimatlösningar intresserar många och Södra Skogsägarna har just en sådan: En process för att återvinna textilier så att de kan bli modeplagg på nytt.